24

Brief des Salvius an Torstensson

31

Vgl. [Nr. 85] .

geht zurück. Hvadh anlangar feldtmarskalkens

25

förehafvande och then action han nu är trädd uthi medh naborskapet,

26

hafver jag inthet in specie någon synnerlig vettskap haft om tijden, och at

27

then nu skulle angrijpas. Nogsampt hafver Kongl:e Maij:tt orsak thertill.

28

Med tempo kan fuller falla rationes pro et contra. Men när man bär thet

29

eena med thet andra fram i liuset och skådar thet grant, så synes thet vara så

[p. 115] [scan. 147]

1

gott, at thet är skedt nu som bättre fram, efter vij äntå inthet hafve hafft at

2

vänta något återhåld af hans ovänlige och in effectu fientlige procedere emot

3

oss på alla sijdor, för hvilken skuld man äntå hafver måst brista uth och

4

komma till svärdz. Thet står nu till Gud och tijden, hvad therpå föllier och

5

med hvad uthslag sådant kan lychtas. Ehuru det då blifver thermed, fast

6

om än then Danska interpositionen, som äntå lijtet nog skulle gagna oss i

7

längden, gingo härmed öfver ända och till inthet, så tycker mig, at vij nu

8

icke mindre än tilförende hafva orsak at contestera och betee för världen

9

Kongl:e Maij:tts benägenheet at angå och uthföra then nu för handen va-

10

rande tractaten, till hvilket inthet ringa hafver hulpit, thet herr ambassa-

11

deuren är anreest till Ossnabrugge. Skulle han nu äfven vidh thenne con-

12

currence ryckia af igen och förfoga sigh till Hamburg eller och hijt till Min-

13

den, vore inthet vissare, än at fienden skulle thet bruka till een blasme på

14

oss at thermed göra the evangeliske mehr kleenmodige och afspanige ifrå

15

oss. Thet kan och hända, at Gallici, som nu nyligen hafva skickat baron de

16

Rorté tijt och säijes vara hvar icke reedo i Munster, dock icke långt therifrå,

17

togo inthet mindre förtreet theruthaf sökiandes härefter och för någon så-

18

dan skuld at skillia sigh ifrå oss, thermed vij tå lätteligen kunna blifva satte

19

emillan två stolar. Vist skulle herr ambassadeuren kunna gifva feldtmar-

20

skalken goda rådh och anledningar i thet han nu för händer hafver. Men

21

efter jag icke seer, huru återresan skulle med maneer kunna skee, feldtmar-

22

skalken är och allaredo temmelig vidt in i landet och, som mig tycker lijkt,

23

hafver för the Danske sakerne fordrat till sigh herr Lillienström, så håller

24

jag förre, at thet är tijden och herr ambassadeurens charge tienligast, at han

25

blifver än något qvar i Ossnabrügge. Efter här vill berättas, at Gallici legati

26

äre opbrotne ifrå Haag, sänder jag nu min hoffmästare och Jesper Kruss-

27

biörn föruth till Ossnabrygge at laga och beställa för mig alt, som skee kan,

28

färdigt, så at jag kan, när tijdh blifver, reesa an och blifva accomoderat. Så-

29

frampt the Frantzöske plenipotentiarii äre nu i Munster eller komma tijt

30

för hälgen, vill jag, där Gudh icke skickar något annat i vägen, göra migh

31

så till redz, at jagh strax efter helgen moot nyåhret kan komma till Osna-

32

brugge.

33

Thet hade fuller tient, at vij både hade nu strax svarat Messieurs les Pleni-

34

potentiaires de France på theras breef. Men efter vij för våre aflägenheet och

35

ändringarne, som kunne infalla med conceptet, inthet väll kommat åt at

36

görat, håller jag före vara it expedient, thet jag doch heemställer herr ambassa-

37

deuren, nembligen at herr ambassadeuren ville genom baron de Rorté ex-

38

cusera oss thermed at oss fuller borde och vij ville gärna svara coniunctim

39

till theras breef, men kunna inthet så vidt från hvarannan skilde, thet nu

40

väll göra, uthan äre sinnade thet at förrätta, så snart vij komma ihoop.

41

Finner herr ambassadeuren för gott at för sin person till öfverflöd skrifva

42

till d’Avaux à part och med thet tillfället oss uhrsächta, kunne thet inthet

43

skada.

[p. 116] [scan. 148]

1

Thet vore at försökia, om man med maneer och skäll kunde bringa Gallicos

2

ministros, hälst legaterne at correspondera med oss på Latin. Herr ambassa-

3

deuren ville theruthi göra sin flijt. Argumenta kunde inthet manquera. Ib-

4

land annat doger thet at framdraga, thet vij måste sådane och slijka andre

5

acta communicera heem till Sverige, ther minste parten af senaten och an-

6

dre, som vederbör, hafva kundskap om sådane saker, förstå Frantzöske,

7

men flere och mästeparthen Latin. Modum veet herr ambassadeuren bäst at

8

böija och intryckia thet hoos Frantzoserne.

9

Thet vill nu vara af nöden, at residenten, herr Rosenhane, gör sig färdig at

10

reesa till Munster

36

Vgl. Joh. Oxenstierna an Rosenhane. Minden 1643 Dezember 20/30 ( Konz. von Mylonius:

37

J. Ox. Slg. A II).

. Finanzierung seines Unterhaltes. Jagh hafver skrifvit mehr-

11

bemälte herr Rosenhane till och begärat, han ville på een dag eller fleera

12

postera hijtöfver, at jag måtte tala med honom öfver it och annat, förän

13

han reeser an till Munster. Hade Herr ambassadeuren så myckit tijdh öf-

14

rigit, at han kunde nu strax sättia sine tankar på papeer och projectera uth

15

then instruction, som honom skulle medgifvas till Munster, kunde det

16

lända till hans förderligare depeche i then puncten. Hvad jag kan finna och

17

tyckia vara at taga i acht, vill jag honom, residenten, här in loco mundteli-

18

gen optäckia och meddela …

19

Eigh. P. S.:

20

Hvarest man beqvemast skall medh Gallicis legatis emellan Osnabrugge

21

och Münster kunna tilhopa komma, vil jagh och venta aff her hoffcantzleren

22

någon underrättelse. Näst tycker migh bäst och tienligast, att man emot alle

23

extenuerar, excuserar och defenderar denne feltmarskalkens ingångh i

24

Holstein, ty det måste ähndå frambdeles mainteneras. Erwarte Post aus

25

Hamburg und vom Feldmarschall. Brauche noch etwas Geld.