Acta Pacis Westphalicae I 1 : Instruktionen, Band 1: Frankreich - Schweden - Kaiser / Fritz Dickmann, Kriemhild Goronzy, Emil Schieche, Hans Wagner und Ernst Manfred Wermter
DIE SCHWEDISCHEN INSTRUKTIONEN (1636–1641) BEARBEITET VON ERNST MANFRED WERMTER : 20 Nebenmemorial II Stockholm 1641 Oktober 5/15
Nebenmemorial II
Dieses Nebenmemorial (Auszug und Regest in Urk. u. Aktenst. V 1 S. 14ff.) dürfte
abgefaßt worden sein, um durch frühzeitige Abmachungen mit Brandenburg in der pommerschen
Frage jeder für Schweden nachteiligen und lästigen Vermittlung, insbesondere derjenigen König
Christians IV. von Dänemark, zuvorzukommen. – Über das gespannte Verhältnis Branden-
burgs zu Schweden seit der Landung Gustav Adolfs und die beiderseitigen Ansprüche auf Pommern
vgl. M. Bär , J. Kretzschmar und C. Th. Odhner ; zu den dänischen Vermittlungsver-
suchen vgl. J. A. Fridericia. Zum Verhalten gegenüber Brandenburg vgl. außerdem Nr. 17
Art. 9–11 (S. 236 f.).
Stockholm 1641 Oktober 5/15
Kopie: Riksregistraturet 1641
Bijmemorial, hvareffter H. K. M:t vill, att des till fredzhandligen i Tysk-
landh förordnade commissarier h. Johan Oxenstierna, h. Thuro Bielcke och
h. Johan Salvius sigh uthi tractaten medh churfursten af Brandenburg och
hans förordnade förhålla skole.
1.
H:s Kongl. May:tz förordnade commissarier skole veta och väll taga i
acht, att H. K. M:tz och Sveriges chronos satisfaction på ingen orth medh
landh kan förrettas och praesteras uthan medh Pomern, effterdy alle andre
äre aflägne och icke kunna medh Sveriges chrono sammanfogas förmedelst
seglatz och skepzflotta mehra än Pomern och Mechelnburg, som desföru-
than hafver sine regerande herrar H. K. M:tz fiender.
2.
Skall nu satisfactionen skee förmedelst Pomern, så är af nöden, att chur-
fursten af Brandenburg, på hvilcken nu lähnet fallet är, gifver dertil sitt
samtycke, hvarföre H. K. M:t holler rådsampt, att, såframpt man om stille-
ståndet blijfver ense och churfursten teer någon benägenheet, H. K. M:tz
commissarier då accepterade alle tilfällen, att komma i discurs och con-
ference medh churfurstens rådh och commissarier öfver Pomerns cession
och ded för effterfölliande orsaker skuldh, 1. att ded doch måste tracteras
medh dhem och är derföre så gådt, att man för veet sigh churfurstens in-
tention som sedan; 2. blifver man medh honom eense, så är heele saken
vunnen och all difficultet ophäfven; blijfver man icke eense, så kan man så
sedan som för tractera derom genom andre; 3. den Danske interpositionen
är ingestädes farligare och oss vedervertigare än in puncto Pomeranio,
hvarföre bättre är den remotis arbitris än solenniter att tractera; 4. och kan
man således confidentius afftala de aequivalente.
3.
Gifz än tilfälle på churfurstlige sijdan till conference öfver Pommern,
så är skähl, att den accepteras och nyttias; gifz icke, så måge H. K. M:tz
commissarier den sielfve sökia, enkannerligen anställandes dheres discurs
per occasionem därhän, att mädan churfursten af Brandenburg jempte chur-
fursten af Mentz äre af ded churfurstlige collegio deputerade att vara öfver
fredztractaten , så vore H. K. M:t sådant kärt och sågo ingen heller därhoos
och däröfver än honom; item medh dette tilfälle är inthet tvifvell, att de
Churbrandenburgiske skole per indirectum komma närmare och offerera
sigh till att befordra tractaten, och om dheres herre motte blifva informerat
af H. K. M:tz desideriis, att vele hielpa befordrat, att sakerne motte komma
till ett godt fredligt uthslag.
