10

Vårt värk här på tractaten står nu föga annat än som stilla. Fuller kommer

11

vij ihoop medh the keijserlige, efftersom jagh, Salvius, hafver i förledne

12

veeku varit två reesor tillsammans medh Crane, men vij hafva inthet annat

13

gjordt än collationerat någre punchter

39

Vgl. Meiern IV S. 700–702.

. Vollmar hafver på nytt skrifftat sigh

14

i Munster emot then Churbrandenburgiske Fromholtz at the inthet kunde

15

något göra öfver thet som i Munster var förestält; om grefven af Traut-

16

manssdorff kunde, thet han lickväll inthet trodde, något annat uthvärka,

17

thet stode till tijden. Mästa parten primarii af gessandtskaberne reesa här-

18

ifrå

40

Vgl. Meiern IV S. 698f.

, hvar till sitt. The som här äre hålle sällan conventus publicos och

19

komma nu inthet så offta till oss.

20

Thet finnes een part iblandh the evangeliske, som fara omkring och råda at

21

bägge status af religionerne måtte föreena sigh inbördes, effter the nu see

22

och märkia af postulato satisfactionis militaris det them ändå vill falla

23

nästan omöijeligit at på thetta sättet komma uhr kriget.

24

Vij vänta at Servient kommer i dag hijt.

25

Generalstaternes gessandter äre antingen reeda i Munster eller nu inthet

26

långt therifrå, som thädan skrifvas.

27

Nr. 290, 291 hafva vij nu på stunden med underdånigst reverentz undfåt.

28

Hvadh Petterssburg vidhkommer, är thet vist at magistraten här hafver i

29

vår frånvaru till Munster begynt på at kasta neder ett uthanvärk och något

30

af vallen, som vetter in åth staden, och thet af een inbillat hopningh at friden

31

skulle innan få dagar slutas, förgifvandes at the hade af viss handh det the

32

keijsl:e hade sjelfve gifvit them een vinck att thermed fortfahra. Så snart

33

vij finge therom effterrättelsse, hafva vij arresterat samma theras förehaf-

34

vande och villja än vijdare taga i acht hvadh Eder Kongl. Maij:tt i thetta

35

brefvet nådigst oss befaller. Så mycket the Weijmarske förirrade trouppar

36

anlangar, hafva vij tillförende refererat hvadh oss therom hafver varit

[p. 558] [scan. 614]

1

bekändt. Feldtmarskalken hafver först genom generalmajoren greff Leijon-

2

hufvudh och sedan förmedelss sin skrifvelsse begärat vij ville höra legationis

3

Gallicae sentiment. Jagh, Johan Oxenstierna, varandes då greff Leijon-

4

hufvudh var här allena effter i Munster, talte fuller något therom med the

5

Französka, men the vore då i then meeningen at samma trouppar skulle kunna

6

bringes till lydigheet. Therföre hölt jagh vara betänkeligit at röra mycket

7

therom, på thet om thet gingo emot theras inbillningh, the icke måtte misstän-

8

kia the vare för någen heemlig intelligence med bem:e mootbändige regimen-

9

ter. Sedan hafva the sigh aldeles söndrat ifrå Tourenne och begifvit sigh in i

10

Eders Kongl:e Maij:tts qvarteer. Huru the hafva sigh anmält hoos com-

11

mandanten i Erffurt

42

Baron Charles Dubois d’Avaugour, französischer Resident bei der schwedischen Armee; vgl.

43

Liste des ambassadeurs des Chigi.

, thet vijser bijlagen under lit. A. Feldtmarskalken herr

12

Wrangell hafver effter plägat rådh med baron d’Avaugour

44

Fritz Ruhardt/Reinhardt, schwedischer Oberst.

ämnat sända

13

öfversten Fritz Ruhardt

41

Generalmajor Ermes, schwedischer Kommandant in Erfurt.

till them at disponera them till hörsamheet, som

14

lit. B innehåller. Men thet är blifvit tilbakar, effter tijenderne vore komne

15

at bem:e regimenter hade rättat sin marche till general Königzmark.

