Acta Pacis Westphalicae II C 2 : Die Schwedischen Korrespondenzen, Band 1: 1645-1646 / Wilhelm Kohl
6. Johan Oxenstierna und Salvius an Königin Christine Osnabrück 1645 Dezember 1/11
Osnabrück 1645 Dezember 1/11
Pr.: Stockholm 1645 Dezember 29/1646 Januar 8
Ausf.: DG, A I 1, Legat [ 3 ], 733–735; Konzept: J. Ox. Slg. A
Auseinandersetzungen um das Ständegutachten, besonders zwischen den fürstlichen und hansischen
Deputierten. Kaiserlicher Geleitbrief. Servien in Osnabrück, französisch-schwedisches Zusammen-
wirken . Bemühungen Trauttmansdorffs, Frankreich und Schweden zu trennen. Ansprüche Frank-
reichs auf die drei Bistümer und das Elsaß. Hessische Gravamina. Glückstädter Zoll. Pläne
Torstensons. Anwerbung dänischer Truppen.
Sakerne på thenne ohrten och, så mycket oss är vitterligit, i Munster beroo
än i samma terminis, som för detta och i vårt sidste breef af den 24. passato
[ 24. November 14. Dezember ]
APW, [ II C 1 Nr. 443 ] (S. 857ff.).
Vgl. [ S. 5 Anm. 3 ] .
är inthet ännu i alla stycker färdigt. Tvisten emellan the Lutterske och
Callvinisterne om thesses fulkomlige begripande under religionsfriden
Vgl. J. G. von Meiern II S. 8.
står ännu och siuder. Thet är lickväll förmodeligit at reformati nöija sigh
antingen thermed, at the niuta lijka med them andra skydh och justitiens
administration eller och at the opskiuta denne disputen till bättre fram.
Ther är nu een annan dispute opkommen emellan the furstlige och Hänsse-
städernes deputerade. Thesse hafva anhållit och drifvit at corpus Hansae och
dess interesse måtte på tienlige ohrten i guthachtenet införas
Memoriale der von dem Collegio Hanseatico Abgeordneten, derer Hansee-Städte in
dem Aufsatz nahmentlich mit zu gedencken. Osnabrück 17./27. November 1645: J. G. von
Meiern II S. 111ff.
hafva strax bevilliat och Hänssestäderne här och ther ihugkommit brede
vidh rikzstäderne. The hafva och sökt hoos oss, at the måtte i replicquen
införas, som theras opsat under lit. A med meera vijsar
tillsattet om Hänsestäderne var kommit ad dictaturam, besinna the furstlige
sigh och blifva eense at plåna thet uth igen, förebärandes at thet vore 1.
obrukeligit i rijket och på rikzconventer at ihugkomma Hänsestäderne som
it särdeles corpus brede vidh rikzstäderne; 2. öfverflödigt, alldenstundh
Hänsestäderne som nu liggia inom Romerske rijket, blifva äntå nämbde i
thetta guthachten och framdeles kunna begripas under thenne tractaten
antingen som rikzens immediat- eller som mediatstäder; 3. ovitterligit och
förborgat hvarpå Hänssebundet vore grundat
foederis och låta the andre ständerne see them, måtte thet inthet hafva så
stoort betänkiande. Theremot hafva deputati Hansae gifvit in hoos the
furstlige och med oss communicerat under lit. B och C bijlagde memorial
och förklaring öfver sine principalers interesse i thenne saken. The furstlige
och städiske collegia äre idagh till conference therom. The furstlige meena,
at Hänssestäderne kunna på behörligit sätt ihugkommas under commercie-
punchten . Tijden lärer, huru the häruthinnan förlijkas. Admissio statuum
exclusorum är inthet än richtig. Hvadh the keijserlige slå them före för
conditioner och hvadh betänkiande the uthslutne, eenkannerlig Magde-
burgenses , hafva theremot, finnes under lit. D, E, F.
Icke häller hafva vij fåt svar på vår skrifvelsse till the keijserlige om inter-
pretatione Caesarei salviconductus. The synes alt sådant spara, till thess
Trautmanssdorff kommer eller vij besökia them igen, eftersom vij inthet
hafva på theras visite än varit hoos them, uthan ämna thet göra eenthera
dagen i thenne veekun. Hvadh residenten Rosenhanen mäler om Trautmanss-
dorff och thet som elliest i förledne veeku är i Munster förefallit, thet gifva
copierne under lit. G, H, J, K, L uthförligare tilkänna.
