Acta Pacis Westphalicae II C 2 : Die Schwedischen Korrespondenzen, Band 1: 1645-1646 / Wilhelm Kohl
Scan XML

19
Ederss Kgl. Maj. nådigste breef, daterat Stockholm den 18. passato [ 18./28.
20
Juli 1646]

35
[Nr. 153 (S. 383f.)] .
, hafve vij den 4. huius [ 4./14. August 1646] här medh tillbörligh
21
underdånigste ährevyrdningh unfått och dess vijdare förklaringh öfver vissa
22
stycken hörsambligen intaget, erkännandes vara vår plicht, at taga them i
23
acht.
24
Idagh 8 dager sedan berättades huru sakerne här stodo och huruvijda
25
evangeliske ständerne vare kompne in tractatu gravaminum. Therass depu-
26
tati uhr Osnabrugge och Münster vore then 7. huius [ 7./17. August 1646]
27
ihoop uti Lengerichen. Hvadh ther må vara slutet

36
Der Evangelischen Schluß zu Längerich, oder Gegenerklärung in puncto gravaminum:
37
J. G. von Meiern III S. 330–340 .
, hafver man inthet än
28
så egänteligen förnummet.
29
Hvadh för efftertänkelige consilia och förslagh the Chursaxiske haffva gifvit
30
till att förlijka ständernes strijdigheeter in hoc puncto, thet vijser bijlagan
31
under A. Thet är intet tviffvell, att the medh slijka råådh irro monga af the
32
evangeliske och komme them till att praecipetera sigh in mediis reconcilia-
33
tionis. Tvertemot fatta catholici modh theraff och hålla tillbakar.
34
Idagh för middagen vore nomine reformatorum een Brandeburgz, doctor

[p. 416] [scan. 456]


1
Wesenbeck, then Hessen-Casselske, then Anhaltiske och två Wetterawiske
2
hoos oss, tackandes nu som förr, att reformatorum interesse var i första
3
propositionen så väl och nöijachtligen ihugkommet, med begäran: 1. att vij
4
in futuro instrumento ville låta blifva vijdh thet som då vore proponerat,
5
anförandes derhoos några skääl, huruväl the reformerade hafva giordt sigh
6
meriterade om thet evangeliske väsendet; 2. att effter the hade förnummet,
7
det the af vår religion skola nyligen hafva varit i conference öfver then
8
strijdigheet som är mellan bäggie parterne de iure reformandi och therpå
9
affattat een skrifft, som the vela oss öfvergifva, vij då ville, i fall skrifften
10
vare i våre händer, then samma them communicera eller ock, ther thet
11
än inthet vore skedt, göra thet framdeles och i allt therhän arbeeta, att
12
een eenigheet måtte inrättas och bekräfftigas emellan the evangeliske i
13
gemeent.
14
Therpå blef svarat, at å Eders Kgl. Maj. sijda vore allt väl meent och pro-
15
positionen därhän i thetta fallet dirigerat. Then samma vore effter dåvarande
16
tijdh och saker generaliter stölt. Effter nu the papistiske inthet vela vara
17
medh then samma tillfridz, uthan hängia een märk condition derhoos, så
18
synnes nu vela vara af nöden, att man förklarar och utyder thet som medh
19
samma clausula var meent. Thet vore allom vetterligit, att bägge chronorne
20
hafva begärat det Romerske rijksens saker motte restitueras i thet ståndh
21
the vore anno 1618. Effter dhen puncten är then förste, på hvilken the andra
22
ratione termini sigh fundera, när man nu then samma terminen nåår, så
23
förmodar man att reformati skole ock thermedh vara tillfridz och inthet
24
mera hafva till att desiderera af chronorne. The af vår religion hafva än
25
inthet gifvit in hoos oss. När thet skeer, vill man gifva them reformerade
26
part däraff. I medler tijdh hölle vij för gott, att the ock på sin sijda satte
27
sina tanker i thenne saken opp och medelte oss them samma till vår effter-
28
[r]ättelse.
29
The discurerade något medh oss öfver thesse saker och sade på sijstonne,
30
at the bekommande the Lutherskes opsatt, ville ock fatta sina tankar skriffte-
31
ligen och allt lämpa till eenigheet, thertill vij them med åtskillige rationibus
32
förmante. Theras meningh syntes gå derpå, att effter ius superioritatis är
33
tenerum och ömt at röra på, så kunde man extendera ius subditorum in
34
provinciis och så lage, att ingen ehvem derfrå skall hafva macht att refor-
35
mera them. Häröfver mena evangelici, att the kunna under vår mediation
36
föreena sigh och at man sedan per express och utan nogon modification
37
förde then clausulen innuti instrumentet, giörandes them både ett emot
38
papisterne.
39
Uti Mönster är nu ock alt tyst och stilla, som residentens Rosenhanes breef
40
under lit. B thet utförligare gifver tillkänna. Hvadh thet betyder och om
41
thet kommer theraff, att the Käijser och Spaniske see på blotte utgången
42
af thenna campagnen eller något annat må vara underhanden, thet lärer
43
tijden.
44
Under lit. C är copian af een discours, som een medicus här i staden hafver