16

I dag för måltiden var duc de Longuevilles upvartere, Stenglin, uhr Augss-

17

burg bördigh, hoos oss, berättandes at han var förledne affton kommin hijt

18

i staden ifrå general Königzmark och offtabem:e Weijmariske förirrade

19

regimenter, tijt han hafver expresse varit sänder at försökia om the stodo

20

till at bringa till rätta igen. Hans relation var på fölljande sätt: Så snart duc

21

de Longueville fick general Königzmarkz breff, hafver Hans Furstl:e Nåde

22

affärdat honom, Stenglin, med it creditif och instruction till meerbem:e

23

general at förmedelss hans, herr Königzmarkz, bijståndh använda sin bästa

24

flijt i thenne saken. Generalen, undfåendes hertigens breff uthi Lemgou,

25

hafver först genom expresse uthskickade officerare låtit arbeta therpå, och

26

sedan, när thet inthet ville hjelpa, hafver han sjelf rycht till regimenterne

27

och hafft Stenglin medh sigh, tilbåtandes thenne Stenglin at gå tillsammans

28

och conferera med regimenternes deputerade på sätt och vijs som han bäst

29

funne och kunde; hvilket han och hade gjordt och varit med them ihoop

30

någre reesor. Königzmark hafver och, som Stenglin offta berömbde, secun-

31

derat honom med åthskillige vichtige rationibus. Men ryttarne hafva varit

32

eenbändige och med een mun ståt therpå at the inthet ville vijdare tjena

33

Frankrijke; om Königzmark stode längre therpå och inthet kunde taga

34

them i Eders Kongl:e Maij:tts tjenst, vore resolutionen fattat at innan

35

24 tijmar slijta standarderne af stängerne och gå hvar från andre; the ville

36

fuller finna herre. Orsaken till thenne oreedan, som the vore råkade uthi,

37

hade the kastat 1) på sine officerare i gemeen och 2) på feldtmarskalken

38

viscomte Tourenne. Effter theras föregifvande skole officerarne vidh Elssas

39

Zabern med åthskillige efftertänkelige argument hafva äggiat op ryttarne

40

och kommit them till at studsse. Och sedan, när officerarne finge contente-

[p. 559] [scan. 615]

1

ment, kunde ryttarne, som reeda vore rette, inthet gifva sigh till fridz, så

2

at therpå är fölgt emellan officerarne och ryttarne then eene villevallan effter

3

then andra. En officerare, som hafver hördt till itthera regimentet, ska för

4

otta dagar vara kommin till Hildessheim och tädan hafva mält sig an hoos

5

rytta[r]ne at få sin platz igen. The hafva gåt till rådz theröfver och fuller

6

resolverat at han måtte admitteras, aldenstund han hafver varit then sidste

7

som quitterade ryttarne med gråtande ögon. Men om någon af the andra

8

officerarne kommer, ville the hackan sönder sigh emellan. Thet hafver fuller

9

varit på vägen at samma missförståndh skulle förlijkas, eenkannerligen alle-

10

gera the at Tourenne hade i thet närmasta appaiserat ryttarne med sin

11

skrifvelsse, som nu finnes under lit. C. Men i thet the så smånigom låthe

12

sigh finna hoos officerarne, äre någre tagne till fånga och med stoor tortur

13

förde på sträckebänken; hvilket hafver gjordt heela hoopen sky, men

14

lickväll inthet aldeles afspänning ifrå Frankrijke förän Thourenne hade

15

them chargerat; hvilket effter thet skedde under varande tractat, och i thet

16

the ville sigh åter accommodera, hafva the thet allramäst appraehenderat,

17

och altså fattat resolution at allrig mehra tjena Frankrijke aftalandes sin-

18

emellan at then som iblandh them therom talte och ville thertill råda the〈n〉

19

skulle the hugga i stücken. Vidh så fatte saken och ther the speelade desperat

20

hafver general Königzmark inlåtit sigh i tractat med them

42

Vgl. Absprache zwischen Königsmarck und den Weimarer Truppen vom 17./27. 8. 1647 (ST VI

43

1 S. 119–121 – dort Verweis auf SRP XII); vgl. auch Engelsüss S. 254–259.

och theri så

21

vijda kommit som innelagde hans breff med sine bijlagor under lit. D med

22

meera och omständeligare förmäler, hvilket Stenglin brachte med sigh,

23

och så att han ville fideliter referera legationi Gallicae hurusom han hade

24

befunnit gemuterne alienerade och at inthet vissare syntes vara än at samma

25

ryttare, ther the inthet hade kunnat blifva accommoderade hoos Eders

26

Kongl:e Maij:tt, gå till fienden. The befunnes effective 1600 ryttare, 250

27

draguner, väl monterade, och 150 oberedne, alle 2000 brave och resolverade

28

karlar, hvilka inthet skulle sky at fächta moot 4000. Heela then marchen

29

hade the hållit sådan ordre och disciplin at alle skole sigh theröfver förundra.

