Acta Pacis Westphalicae II C 1 : Die Schwedischen Korrespondenzen, Band 1: 1643-1645 / Ernst Manfred Wermter
Vidh min sidste ordinarie visite hoos Frantzösche gesandterne, h:r d’Avaux
och Servien, är inthet synnerligit förefallit, the berättade allenast såssom
tillförende, huruledes the vore förlijkte om fullmachterne och thermedh
hafva expedierat een courrier til Eders E. E., och oansedt the af mediatorer-
ne ähre påminte at göra een begynnelsse och taga sig något före, så ville the
doch lijkväl thet inthet göra, förrän the förnumme, Eders E. E. hafva kom-
mit öfveteens medh vederparten i Ossnabrügg, at fullmachterne blifva in
loco tertio deponerade. Och tyckte the väl vara, at Eders E. E. blifva vidh
then resolutionen; hvilket väll the keijsserl. måtte ingå och sig medh åthnöija,
när Eders E. E. bestå fast theropå.
Sammaledes sade the sig hafva affärdat een express till Hållandh at avisera
Staterne och princen af Oranien, hvadh här var passeradt, att the thereffter
kunde disponera om sine dieputéz, som the ärna hijt, oansedt h:r d’Avaux
hölt therföre at the neplig skulle någon sända förr än kan skee fram i vinter
och sedan fullmachterne äre ankombne. Såsom han och tviflade, at något i
medler tijdh af importance skulle blifva tracterat, uthan mehrendeels sådant,
som kunde lända såssom till praeparatorier til sielfve tractaten. Han giorde
sig och förhoppning, at een stoor deel af Tyske ständerne i medier tijdh
skulle hijt affärda sine uthskickade; nu besynnerlig sedan the hafva för-
nummit biskopen Frantz Wilhelm vara ankommen. Af den occasion frågade
jag, hvadh honom, h. d’Avaux, syntes om be:te biskop och hvad han skulle
kunna värka til freden. Theröfver judicerade han alt vääl både om hans per-
sohn och gode intentioner han syntes hafva.
Jag frågade och, hvadh titul the hade gifvit honom, och förnam, at the hade
tillförende befrågadt sig medh grefven af Nassow, huru han ville kalla ho-
nom, och såssom han hade resolveradt til Ihre Fürstl. Gn., hvilke ordh
Nassow sielf hade schrifvit på een zedel, altså til at apa derefter på Frantzö-
sche hade the kallat honom dignité principale. The berättade och, at, när the
hade talat honom til på Frantzösche, hade han svarat på Italiänsche.
Sedan blef om kriget något discurrerat synnerlig om the tidender här vore
om Gallas upbtott och feldtmarskalkens poursuite, hvilket the mächta
gladde sig öfver och önskade få vijdare vissheet och particularia derom.
The referade och, huru i Frankrijke göres store praeparatoria till continua-
tionen af kriget och huru duc d’Anguien först i våhr lärer komma uth medh
een stoor macht. Och ther den Danska freden kunde skiutha oss något
mehra folck tilhanda, at vij och sammaledes kunde agera puissament i denne
sommar, så skulle vij komma til een godh fredh.
Ifrån mons:r de la Thuillerie sade the sig hafva fåt breef samma dagen medh
förmälan, at praeliminartractaten var sluten således, at fridztractaten skulle
begynnas emellan Calmar och Cristianopel den 16. Decemb. st. nov. och at
be:te h. Thuillerie hade affärdadt een til Stockholm at afhempta pass och
leijgderne för the Danske commissarier, hvaröfver the önskade, at thet vär-
ket måtte lykligen afgå och snart endas …