[p. 417] [scan. 457]


1
hafft medh Biörnekloo, berättandes han, medicus, att han hade then samma
2
aff een Westfrijsisk adelsman Ripperda

25
Willem Ripperda, Herr zu Hengelo, Boxbergen usw., Deputierter der Provinz Overijssel.
26
A. J. van der Aa XVI S. 355. APK 21194f.
.
3
Een deel, och nästan the mästa af statibus evangelicis hafva nu på een tijdh
4
fallet derpå, man måtte tilse huru man kunde separera Bäijeren från Käijsa-
5
ren. På thet slaget hafva the talt medh migh, Salvio, och hafft förslagh [!]
6
att contenteran medh electoratu och ett stycke aff Öfverpfaltz, och att
7
Palatinus blefve octavus elector och finge igen heela Under- och ett stycke
8
af Öfverpfaltz.
9
Till att höra the Fransöskes sentement, så skreef jagh, Salvius, under een
10
annan materie therom till d’Avaux och fick hans svar therom igen, som lit.
11
D thet utvijser. D’Avaux låter märka sigh uti ett postscripto, att thet vore
12
hoos them i berådslagh, om duc de Longueville eller her d’Avaux skulla
13
nu komma hiit eller ock, om the alle tree, sub praetextu att condolera migh,
14
Johan Oxenstierna

27
Vgl. [S. 407 Anm. 1] . Zum Kondolenzbesuch der französischen Gesandten vgl. deren Bericht an
28
Brienne vom 20. August 1646: Négociations secrètes III S. 278.
, måtte ryckia hijt. Hveem då kommer, så tyckes lijkt
15
att then materien om Bäijeren kommer på talet.
16
Vij hafve nu på någre veker inthet synnerligit hört af the Brandeburgiske.
17
Grefven aff Witgenstein talte fuller något medh migh, Salvio, om Pommeren,
18
dock allt på förra maneer och slagh. Löwen är inthet än igenkommen.
19
Han skall vara medh churfursten vijdh then Halberstadiske brunnen

29
Über die wunderbare Eröffnung einer Heilquelle in dem bei Oschersleben liegenden Dorf Horn-
30
hausen im Jahre 1646 vgl. Theatrum Europaeum V S. 1079; Prot. u. Rel. III S. 540ff.;
31
Carl Friedrich Pauli: Allgemeine preußische Staats-Geschichte VI (1765) S. 76f. berichtet,
32
daß bey dem in Ruf gekommenen Gesundbrunnen zu Hornhausen über 24 000 Personen,
33
worunter Torstenson und der Churfürst von Brandenburg die berühmtesten waren,
34
sich eingefunden.
. The
20
säges, att Eders Kgl. Maj. frumoder

