Acta Pacis Westphalicae I 1 : Instruktionen, Band 1: Frankreich - Schweden - Kaiser / Fritz Dickmann, Kriemhild Goronzy, Emil Schieche, Hans Wagner und Ernst Manfred Wermter
DIE SCHWEDISCHEN INSTRUKTIONEN (1636–1641) BEARBEITET VON ERNST MANFRED WERMTER : 17 Hauptinstruktion für Johan Oxenstierna, Johan Adler Salvius und TureBielke Stockholm 1641 Oktober 5/15
Stockholm 1641 Oktober 5/15
Kopie: Riksregistraturet 1641 fol. 1052ff. (Kopie der Art. 1–27 auch in
Kungl. Koncepter unter Oktober 2/12)
Instruction för commissarierne till fredztractaten. Item bijmemorialet.
1.
Efftersom mestedeels alle praeparatoria till fredztractaten medh dhen
Römerske Keysaren ähre afftahlte genom h. Salvium, enkannerligen ful-
machterne , så och legdebrefven för dhe Svenske commissarier och Hennes
K. M:tz bundzförvanter medh sine titlar och andre requisiter och hvadh
ännu felar om rumen och tijden, kan förhopligen fuller finna sitt uthslagh,
Hennes K. M:t hafver ochså gifvit så vähl ständerne i Regensburg
Gemeint sind die Schreiben des Reichsrates im Namen der Königin 1641 März 22/April 1 u.
des Reichsrates in eigenem Namen 1641 März 27/April 6 (Druck: M. C. Londorp V
S. 260ff.), mit denen die Briefe der deutschen Reichsstände an die Königin von Schweden, die
schwedischen Stände und den Reichsrat 1641 Januar 17 und 18 beantwortet wurden ( ebd.
S. 23ff.). Die deutschen Reichsstände unterstützten mit ihrem Schreiben die dänische Vermittlung.
Die schwed. Antworten verwiesen auf die Resolution für den dänischen Gesandten. – In den
Antwortschreiben der deutschen Reichsstände 1641 Juli 4 (Druck: ebd. S. 404) wurde auf die
Präliminarverhandlungen in Hamburg verwiesen.
konungen i Danm. den resolution , att medh förste sende öfver sine com-
missarier , som alle tilfällen skole i acht [taga] att afhielpa dette svåra och
besvärlige kriget, derföre ähr Hennes Kong. M:tz allernådigste och alf-
varlige villie , att her Johan Oxenstierna
uthan försumelsse till skepz tagandes sin kosa genast öfver på Strålsundh
och her Thuro Bielke
åliggiandeickekanstraxkommamedh,handåmedhförstaihöstföllier
effter öfver landh.
Och detta alt för tvenne orsaker skuldh, först att han uthan Oxenstierna
gifver sigh strax uth för en förordnad commissarium till fredzhandelen
tillijka medh her Salvio , och dädan effter att beqvembligen correspondera
medh be:te her Salvio om alle praeparatoriis och hvadh som i den materien
förefaller, sedan att, så länge öfver sammekompsten blifver statuerat och en
viss dagh och rum belefvat medh all interessenternes samtycke, att han medh
vicegouverneuren
civilväsended kan effter tijdens lägenheet hielpa att rätteligen författa och
ordna effter medhfången specialinstruction
kommer öfver och sigh medh her Johan Oxenstierna hafver conjungerat,
då hafver han alt ded och tillijka medh her Johan att taga i acht.
2.
Kommandes öfver till Strålsundh skall her Johan strax medh skrifvelsse
notificera sin afferding och ankompst på Tyske botn till fredzhandelen åth
her Salvium, gifvandes tillkänna sigh och Tuhro Bielke vara till commis-
sarier förordnade och sigh hafva instructionen i hender till communication
vedh beqvem lägenheet; begärandes, att her Salvius sådant vill notificera till
den keyserlige residenten, enkannerligen till den Französiske ambassadeuren,
grefve d’Avaux, och derjempte till våre bundzförvanterne i Tysklandh, så
och vedh tilfälle till kongen i Danm. såsom interponent; honom, her
Salvium, påminnandes, att han må medh interessenterne effter undfången
ordre ville afftala, hvadh som ännu feelar om handels tijden och rummen;
så och därhoos påörkandes, att han hereffter ville correspondera medh h.
Johan och honom uptäckia, hvadh som afftalt ähr eller ännu i praeparato-
rierne kan restera.