Ambassadeuren her Servien kom hijt then 27. passato [ 27. November/
7. Dezember 1645 ]
Dieses Datum enthält auch der Brief Johan Oxenstiernas an Rosenhane vom 1./11. Dezember
1645 ( J. Ox. Slg. A II). Oxenstierna vermutete, Servien wolle erkunden, ob die Schweden
Sonderverhandlungen mit den Kaiserlichen aufgenommen hätten. Er habe jedoch Servien über die
schwedische Bündnistreue nicht im Zweifel gelassen. Vgl. G. H. Bougeant IV S. 126f.
at tala med oss och förvissa om Frankrijkes alfvarsamme och beständige
cooperation i thenne tractaten aldeles efter alliancen. Hvilken contestation,
ehuruväll the tillförende hadet giordt och förmodade, skulle hafva rum hoos
oss, the lickväll nu tyckte vara och skee à propos, aldenstundh Trautmanss-
dorff väntandes hijt och skall efter all apparence han villia för alt annat
försökia, om han kan draga ständerne på een annan vägh, än the nu äre, och
contentera cronan Sverige, skilliandes thermed cronorne från hvar andre
Vgl. J. G. von Meiern II S. 74f.
Med legatione Gallica hade han, som Servien sade, lijtet talt i tvenne theras
sammankompster under visiten och revisiten; sade honom, Traut-
manssdorf , tala om sitt oprichtige opsat, men therhoos vara retenue och
hålla baak om backan. Galli hafva icke eller kommit åt at tala mycket med
honom, efter han var allena och gaff inthet Longueville titulen af altesse, som
lickväll grefven af Nassau och Vollmar hafva giordt. Trautmanssdorff hafver
fördt sine ord på Italiänske och kallat Longueville signor duca. Theruthaf,
at Trautmanssdorf hafver medh them så omgåth och elliest synts villia hasta
hijt, apprehenderade legatio Gallica hans förehafvande på thenne ohrten så
mycket mehra. Kunde hända at Caesareani och Hispani, som någre reesar
hafva besökt residenten Rosenhanen och nyligen reciprocerat visiter medh
migh, Salvio, i Munster, hafva af thet tillfället vellat gifva oss någre vidrige
impressioner om Frankrijkes eensijdige handling och hveekachtigheet; om
så vore, hoppades legatio Gallica att vij, hafvandes prob af thet, som härtill
och sedan förbundet är oprättat, är passerat, skole vara bättre försäkrade om
Frankrijkes och theras oprichtigheet och hålla slijka fiendens finesser för
suspect och försåteligh. Frankrijke hade ingen orsak at förlåta Eder Kgl.
Maj., uthan fast mehra sigh så comportera och laga, at Eder Kgl. Maj. må
hafva orsak at insistera bundet och sine therpå funderade loflige actioner i
kriget till fridens befordrande. Frankrijke befunne sigh vidh thenne con-
junctionen såväll som någon sin tillförende, och kunde väll besinna at så
frampt the skulle vara vållan till alliancens och thenne bundets söndran,
förän friden vore erhållin, hade Frankrijke at förvänta icke allenast een evig
blasme af perfidie hoos heela världen, uthan och een mächta ringa försäkring
och stöödh, at thet som een deel particulariter för sigh afhandlade, skulle af
vederparten obråtzligen och länge blifva hållet. Att thet på een tijdh drögdes,
förän jag, Salvius, kom öfver till Munster och ther stodder, inthet kom till
sluuth öfver replicquens inrättande, hade legatio Gallica, som Servien sade,
tagit således op, som sökte vij dilation, så länge svar måtte komma uhr
Sverige på Spagniernes Pignerandas
Gaspar de Bracamonte y Guzmán, Conde de Peñaranda, † 1676 Madrid. Kurze Biographie in
Diccionario de Historia de España II (Madrid 1952) S. 455–457; Colecciòn de
Documentos inéditos para la Historia de España LXXXIV S. 563–570. Bild-
nisse I S. 9. Vgl. auch die Korrespondenzen der spanischen Bevollmächtigten 1643–1648 in
Colecciòn de Documentos inéditos para la Historia de España LXXXII–
LXXXIV. APK 19264.
Vij hafva häruthinnan mött honom med lijka contestationer och vijste, at
residenten Rosenhanen inthet hafver med maneer kunnat uthslå Saviedras
och Pignerandas visiter; legationem Gallicam, som oftast besökia och taga
visiter af the keijserlige och Spagniske i Munster, och såssom vij lijtandes på
theras härtill pröfvade beständigheet inthet fatta stoor oumbrage therom,
altså ville the vara i samma meening om oss igen.
Vederparten gofve fuller itt och annat före, såssom vij och äfvendå förnum-
me , at the keijserlige skola låta sigh höra, thet the hafva budit Frankrijke till
satisfaction Metz, Tull och Verdun sampt något af Elssas. Legatio Gallica
och her Servien här närvarande hade inthet rördt therom; therföre hölle
man thet för it spargement, thertill uthsprängt af vederparten, at vij måtte
fatta then meeningen, at Frankrijke vore i full tractat och handlade sin saak
af under handen. Skulle Trautmanssdorf eller någon annan komma med
thet tilbudet till oss, måtte legatio Gallica vara förvissat, at sådant förslag
kunde lijtet värka. Dät vij drögde med öfverreesan till Munster, vore ingen
annan orsak än ständerne. Vij ville först hafva theras guthachten
Vgl. [ S. 5 Anm. 3 ] .
