Acta Pacis Westphalicae II C 2 : Die Schwedischen Korrespondenzen, Band 1: 1645-1646 / Wilhelm Kohl
Eders Kgl. Maj. tvifvlar jag inthet i underdånigheet vara ifrån den legaten
Oxenstiernan omstendeligen berättadt om dhe ehronden vidh sidste hans
närvahru här i Munster förefölle, och besynnerlig den consert, som toogs
medh Frantzösche ambassadan om repliquen som i Ossnabrügh och här
på den 28. Decembris [ 28. Dezember 1645/7. Januar 1646] mundtligen skulle
afläggias til keijsserlige svaret opå giorde propositioner. Hvilket at effter-
komma Frantzösche ambassadeurerne funne gott, det deeres allierade bij-
vistade samme act, fördenskuldh sökte at disponera nuncium dertil, som
dhe evangelisches presence icke lijda kunde, föreslåendes honom til behag
locum tertium, dher jag för min ringa persohn sampt dhe af Hessen-Cassel
motte vara tilstädes. Men effter han uthslog desse förslag, så blef medh
samme svar på effterfölliande sätt tilvärka gånget; nembligen på den 28.
Decembris [ 28. Dezember 1645/7. Januar 1646] effter middagen reeste legatio
Gallica först til nuntium och medh få ordh complimensvijs excuserade, at
the i dette fall moste gå honom förbij, och som the hade i sinnet afläggia
sit svar hoos her Contareni.
Dermedh the straxt reste opp i duc de Longuevilles logemente, ther för-
bydandes mig sampt the Hessiskes ankompst, deropå vij samptligen reeste
til oratorem Venetum
Contarini. Vgl. [S. 8 Anm. 1.]
mäla orsaker til deers ankompst vara, at gifva honom til förstå sin meening
öfver keijsserlige svaret; deropå her Contareni sig högeligen betackade för
den ähre republiquen skiedde, at itt sådant högt värck motte uthi hans huus
förrättas; hvilket han icke skulle underlåtha til republiquen behörligen at
rapportera. När han nu förnam, deres intention vara, mundtligen sit svar
at framställa, begynte han til drifva, at the scripto (dher han dog altidh
tilförende schrifftvexling hafver afrådt, såssom een ting dermedh lång tijdh
förlupe) det giorde, förebärandes sit korteminne, alt icke kunne så begripa;
jemväl och befruchtade, hurulunda så höghvigtige saaker rätt kunde fattas
och vederparten egentligen förebringas. Omsijder när han seer ingen ändring
vara förhanden, griper han til penna och pappeer, granneligen opteknandes
hvadh theres sentiment och begäran vore, vidh fura puncto dem föreläsandes
tilbakars, hvadh och huru han theres meening affattadt hafver. Hvarmedh
her Servien föreläser Frantzöske propositionen, her d’Avaux keijsserlige
svaret, och duc de Longueville öfver hvar artikel gåendes således tillijka
alle puncterne igenom, säger korteligen deeres betänckiande.
Uthi proömio inrömde the skulden af drögsmåhlet opå vederparten, som
praeliminariernes richtigheet medh passporterne för mediatstenderne och
någres admission hafver difficulterat, men såssom han nu omsijder sig hafver
beqvämat, vele the desslikest låtha sig, at hoos them inthet skal manqvera
hvarken villie heller flijt at fort avancera. Dogh vidh än giordes at han, her
Contareni, å deres vägnar begärer af dhe keijsserlige passport för Portu-
giserne
praeliminarium eller elliest, svarade the, ex vigore praeliminarium, effter
Lusitani adhaerentium nomine comprehenderes. Sedan rencontrerade then
bemälte her Contareni temmelig skarpt, när the uthi samme proëmio
tillijka medh the keijsserlige reserverade sig potestatem addendi et demendi,
seijandes den varer captieux clausel, som droge lång tidh effter sig. Gåendes
sedan til puncterne och någre sachta förbij, mötte han them åther medh
lijka vehementia, dher man kom at tala om rebus Imperii, som alle här
skulle bijläggias, hållandes före thet vara omöijeligit, at the saker som nu
öfver etthundrade åhr äre tvistede och så ännu odeciderade, här kunde
slättas och afhielpas, medh mindre tractaten til månge åhr prolongeras
skulle, förmeenandes sådant in comitiis heller andre deputationer bättre
kunna skie.
Vidh satisfactionspuncten förklarade sig Frantzöske ambassadeurs, deres
konung vara sinnadt at restituera, hvadh han uthi the 3 churfurstendömen
Maintz, Trier och Underpfaltz hafver inkrächtadt, medh den condition at
vederparten obligerades, på sin sijda göra thet samma. Jemväl och begärte
theres herre och konung til sin satisfaction och säkerheet, at behålla föruthan
the tree biscopsstiffter
och så Öfver- och Underellsass medh Brisgow och Suntgow inclusive sampt
Philipsbourg medh deres rättigheeter och adpertinentier, hvilke landh och
städer the effter vahnlig lag och privilegier urgera och maintenera ville.
Här bredevidh mentionerades tillijka cm landtgrefvinnans af Hessen-Cassel
satisfaction, hvilkes desiderier närvarande abgesandter väl schriffteligen hade
hoos sig. Men effter the vore medh fullmacht och instruction försedde af
Hennes Fürstlige Nåde deres principal, at tractera häröfver medh keijsserlige
commissarierne, inthet veetandes om desse häremot hade i commission at
ingå någon tractat medh them, ty innehölle the för thenne gång medh sin
begähran til thess keijsserlige gesandterne i lijka motto vijsa sin herres och
Keijssares [!] plenipotentie, dereffter hoos then inthet drögsmåhl finnes
skulle, sig vidare at uthlåtha, begärandes at han, her Contareni, desslikest
på deres vägnar ville sådant the keijsserlige legaterne förehålla, hvilket han,
her Contareni, hårdt difficulterade, meenandes sådant vara onödigt til be-
gähra, och mehr itt tilfålle at suspendera tractaten, emedan the keijsserlige
hade sufficient fulmacht nogh så i dette som i alt annat. Lofvade lijkväl dette
medh alt öfrigit flitigt skola referera til sin orth, seijandes derhoos sig innan
kort vela veeta, hvadh man hafver om tractatens uthgång at förvachta.
Denne conference varade i halfsexte tijma. Dereffter reste legatio Gallica
och her Contareni samptligen til nuntium, honom det samma at berätta, och
drögde theri två tijmar. Klockan 10 samme affton tracterade duc de Longue-
ville sine colleguer, mig och dhe Hessiske, effter thet sätt öfverligit är i
Franckrijke på herlige treekongarsdagh.
Vidare är här för denne gången inthet förefallit at berätta.