Dette eller desslijke tilfälle måste H. K. M:tz commissarier försichtigt
nyttia och förmedelst dhe ofvan förklarade tvistige puncters afhielpande 1.
om amnistiens förklaring och extension, 2. om Sveriges chronos satis-
faction och 3. soldatescans contentement, begifva sigh merckeligen och
effter hvart annat till den puncten om chronans satisfaction, bevijsandes
först des billigheet af 1. uthståndne omkostnadh, besvärligheeter, undragne
olyckor och skada, 2. exempel och 3. stendernes lyffte i Heilbrunn och vedh
alle alliancer, så och att 4. ingen ded hadhe ogillat, item churfursten af Saxen
jempte andre ded altidh in genere gillat och en summa penningar, ehuruväll
oproportionerat, tilbudit .
Sedan moste H. K. M:tz commissarier remonstrera, att sådan satisfaction
i penningar inthet kan skee, 1. att ded en chrona inthet anstår, 2. myckit före-
lupet , som medh penningar inthet kan värderas, 3. ingen proportionerad
penningesumma kunne upbringas och eij heller nämbnas, 4. blefve en orsak
till evigt missförstånd och förnyelsse af förtreet, och altså effter en tijdh
förde discurser och conferencer på sidstone komma till satisfaction i landen.
4.
Där må andre ortar föreslås, som äre Magdeburg , Ossnabrugge, Minden
eller någre förstendömen i Slesien eller något annat sådant, serdeles Brehmen
och Verden
Bremen und Verden samt Magdeburg und Halberstadt als Ersatz für einen Teil Pommerns
anzunehmen, empfahl der Reichsrat dem Kanzler bereits 1634 Jan. 14/24 ( HSH 28 S. 10. Die
Bedenken Oxenstiernas bezüglich Bremens wegen der damaligen Ansprüche Dänemarks und
bezüglich Magdeburgs wegen kursächsischer Ansprüche in Memorial für Lars Grubbe 1634
Febr. 2/12 Art. 6 ( AOSB I 11, 1 S. 170ff. Nr. 113; übersetzt von E. Schieche S. 122).
H. K. M:tz commissarier remonstrera deres aflägenheet och obeqvämb-
heet till att regeras härifrån, och såsom Bremen och Verden myckit skall
liggia Danm. i ögonen; altså hafve commissarierne att invända kongens
sons i Danm. possession, därifrån han inthet vore att persuadera och H.
K. M:t icke heller söker medh denne tractat annadt än vänskapz erhol-
lande med Danm.
5.
Där och den churfurstlig Brandenburgiske gesandten invände ded pro-
ject
Axel Oxenstierna hatte dem brandenburgischen Kanzler Siegmund von Götze nach Auflösung
des Frankfurter Bundes-Konvents am 18. Januar 1635 zu Mainz ganz Pommern – jedoch
unter für Brandenburg kaum annehmbaren Bedingungen, die das Herzogtum praktisch vorläufig
in schwedischen Händen gelassen hätten, angeboten und sich mit Magdeburg, Halberstadt und
einem pommerschen Hafen als Satisfaktion begnügt; vgl. J. Kretzschmar III S. 69f. – Die
Stifter Magdeburg und Halberstadt (außer Pommern) für Schweden zu beanspruchen, hatte
Oxenstierna schon einmal erwogen; vgl. die verkürzte und veränderte Fassung der Nürnberger
Bedingungen von 1632 in AOSB I 7 S. 712 Anm. 4.
Götz hade giordt öfver Magdeburg * * * och en hampn i Pomern, så
hafve H. K. M:tz commissarier först att invända ovetenheet af samma han-
dell , 2. att den icke heller är bracht till någon fulkombligheet och kan skee
icke eens till tractat, 3. uthan i den staden sedan project hafver varit ansedd
till att erholla vänskapen emellan H. K. M:t och ded churfurstlige huset, och
att förekomma all vijdlyfftigheet och mehra ondt, så ähr derpå fölgdt ded
churfurstlige husetz afträd ifrån chronan och denne longe feigde och örlig,
som churfurstens landh och heele [R]omerske rijket hafver turberat och
uthödt och Sveriges chrono öfver all skähl märckeligen graverat, och altså
till ded 4:de stelt sakerne och consilierne heelt i ett annat postur.
6.