30

Biskopen aff Wurtzburg

44

Bf. zu Würzburg war Johann Philipp von Schoenborn; vgl. Hierarchia Catholica IV S. 201.

skall hafva skickat theras förare, then the kalla

31

bruder Willhelm, 500 dukater med begäran at han ville förskona sitt land.

32

Wilhelm hafver inthet vellat taga emot dukaterne förän han skulle sigh för-

33

fråga hoos gemeene hoopen, hvilke hafva strax låtit saija biskopen at regi-

34

menterne, som nu blifva här och ther förfölgde, inthet ville skaffa sigh

35

mehra fiender; the ville marchera medh godh ordre uthan landets förderff,

36

efftersom the och skola hafva hållit justitz och låtit någre, som hafva för-

37

brutit, archibugera. Bruder Wilhelm måtte inthet taga emot dukaterne,

38

uthan effter han vore illa bereden, så stälte the i biskopens behag, om Hans

39

Fürstl:e Nåde ville förähra honom, Wilhelm, een häst. Thenne Wilhelm

40

skall vara een person om 26 åhr, som hafver sigh som een frijryttare oppe-

41

hållit under Weijmariske armeen. När Thourenne talte ryttarne till vidh

[p. 560] [scan. 616]

1

Elssas Zabern och alle andre teege länge stilla, skall han omsijder hafva

2

svarat och bracht fram the andres nödtorfft. Theraf hafva the andre strax

3

roopat bey Gott bruder Wilhelm hat woll gethan och hafva sedan så effter

4

handen begynt brukan, intill dess alle regimenterne valde honom till för-

5

man, såssom then ther var tahlföör och therhoos een godh soldat. Och

6

effter han var smutzig och illa klädder, hafva hvar ryttare skuttit een patz

7

tilssamman och therföre köpt åth samma sin anförare een köller, hatt och

8

fjederbuska therpå. Thetta är så Stenglins berättelsse om oftabem:e Weij-

9

mariske regimenter.

10

Hvadh Churcöln hafver skrifvit till general Königzmark och thenne och

11

H. F. Nåde fru landtgrefvinne svarat på hans armistitii brytande

40

Vgl. Meiern V S. 39–47.

, vijsa

12

bijlagorne under lit. E, F, G.

13

Die Lgfin von Hessen-Kassel bemüht sich um Königsmarcks Unterstützung gegen

14

Paderborn. Effter han begärte mitt, Johan Oxenstiernas, sentiment och jag

15

förnam af feldtmarskalkens breff det han med längtan väntade effter Königs-

16

mark, hafver jag rådt at han uthan något oppehåldh ville allenast see på

17

feldtmarskalkens ordre, som copierne under lit. H, I med mehra uthvijsa.

18

Uthan tvifvell hafver feldtmarskalken sjelf skrifvit hvad svar Bavarus hafver

19

gifvit, när han tog emot Eders Kongl:e Maij:tts ratification. Härhoos

20

under lit. K finnes feldtmarskalkens secreterares Svanehalss

41

Schwahnenthal (= Svanehalss), B. V., Sekretär C. G. Wrangels; die Fassung Schwahnenthal

42

ist der eigenhändigen Unterschrift entnommen.

breeff til her

21

Erskein med sine bijlagor. Han talar inthet om något svar till Bavarum.

22

Then Hessiske gessandten Schäffer communicerade oss thet som ligger un-

23

der lit. L, som vore svaret så stält. Tijden lärer öppa hvad consilia som äre

24

å färde.

25

Yterst täckes Eder Kongl:e Maij:tt förnimma af thet bijlagde trychte

26

exemplar huru een af thet catholiske partijet väger och ponderar proiectum

27

pacis, som i Munster try[ch]tes.