Han kan vedh samme lägenheet notificera her Salvio, ded han i commis-
sion hafver jempte fredzhandelen och, till des man på alle sijder reser an, att
taga Pomerske staten i acht och jempte andres till hielp den i sitt rette och
möijelige lagh fatta och settia; hvilket så väll som ded betänckiande man
hafver att reesa an, förän ded hins af vederpartens och dhe allieredes sende-
budh en icke den ringeste orsak är, att han icke strax begifver sigh till
Hamburg.
3.
Effter giordh notification så och skrifftlig communication må her Johan
och her Salvius sökia tilfälle att komma till möthes anten uthi Wissmar eller
någon annan beläglig ort, på ded h. Johan kan beqvemere uptäckia h.
Salvio sin commission och låta honom sij denne instruction och däremoth
deste bättre förfara alle consilia och hvadh afftalt är eller icke, såsom och
hvarpå ett eller annadt sig stöter, och där alt samptligen öfverlägger, hvadh
som till saksens befordring och justification hörer och länder, så att dhe
hvarannan måge rätt förstå, och, där en eller den andre besökes åthski[l]dt
och tiltalas, de då altidh tala och skrifva uthur en mun och penna och altidh
emoth en och annan blijfva sig lijka
Salvius hat die Hauptinstruktion mit Nebenmemorialen und Geheiminstruktion zum ersten
Mal während seiner Zusammenkunft mit Joh. Oxenstierna in Wismar in der zweiten Januarhälfte
1642 in die Hand bekommen, bei dieser Gelegenheit jedoch nur flüchtig durchsehen können; vgl.
Salvius an Königin Christine, Hamburg 1642 Februar 2/12, 12/22 ( Salvius Samling vol. 1).
4.
Kommer nu någon, mädan bägge äre åthskildhe, ifrån konungen i Danm.
till her Johan anten medh bref heller buden påörkandes, att man till tracta-
ten ville resolvera och förträda, kan och hända sigh medh special ordre att
afftala de resterande praeparatoria eller praeliminaria, då skall her Johan
först in genere betyga Hennes Kong. M:tz förtreet öfver dette långsamme
och besvärlige kriget så och hög- och benägenheet att afhielpa och sättia
Romerske rijket sampt naboskapet i roo och tranquillitet så och uthi förre
venskap igen förmedelst ährlige, reputerlige och säkre conditioner, och att han
till den ända var affärdat, att, så snart om tijden och rummet vore medh
vederparten så och interessenterne beslutet och förafskedat, strax skulle draga
an och medh her Salvio, som praeparatorierne härtill afhandlat och, hvadh
som rester der, att afhandla commission hade, begifva sigh till handels platzen
och fredztractaten angåå. Där nu H. M:tt i Danm. vill vederparten andrijfva
till godh resolution och befordra värcket, att H. K. M:tz confaedererade
motte skee nöije och komme tillijke resolvera, giorde kongen ett synnerligit
värck, som posteriteten hade att berömma.
Där nu så hender, att kongen i Danm. örker opå att h. Johan skall sigh
resolvera på tijden och rummedt eller andre praeparatorier, må han fuller
discurrera deröfver på samme slagh, som her Salvius härtill giordt hafver,
men icke sluta, uthan referera sigh på her Salvii aftaal, seijandes alle prae-
paratorier härtill vara h. Salvio committerade och han fulkomligen till
praeliminariernes af handling instrueret och fulmechtigat; mäst fördy att där
vore så väll vederpartens committent som den Frantzösiske ambassadeuren
residerandes, medh hvilcke mäste och beqvembligst kunde afftalas; sigh icke
heller t[v]ifv[la], att h. Salvius sin commission skulle medh flijt effterkomma,
därtill han och honom fliteligen ville förmana, sigh förnämbligst till huf-
vudsaken vara afferdat och stå bered, så snart alt ded förrige vore richtigt
och afftalt.
5.
På samme sätt skall han mutatis mutandis * * * andra Tyske förstar och
ständer, som anten af upsåth eller ex occasione beskicka honom därom och
saken pådrijfva, allenast att han ded därhoos observerar, om förstarne ähre
i alliance medh Hennes Kong. M:t och hafva [ar]m[eern]e på fötterne såsom
Luneburg
Das Haus Braunschweig-Lüneburg hatte nach dem Prager Frieden zunächst eine Neutralitäts-
politik verfolgt und versucht, mit dem Kaiser wegen des von kaiserlichen Truppen besetzten
Wolfenbüttels und wegen des Stiftes Hildesheim zu einer Einigung zu kommen. Doch 1640 Juni
17/27 wurde zwischen den Herzögen Georg, August und Friedrich von Braunschweig-Lüneburg
und Schweden ein Bündnisvertrag vereinbart; dieser wurde aber vom schwedischen Reichsrat zu
spät (1641 Juli 3/13), von den Braunschweigern überhaupt nicht mehr ratifiziert, da diese sich
nach dem Tode Georgs (1641 April) wieder dem Kaiser zuwandten und den Frieden von Goslar
