Acta Pacis Westphalicae II C 3 : Die schwedischen Korrespondenzen, Band 3: 1646 - 1647 / Gottfried Lorenz
40. Salvius an Johan Oxenstierna Münster 1646 November 15/25
Münster 1646 November 15/25
Eigenhändige Ausfertigung: J. Ox. Slg. B: II, E 1000 = Druckvorlage. Kopie: DG, A I 1,
Legat. [ 5] fol. 903–904 = Beilage N zu Nr. 44.
Französische Argumente zum Problem der brandenburgischen Vollmachten. Schwedische Satis-
faktion; Haltung Brandenburgs. Abreise aus Münster verschoben, Druck von seiten der französi-
schen und kaiserlichen Gesandten. Antwort auf die kaiserliche Erklärung zu den schwedischen
Satisfaktionsforderungen.
Jagh fick på timan, hora 2: da pomeridiana, Nr. 37; seer theraf först at
grefven von Witgenstein för fullmachten schuld ännu vil postera til chur-
fursten. Motte gerna veta om han icke såsom af sigh sjelf nogot förslag
oförfängeligen om Pommern gjordt hafver? Galli achta theras fullmacht
onödigh, medan the äre fullmächtige til heela universaltractaten såsom vij,
och hvadh the vi eius sluta, thet blifver i fridzslutet begripet och af them
underskrifvit bredevidh alla andra ständer. Och ther vij hårt stå på theres
fullmacht, så stå the ock hårt på en particularfullmacht af oss igen. Såsom
nu tijden denna gången icke tillåter at vij therefter töfva kunne, så blifver
ändå värket stickande, fast the än bekomma een annan fullmacht. Och ther
vij skönt å begge sidor particularfullmachter hadhe, så seer E. G. Exc. doch
at vij öffver conditionerne icke varda accorderande, ty blygdes the icke at
begära för sina tre primis gradibus
(quos impossibile nobis erit ab imperio obtinere), hvadh skole the icke för
heela vår begäran igen postulera? Jagh är fördenschuld heelt af E. Exc.
meening at vij moste holla oss, såsom första vår ordre lydt hafver, till
universaltractaten, hälst efter denna oss sådana guaranda allaredo offererar,
som theres öffverskickade concept inneholler.
Jagh hadhe gerna i dagh sändt efter mina hästar, efter jagh hoppas min
vagn blifva färdigh i morgon, på thet jagh kunde reesa öffver och om svaret,
som vij gifva skole, medh E. G. Exc. conferera, men kan icke uthan för-
undran skrifva huru illa Trautmansdorff, Galli, Venetus och ständerne thet
förstått haffver. Jagh vänder theremot alt hvadh jagh kan til justification
och entskylning, men thet vil doch ingen platz hoos them finna. Ja, the
säija, serdeles Galli, uthtryckeligen at om jagh reeser hädan, så vele the vara
entskyllade för Gudh och heela veelden at the varda nödgade til at göra
thet the elljest icke tänckt hadhe. Trautmansdorf begynner gifva ständerne
half förtröstning att förstå eller inclinera til een perpetuitet i the andelige
godzen, aldenstund immediatstifterne blifva hvadh heller är mäste parten
perpetuerade vi nostrae satisfactionis. Skeer thet, så kunna alla ecclesiastica
gravamina paucis horis et paucis articulis alla schlichtas. Galli äre så långe
sedan färdige medh theres satisfaction och väntes allenast för vår schuld.
Batavi hafva all ordre at sluta medh Spagnien och pressa nu Fransoserne
häftigt. Skole vij nu blifva på thet eftersta, meena alla at våra saken läre
myket förvärras. At nu icke blasmen all sitter på oss, så sände jagh i går
en sådan praeliminarförklaring til Trautmansdorf som innelagde sedel för-
mäler (den förr öffversände ändrades) at sättja them nogot in mora och få
tidh at communicera medh E. G. Exc. Jagh hafver fördenschuld most lofva
them at ännu blifva här nogra dagar, til thes jagh E. Exc. äntliga meening
vidare förnimmer. Hafver fördenschuld imedlertidh fattat i pennan hvadh
migh synes kunne på the kaijserisches proemium svaras. Jagh hinter icke
opsättia articlarne på satisfactionen förän til morgons, då jagh ock them vil
öffversända. Beder tjenstvilleligen E. Exc. täcktes them medh the kaijse-
riskes conferera, ther af- och tilsättia hvadh E. G. Exc. kan gott synas och
sända migh them så tilbakes. När alt blifver så affattadt, tycker migh at thet
kunde väl här och i Ossnabrugge (doch i Ossnabrugge först) öffverlefveras
til the kaijserische. Och aldenstund caesarei, churfurstlige collegium och
the andra legati varda theropå skickandes til Churbrandenburg, så kunde
jagh, strachs thet uthgifvit vore, reesa til Ossnabrugge, medan churfurstens
äntlige resolution afväntes, och ther fatta instrumentet. Men thet synes
nödigt at vij hvar dagh låta en post hädan och en från Ossnabrugge här
emellan löpa. Lamberg och Crane taga doch all ordre af Trautmansdorf,
och är myket bätter tala vidh honom än vidh them. Detta beder jagh i bästa
motton optaga, sosom jagh thet icke annars än til fäderneslandzens bästa
och vår egen säkerheet i een godh välmeening i hast skrifver.