Acta Pacis Westphalicae II C 3 : Die schwedischen Korrespondenzen, Band 3: 1646 - 1647 / Gottfried Lorenz
Jag vill numehra hoppas at öffvercommissarius Brandt skall vara vähl fram-
kommen och hafva gjort min högtährade her legater rapport så om de saker
som de genom honom hafva täckts begära mit ringa sentiment som och
hvad uthi Ulm emillan alle sijdors deputerade uthi armistii tractaten till thet
dato som han, Brandt, therifrån reeste, kan vara passerat.
Den 29 januarii [ 29. Januar/8. Februar] ähr generalmajoren h. Duglas till-
baka kommin, berättandes mig hurusom dee Beyerska bättre vidh hans aff-
reesa hafva sig uthlåtit att efter dee nu ögenskeenligen hafva sedt skulden
vara hoos dee keijseriska, at dee denna gångh icke hafva kunnat komma till
tractat, så lärer och theras herre, Beyerförsten, intet vidare sättia sit landh
i hazard för Käijsarens skul, uthan fastmera härefter vara betänckt at tractera
medh H. K. Maij:t vår allernådigste drattning sampt Franckrijke à part, efter-
som de och häröfver hafva vijst/:bemelte generalmajor theras fulmacht:/[!];
och såssom de instädigt hafva urgerat det åter villa skicka till någre depu-
terade som medh dem theröfver conferera, så hafver jag funnit högnödigt
på högstbe:te H. K. Maij:t allernådigste vidare ratification och ordre at
sända titt generalen h. Mortaigne sampt merbe:te generalmajor Duglas så
och residenten i Beenfeldt, monsieur Snolsky
proposition och imedlertidh instruerat them, som min högtärade her legater
af här hoosfogade copia under num. 1 täkes förnimma.
Thet voro till önska at allt ginge af hjertat som de fuller föra godt i munnen,
och oansedt jag intet vähl troor Beyerförsten, hållandes före honom sökia
något annat herunder
Vgl. Egloffstein S. 159, 162; Meiern V S. 5f.
fomenterar man lichväl härmedh een jalousie emillan Beyerfursten och
Keijsaren. Och håller jag för at såframpt Beyerfursten vore att bringa till
separation från Keijsaren, dedt sedan så myket bättre skall lära avancera
friden.
Vidh dedt jag detta skulle sluta, bekom jag ifrån våre deputerade dee
Beyerskes gjorde proposition, som n:o 2 uthvijser.
Hvadh nu vidare här uthinnan kan passera, vill jag intet underlåta at gifva
mine hogtärade her legater therom effter handen part. Och efftersom aff
allerhögstbemelte Hennes Kongl. Maij:tt jag intet ähr instruerat huru jag
mig i sadane tractater skall förhålla, ty beder mine hogtärade h. legater jag
tjenstligen dee vele mig medh det första som det skee kan sitt sentiment
häröfver förnimma låtha.