8

Vij hafve nu opsatt och inrättat propositionspuncter och efter här giordt

9

aftal mädh h. Servien sände the till her residenten, på thet han them till-

10

ställer legatis Gallicis. Kunde thet skie i en occasion, ther the vore beggies

11

ihoop, voret gått, hvar och icke, att her residenten lefvererer them till

12

h. d’Avaux mädh förmälande, att vij hafve ett och annat, som i sist hålne

13

conference kom i consideration, sedermera öfverlagt och, så mycket som

14

möjeligitt hafver varitt, accomoderat oss i thet som the Fransöska tyckte

15

vara att ändra, hafvandes punchterne nu så ungefär inrättatt, som vij vela

16

them till the kieiserlige låta öfversända och vij förmoda legati Gallici skole

17

vara tillfridz mädh. Vij achte vidh thetta tillfället vara onödigt att giöra nå-

18

gon explication öfver bemelte punchterne, effter h. residenten hafver varitt i

19

the conferencer, som vij här och i Mönster nu åfta gånger hafva haft mädh

20

the Fransöska plenipotentieradhe, och vet vår intention och alla rationes.

21

Till h. residentens efterrättelse sende vij hånom copierna af punchterna,

22

som vij här på begge sidor sidst uthvexlade och discurreradhe öfver

37

[Beilagen L] u. [M zu Nr. 326] .

.

23

Thet mäste, som der ventilerades oss emellan, var religionssaken. Then-

24

samma hafva vij nu annorledes infattatt ungefär effter thet opsattet, som

25

the Hessiske projecteradhe för h. Servient och han oss i flerste conferencen

26

communiceradhe, hvilkett och finnes på bijlagårna. Tilleventyrs skole the

27

nu vela tala någott om thesse ord: restituantur plena ne in eum statum in

28

sacris et profanis, som finnes i then 3. punchten, jemväl ömma sigh, när

29

the få see thetsamma. Then 8. var än specialius uthfördh. Skeer thet, så

30

hafver h. residenten att repraesentera them sådant vara federi likmätigt,

31

som innelagde extract af Wismariske alliancen uthvisar, förmälandes, att

32

vij inthet annars kune giöratt. Ville the på sin sida gå thet förbij, måste vij

33

thet låta skie, men förmoda lichvel, att the fatta sin proposition i thenna

34

punchten så general, att man kan förståt therunder.

35

Kan hända, att the och skole disputera i then 3. punchten, att regnum

36

Bohemiae inthet hörer till Romerske rikett och fördenskull inthet kunde

[p. 591] [scan. 623]

1

här införas. Vij tenkie inthet att förmedels thetta kunna bringa cronan

2

Behmen till then afsomnadhe kongen i Behmens sonn, electorem Palatinum,

3

eller hans brödher. Uthan effter rex Bohemiae är elector imperii och cro-

4

nan Behmen på visse sätt förstående inveklatt mädh Romerske rijkett, men

5

enkannerligen effter närvarande oroo, som är i Tysklandh och bredher

6

sig uth till naborskapett, är i förståne flutin uhr Behmen, jemväl och emädan

7

huss Österrijket hafver förmedelst then Behmiske cronan haft nästan then

8

bästa grepett att conservera sigh vidh i så månge åhrs continuerligh suc-

9

cession vidh kieiserdömett och consequenter mädh thet stridett fortsatt sin

10

dessein till intentioneradhe universalmonachia, så tycher oss nu vara en

11

lägenheet att försökia, huruledes Behmen må kunna kåmma till sitt fria

12

vahl och gamble libertet, thermädh afkiäres hus Österrijkett then vägen att

13

trachta effter then kieiserliga kronan, och såsom Frankrikett hafver stoort

14

interesse theruthi att Kieisares macht må svagas, altså ville vij förmoda, att

15

the hafva regard på then saken. The orsaker, som the hafva haft att giöra

16

churfursterna till regulos bredevidh Kieisarn, hafver och här i then Behmiske

17

saken sitt rum. Blifver Behmen fritt och får effter leges imperii velia sigh en

18

konung, bore the fuller så snart see på een Frantzösk prince som någon

19

annan at vinna desto bättre stödh och säker conservation.