På sidstonne skole commissarierne komma på Pommern, att inthet an-
nadt landt heller hertigdöme finnes, som någorlunda kommer i considera-
tion till Sveriges chronos satisfaction och ded alt för dhe skähl, som i hufvud-
instruktionen införes. Och efftersom inthet tvifvell är, att den churfurstlige
skall på sin sijda deducera churfursten af Brandenburgs rätt till hertig-
dömet Pomern af keyserlige belähningar, familiare pacter medh Pomern,
dheres edh och homager, förde titeln i månge åhr och annadt slijkt, så hafve
commissarierne sådane rättigheeter och praetensioner inthet att disputera,
låtha dhem så blifva i sitt värde, och att H. K. M:tz fördenskuldh alt hijt
marggrefverne icke hafva disputerat eller förvägrat titeln, men dette alt
fundera sigh på denne fredztractat och des afftaal, sahl. kong Gustaff Adolff
vara af Keysaren och * * * tvungen till sin och Östersiöns defension; der-
öfver vara solliciterat af churfursten af Brandenburg så väll som andre
åthskillige Tyske förstar hoos sahl. Kongl. M:tt sielf att antaga sigh dhe
opprimerades redd[n]ing och förlossning medh lyffte af adsistence, som
skedde a:o 1624 genom Bellin
Pryssen genom Knesebeck
Gemeint sind wahrscheinlich die Unterredungen Levins von dem Knesebeck mit Axel Oxenstierna
in Elbing Januar 1628 und Februar 1630; beide hatten aber den Zweck, die Schweden zum Abzug
aus Preußen bzw. Stralsund zu bewegen, um nicht von dem Angriff der kaiserlichen Heere in
Mitleidenschaft gezogen zu werden. Vgl. N. Ahnlund S. 470f., 568f., AOSB I 1 S. 137,
15 Nr. 132 S. 103.
landz sak och H. K. M:t att vele taga den an. Sedan H:s K. M:t då var trädd
deruthi och sigh föruthan den andre medh hertigen och hertigdömet
Pomern hadhe förenat och förbundet, att vara af störste deelen enkanner-
ligen churfursten af Brandenburgh förlåthen och således satt i store diffi-
culteter och fahra af sin egen stat och heele väsendh; icke churfursten heller
alt sedan hafve velat träda till alliance
den 14. artikel
In diesem umstrittenen 14. Artikel behielt sich Gustav Adolf das Recht vor, bei dem zu er-
wartenden Aussterben des pommerschen Herzoghauses das Herzogtum Pommern so lange unter
Sequester zu halten, bis der Kurfürst von Brandenburg, der erbberechtigt war und die Eventual-
buldigung der pommerschen Stände entgegengenommen hatte, den Vertrag anerkannt und Schweden
die Kriegskosten erstattet haben würde. Vgl. C. Th. Odhner S. 15f., M. Bär S. 74ff.
sion uthan Pomerske landens tilhielp, att hafva blifvit stående och sedan så
myckit mehra vorden förnöijet, som Prageske freden deremellan är kommen
och H. K. M:t och Sveriges chrono för fiende emoth alle skähl förklarat
och öfver all sin förtienst fiendligh alt härtill af churfursten tracterat vorden,
ja Pomern sielff öfverdragit och förödt, att nu inthet annat öfrigt är, än
medh vapnen eller tractat snoo sigh häruth, och således Sveriges chrono
villiandes och ovilliandes blefven af dem, som han kom att hielpa, särdeles
churfursten af Brandenburg, först inthet adsisterat, sedan förlåten, som fiende
förklarat och sidst förfölgdt vorden, att man må icke så stort ded chur-
furstlige husetz gamble rätt i Pommern, som hvadh sedan är passerat,
hafver att sij och huruledes man medh skähl och bequembligheet kan räta
häruth igen.
7.
Dette föreskrefvne och annat slijkt af samma argument limitere att
justificera H. K. M:tz och chronans saak och fundera des postulati billig-
heet . Men måste och derjämpte tees och vijses, att Pommerns cession till
H. K. M:t och Sveriges chrono icke kan vara churfursten så högt betäncke-
ligit , 1. där honom ett aequivalent i landh och rentor blefve gifvit anten
medh Magdeburg heller een deel af Slesien
churfursten och des huus ligge alle sådane landh ju så läglige som Pommern;
2. så kunde och churfurstendömet så vijda blijfva beveekt af chronan och
hafve förmedelst en godh alliance en ståteligh stöd af chronan emot alle sine
vedervertige och desföruthan en fast adsistence i alle rijkz- och kreitzsaker.
8.
