Acta Pacis Westphalicae II C 1 : Die Schwedischen Korrespondenzen, Band 1: 1643-1645 / Ernst Manfred Wermter
263. Rosenhane an Joh. Oxenstierna und Salvius Münster 1644 Dezember 6/16 Pr.: Osnabrück 1644 Dezember 7/17
263
Ausf.: J. Ox. Slg. B II; Kopie als Beilage 4 der Nr. 262
Besuch bei d’Avaux: Teilnahme der Reichsstände.
Eders E. E. betänckiande öfver the dubia här hafva varit om stendernes
ankompst, nemblig at Eders E. E. hålle rådeligit, at man ännu skulle deropå
insistera och gifva bemälte stender then tidh, at the kunde komma, om the
ville, och at modus sedan väl skulle gifva sigh, hafver jag medh mehra effter
Eders E. E. brefs lydelsse föredragit h:r d’Avaux, då jag i förledne tissdags
tillijka med h. Banererne blef buden hoos honom til gäst; medh hvilken
Eders E. E. resolution han var väl tilfredz och tyckte thet vara thet bästa
rådet. Men at Eders E. E. inthet hafva förmält om Trevirensi, behagade
honom inthet väl, sade, at han lijkväl hade förmodadt, thet skulle hafva
blifvit, som Eders E., her Salvi, skulle hafva lofvat honom. Jag excuserade
thet som tilförende och therhoos berättade, hvadh inkast Frantz Wilhelm
om Påfven hade giordt, thet han, h:r d’Avaux, refuterade och sade thet vara
heelt contrarium och at nuntius Papae i Wien har sig beklagadt, at een epis-
copus skulle af Keijssaren removeras och settias i arrest, ther doch den saak
kommer egentlig Påfven til. Om specialpasset för Trevirensi sade han quae
abundant, non vitiant och specialia non derogant generalibus, han är inthet
exciperadt in generali salvo-conductu. Ergo etc. Han kom och til taala om
Beyerfursten seijandes, at han hade fått breeff ifrå Paris medh förmälan, at
be:te furste hvarken genom schrifvelsse eller beskickning hade något sökt
vidh hofvet, som talet har varit, hvilket han badh, jag skulle fritt försäkra
Eders E. E., och at ther något sådant vore, skulle thet strax blifva Eders
E. E. kungiordt. Men Hessische gesandten Schäffer, som i går var hoos mig,
meente lijkväl något sådant skulle vara.
Annadt nytt är här inthedt, uthan til beslut gläder jag mig medh Eders E. E.
öfver then lyckan vår Herre har förlänt H. K. M:ts vapn emot våre fiender,
at then mechtige fiendens armee är således til grundh gången, visserlig för-
modandes, at vij therigenom til rooligheet komma motte, önskar och, at
then gode Gudh ytterligare täcktes gifva sin välsignelsse ju til fridens be-
fordring och negotiation såssom och vapnens i medier tidh lyckelige suc-
cesser …