20

I the öfrige punchterne troo vij, att the föga skola hafva at säija; hvad thet

21

då är, thet kan h:r residenten efter hvars och eens art förläggia och oss

22

sedan om it och annat hijtöfver tillskrifva. Och efter vij blifva här mäst

23

dageligen mante af ständernes deputerade och stundom af the keijsserlige

24

sielfve till at uthlefverera propositionen, så hafva vij meent thet låta skee

25

ungefär efter 8 dagar; hvilket h:r residenten ville, sedan nu punchterne äre

26

af the Frantzöske genomläste, them säija. Skulle the sökia längre tijdh eller

27

indefinite villia sättian, antingen för thet at the villia sända sin och våre

28

propositioner till hofvet eller och kan hända för then örfijlen the nu hafva

29

fåt ville differera thermed sökiandes hvariehanda praetexter, så ville h:r

30

residenten them theremot förehålla, 1. at vij inthet kunna längre opskrufva

31

värket såväl för ständernes skuld som vår egen betrachtandes, at lyckan

32

hvälfver sig snar i kriget. Nu står thet fuller Gudi vari lof väll, men man

33

måste och tänckia på annat och i tijdh see sigh före at man med reputation

34

kommer fram; 2. om the nödvändigt måste dröija, så kan thet inthet hindra

35

oss, efter vij äntå gå pari passu med them, som hafva reeda uthlefvererat

36

een proposition och hafva thertill med concerterat med oss öfver alt som i

37

thenne är infattat. Man veet ändå, at the keijss:e varde sändande vår

38

proposition till Wien och at vij inthet strax komma till handelss. Och om

39

vij än få svar på våre punchter, så är thet lijkasom hade legati Gallici thet

40

fåt, efter contenta propositionum äre quoad essentialia lijke. Gallia hafver

41

och then förmånnen, at vij bryta ijsen och löpa lijkasom första stormen.

42

Näst thetta kan h:r residenten förnimma af them, huru thet må vara

43

gångit och nu fatt med then Weymarske armeen, om then må hafva lijdit

[p. 592] [scan. 624]

1

så stoort niderlagh, som vij see skrifvas från een och annan ohrt? Om så är,

2

så hafva the händer emellan, hvad vij här tillförende hafva sagt, nembl:en

3

at Beyern inthet söker med alfvare någon neutralitet, uthan lurar efter

4

lägenheet at göra them afbräck. Talet hafver gått, at i Beyerns land skulle

5

vara publicerat at inthet kalla then Weymarske armeen fiendtlig armee;

6

och lickväll så tracterar Beyern them som fiender och skall i thenne occa-

7

sionen hafva befalt at hacka päl och nederhugga alla Frantzöser. Nu är

8

tijdh, at Frankrijke med alfvare och ijfver fatter värket på then sijdan,

9

elliest är at befara, det feldtmarskalken blifver stussat och hindrat i een så

10

nobel action, som han nu är engagerat med; hvarföre såssom vij vetta, at

11

legati Gallici thet alt förstå och therhoos kunna mycket göra med sine

12

påminnelsser vid hofvet och elliest till hörige ohrter, altså förmoda vij och,

13

at the på sin sijda göra sitt bäste i saken hielpandes till at thenne breche må

14

kunna med hast repareras och then anstalt göras, at Beyern icke får lägen-

15

heet at skicka Keijssaren secours, thermed feldtmarskalken på sin ohrt

16

kunne tillfogas någon skada; hvilket h:r residenten them ville på bästa

17

måtto förehålla.

18

Ifrå feldtmarskalken är it breef kommit, som går härhoos. Uthi h:r Axel

19

Lillies breef är itt tryckt af then 8. Aprilis förmälandes, at feldtmarskalken

20

har slagit 2000 Hungrer …

21

PS.: H:r residenten ville och fordra af the Frantzöske theras proposition,

22

som the nu uthan tvifvell hafva ändrat i något och annorledes stält än som

23

hon var här. Exordium på vår proposition blifver ungefär, som thet vij

24

läste för h:r Servien. Kan hända, at thet ändras, såframpt caesarei gifva oss

25

satisfaction i thet som vij nu länge fordra.