Ähr ded så, att till Pommerns cession bejakas, så må om aequivalente con-
sulteras , och H. K. M:tz commissarier lofva på sådan fall all adsistence hoos
Keysaren och dem andre ständerne, efftersom vedh hufvudtractaten dhe
sigh och på sådant fall ded churfurstlige huus Brandenburgs recompence
och vedergelning till ded högste skall låta vara anlägit och uthi dette alt
föllia Brandenburgz egen åstundan, tagandes allenast i acht, att dhe icke
blifva medh discurser förledde.
9.
Men såframpt den churfurstlige deputerade komme så vijda, att han
Förpommern medh land to Rugen till Sveriges chrono vill cedera och
förbehålla sigh Hinderpommern, så moste commissarierne fuller höra den
andre uthan och förfahra i grunden des intention, men icke bejaka därtill,
altidh remonstrerandes, att sådan dismembration och division vore Sveriges
crono odrägeligh och fahrlig, enkannerlig mädan lasten för store pålades
och halfve deelen af Pommern till den bruden inthet ville förslå, häreffter
däruthinnan Strålsundh är belägen medh sine merckelige privilegier och
fördenskuldh H. K. M:t sådant inthet står till att rådha; hvarföre och alt
vedh denne punct caute och varsampt måste tilgå, allenast att man den nytta
på sådant fall må hafva af denne discurs, att, om man icke kan sigh aldeles för
* * * doch rättelsse hafva må om vederpartens intention.
10.
Blefve man eense om Pommern, att ded H. K. M:t och Sveriges chrono
hereffter föllia skall, och komme sijdst vapnedt och titeln på taal, att chur-
fursten dem behålla ville, så måste och fuller deröfver och in contrarium
disputeras, att den, som cederer rem ipsam, hafver inthet att vara sorgse om
titeln eller vapnedt, sedan att ded, som till recompence gifves, åther kommer
medh sitt vapn och titeln i staden, och måste altså därpå stås, att titeln och
vapnedt af Pomern blefve aflagdt; men såframpt däropå allena skulle
studza, då kunde man sökia ett expedient, anten att churfursten ded brukade
allena i sin lijfztijdh och sedan aflades, att dhe andre vapnet * * * ded straxt
afstode, eller, där ded än ändeligen skulle effterlåthas, att bruka titeln och
vapnet, att ded uthtryckeligen förbehålles, att huus Brandenburg ingen rätt
heller rättigheet sigh derunder hereffter till Pommern tillägna skulle och
häreffter i Pommerske ständernes homagio uthelåtes, såsom och H. K. M:tz
och des Sveriges chronos undersåther icke vara skyldige sådan titel marg-
grefverne att gifva, men uthan sitt praejudicio att låta passera.
11.
Slås något före om Brandenburgiske recesser till Pommern på H. K. M:tz
eller des affödas dödzfall, så ähr dedsamme därpå att svara, som i hufvud-
instructionen förmäles, att cessionen af Pommern moste dirigeras icke
allenast på H. K. M:t och des afföda, uthan på Sveriges chrono och Kong.
M:tz successorer till chronan för där förtalde skähl skull.
12.
Hvar nu så händer, att något afftal häröfver medh churfursten af Branden-
burgs deputerade göras kunde öfver Pommern, så att man * * * villie och
resolution motte vara försäkrat, så vore dett gott, att sådant medh någon
skrifft certificerades, hvar icke medh skrifft af contract, doch lijkväll af reso-
lution , så att man hade något att fota sigh opå och förene sigh om coopera-
tionen till begge parternes nöije och säkerheet.
13.
Dette hafve H. K. M:tz commissarier samptligen att taga i acht, men om
dhe icke få tilfälle tilhopa att tractera deröfver, uthan anten her Johan Oxen-
stierna kommer till taals medh någon af churfurstens geheime rådh af annan
occasion heller hoffcantzlern, her Salvius, får tilfälle i Hamburg att komma
i discurs deröfver medh någon churfurstens förtrogne och fulmechtige, att
då endera söker föreskrefne conference, och, om ded således, som sagt är,
vill uthslå * * * allenast att ded observeras, att, där ingen inclination hoos
dem Brandenburgiske finnes därtill, ded allenast må uptagas och ty-
das för particular obindelige discurser och heele saken till tractaten blifver
in integro, hvadh som och i sådane fall kunde förelöpa, att ded commis-
sarierne emellan sub fide silentii och förtroligen communiceras. Actum ut
supra.