däste bättre concertera med legatione Gallica, och efter ständerne vore alt
förseena och tijden lopp sin koos, måste jagh, Salvius, draga åstadh, förän
the blefve färdige; the vore ännu theröfver och förde sigh dageligen i nya
disputer. Hvilket han, Servien, här in loco hade förnummit och talte på vårt
inrådh med någre, rådandes at the i tijdh och förän Trautmanssdorf kom-
me , samsatte sigh om it vist, thervidh the kunne blifva och cronan see på i
sine replicquen. Mellan oss bleef thet aftalt, at vij måtte här afvänta Traut-
manssdorfs ankompst och sedan bägge legationerne komma ihoop, at con-
certera öfver replicquerne.
Landtgrefvinnans af Hessen-Cassell Furstlige Nådes abgesandter, her
Schäfer
Reinhard Scheffer, Generalkriegskommissar und Gesandter der Landgräfin von Hessen-Kassel,
* 20. August 1590 Marburg, † 11. Februar 1646 Marburg, erwähnt in ADB XXX S. 683 .
Bildnisse II S. 3; APK 22723f.
heeter och gravamina, som copian under lit. M thet uthförligare gifver
tilkänna.
Hvadh borgemästaren i Hamburg skrifver mig, Salvium, till om Hamburger
stadzsyndici Broderi Pauli
Brodder Pauli, Syndikus bzw. Bürgermeister der Stadt Hamburg, * 1598 Husum, † 19. Januar
1679 Hamburg. ADB XXV S. 248–249 . F. G. Buek , Hamburger Bürgermeister S. 111–116.
Theatrum Europaeum V S. 739. APK 19196f.
varit för project på vägen, huru thet sedan är vordet ändrat och vändts i een
resolution, förmedelss hvilken then Glückstädiske tullen är änteligen op-
häfven , thet vijsar extractet af brefvet under lit. N och två bijlagor O och P.
Feldtmarskalken her Torstensson hafver skrifvit mig, Johan Oxenstierna,
till och ibland annat communicerat copian af thet memorial som till Eder
Kgl. Maj. hertig Carll Gustafs Furstlige Nåde
Karl Gustav Pfalzgraf zu Zweibrücken, später König von Schweden, * 8./18. November 1622
Nyköping, † 13./23. Februar 1660 Göteborg. ADB XV S. 360–364 . SMK IV S. 172–174.
APK 19471–19474.
nu vidkommer the saker, som feldtmarskalken theruthi berörer och påmin-
ner om thenne tractaten och in specie fångarnes förlossning efter chartellet
och om ohrters restitution, vill man thet taga efter all möijligheet i acht.
Men thet han begärar, man måtte här höra efter och erkundiga sigh om
ständernes förslag öfver soldatescans contentement, synes gå för långt uth!
Jagh hafver honom, her Torstensson, på nytt therom tillskrifvit och för-
modar at han lärer sigh frambättre theröfver förklara.
D’Avangour reeste den 26. huius [ 26. November/6. Dezember 1645 ] här-
igenom till Munster och tesmoignerade gott contentement och ijfver at
repraesentera vidh hofvet i Frankrijke, hvadh feldtmarskalken her Torstens-
son honom hafver committerat. Servien berättade at Thuillerie hade af thet
Danske folket, som nu afdankas, värfvat 2 à 3000 man, them the gärna
villia hafva optill Rhenströmen, begärandes han, Servien, vårt sentiment och
gode rådh, huru thet skulle kunna säkert och väll komma fram. Thet är
svarat, at vij inthet egenteligen kunna säija något therom, men lofvade lick-
väll villia höra, hvadh Eders Kgl. Maj. krigzofficerare och commendanter,
såssom her Gustaff Steenbock
Gustaf Otto Stenbock, schwedischer Generalmajor und Oberbefehlshaber in Westfalen, * 7. Sep-
tember 1614 Torpa, † 24. September 1685 Stockholm. SMK VII S. 200–202. F. F. Carlson :
Minne af Riksamiralen grefve Gustaf Otto Stenbock ( Svenska akademisk handlingar
ifrån år 1796 XLVIII. Stockholm 1873). APK 25168.
Aviser och hvadh annat som i thenne veekun är inkommit och ofvantill
inthet litererat, finnes under lit. Q.
G: 751 [Nr. 1] Rosenhane an Johan Oxenstierna. Münster 1645 November 25/ Dezember 5
H: 751–751’ [Nr. 2] Derselbe an denselben. Münster 1645 November 25/Dezember 5
L: 751’–752’ [Nr. 5] Derselbe an dieselben. Münster 1645 November 29/Dezember 9
O: 761–762’ Copia aff thet conceptet, som uthi Copenhagen först in modum assecura-
tionis regis bleef opsatt och placiderat, men sedan casserat och i stället per modum
resolutionis förklarat och uthfärdat. o. Datum [ gehört zu Anlage N ]
Q: Avise fehlen