35
Maria Eleonora, Tochter des Kurfürsten Johann Sigismund von Brandenburg, eine Tante des
36
Kurfürsten Friedrich Wilhelm, * 11. November 1599, † 28. März 1655, heiratete am 5.
37
Dezember 1620 König Gustav Adolf von Schweden.
och Chursaxen

38
Kurfürst Johann Georg von Sachsen, * 15. März 1585, † 18. Oktober 1656, war in zweiter
39
Ehe seit dem 29. Juli 1607 mit Magdalena Sibylla, Tochter des Markgrafen Albrecht Friedrich
40
von Brandenburg, Herzogs von Preußen, verheiratet.
äre ock där. Chur-
21
fursten aff Brandeburgs moster

41
Der Bedeutung des Wortes nach müßte es sich um eine Tante des Kurfürsten Friedrich Wilhelm
42
von seiten seiner Mutter handeln.
reste för nogon tijdh sedan till Holland,
22
är nu på återesan och i dhenne natt i Teckelborgh, hafvandes medh sigh,
23
till then Halberstadiske brunnen, tvenne aff the Churpfaltziske frökerne

43
In Frage kommen Elisabeth, * 26. Dezember 1618, † 21. Februar 1680, später Äbtissin zu
44
Herford; Luise Hollandine, * 18. April 1622, † 11. Februar 1709, später Äbtissin zu
45
Maubuisson; Henriette Maria, * 7. Juli 1626, † 18. September 1651, 1651 verheiratet mit
46
Sigismund Rákóczy; Sophie, * 13. Oktober 1630, † 8. Juni 1714, später Gemahlin Ernst
47
Augusts von Braunschweig-Lüneburg.
.
24
Om thesse sedan förföga sigh och blifva i Berlin, thet lärer tijden.

[p. 418] [scan. 458]


1
Grefven af Trautmansdorff begärte i går af oss pass, att resa heem igen,
2
som copian under F vijsar. The tvenne han desidererar af oss, får han idagh,
3
och om the andra vill man skrifva till feldtmarskalken Wrangell. Jagh,
4
Johan Oxenstierna, tesmoignerade ock, att jagh tilläfventyrs måtte ock på
5
thetta fallet få ordre att reesa härifrån, säijandes migh in eventum villa
6
begära pass af honom igen

42
Oxenstierna äußerte diese Absicht schon am 30. Juli/9. August 1646 gegenüber den pommerschen
43
Deputierten, die dagegen Bedenken erhoben. Jedoch kam unß diese Rede nur vor, alß wolten
44
S. Excell. ein Gerücht von ihrem Wegckreisen erschallen lassen, weill Herr Trautt-
45
mansdorff eine mine machte, alß wolte er wieder an den Kayserl. Hoff reisen, undt
46
könte man nicht abnehmen, ob ein rechter ernst dabey wehre: Baltische Studien VI 1
47
S. 42.
. Een par aff dhe evangeliske råda, att man
7
fuller skall gifva them käijserlige pass, men derhoos, att vij vela göra mine
8
och låta höra oss, att effter det intet hafver velat taga lagh medh the käijser-
9
lige, uthan the hafva mera inveklat än befordrat tractaten sampt kastat thet
10
Spanske kriget ihoop medh det Tyske, motte man häreffter träda ihoop
11
medh ständerne och tillsee huru man sigh medh them kan föreena.
12
Vij hafva nu intet från armeen. Hvadh elliest och från andra ohrter är
13
inkommet, thet fölier undher lit. G.
14
P. S. Een advocat här i staden lefvererade hijt innelagde breef till Eder
15
Kgl. Maj. från churfursten aff Brandeburgh. Thet skall vara om commen-
16
derien Wittersheim. Huru han skrifver oss derom till, vijsar copian under H.

Dokumente