1642 April 9/19 schlossen; vgl. Sverges traktater V, 2 Nr. 52 S. 437–453 und W.
Langenbeck S. 217. – Über die vorübergehende Truppenkonjunktion der braunschweigischen
mit den schwedischen Truppen bei Erfurt (Mai 1640) und die diesbezüglichen Verhandlungen
mit Banér und Hessen-Kassel vgl. W. Langenbeck S. 40ff., 73ff.
Amalie Elisabeth v. Hessen-Kassel hatte nach dem Tode ihres Gatten, des Landgrafen Wilhelm
V. (1637) eine Neutralitätspolitik zu betreiben versucht. Die von Kurmainz vermittelten
Friedensverhandlungen mit dem Kaiser seit dem Waffenstillstand von Dortmund (1638 März 3)
scheiterten jedoch; im Mai vereinigten sich die hessischen mit den schwedischen, französischen und
braunschweigischen Truppen. Vgl. W. Langenbeck , R. Altmann und I. Bechert .
görandes något till saken, än hvadh som skeer förmedelst tvång, såsom
Mechelburg etc.
Där nu någon, som i alliance ähr och medh coopererer, beskicka honom,
skall han förtroligare medh dess uthskickade omgåås, i gemeen altidh bety-
gandes H:s K. M:t begärligheet till freden så och affection, alt medh deres
herres inrådande och cooperation alt drifva till een godh och almen fredh, säker
och reputerligh för dem evangeliske stender i Tysklandh så och Hennes
K. M:tz egne landh och rijker som andres des venners och allieredes,
förmanandes dem att på sin sijda göra ded samma och, såsom H. K. M:t
hafver sitt öga på dhem, dhe däremoth H. K. M:tz och des rijkes säkerheet,
reputation och välfärdh ansij och bearbeta ville; sedan ochså att dhe
hielpa praeparatorierne att drifva igenom hoos vederparten så väl som hoos
Frantzösiske ambassadeuren, på ded alle hinder i tijdh motte rymmas af
vägen.
Item att dhe andre evangeliske ständer, som för detta af redhuga hafve
vedertaget den Prageske freden, motte förmedelst högbe:te försters
inrådande och andrijfvande taga vedh denne almenne fredzafhandling
sitt och Romerske rijkes interesse i acht och finnes tillstädes vedh trac-
taten medh deres fulmechtige stödiander under, hvadh dhe förmåtte alt
till ded bästa och hvadh meera i gemen kan synes vanligit till sielfve saken
och H. K. M:tz gode intentions justification.
6.
Emoth dem andre förstar och ständer, som anten neutraliteten observera
heller ju inthet vele göra sig delachtigh af kriget, skall detta och fuller seijas,
doch på annat sätt förmanas att befordra dhe evangeliskes saak och, hvadh
dhe medh Prageske fredens
Text M. C. Londorp IV S. 458ff., Theatrum Europaeum III S. 472ff. J. C. Lünig ,
Reichsarchiv V 1 S. 104ff., J. DuMont VI 1 S. 88ff.; zum Nebenrezeß über die vom Prager
Frieden ausgeschlossenen Reichsstände vgl. oben S. 214 Anm. 2. Die wichtigste Literatur:
K. G. Helbig , E. Dürbeck und A. Wandruszka . – Vgl. zum Prager Frieden auch
unten S. 246 f. Artikel 30.
* * * och bethe, efftersom hvars och ens intention och discurser fordra sine
adproprierade svar, allenast att ded blifver observerat och alle discurserne,
myckit mehre resolutionerne därhän dirigerade, att krigetz invidie må
* * * ifrån H. K. M:t och rijket, benägenheeten att freda Romerske rijket
klarligen betyges och bevijses, och så icke minder contesteres, huru H.K.
M:t dette kriget hafver så länge och genom så månge farligheter uthhärdat
till ingen annan ände, än att få Romerske rijkz stat, serdeles dem evange-
liskes och enkannerligen naboskapetz någorlunda i sitt förre tilståndh, och
således försäkra sigh och fäderneslandet emoth den anvexande Österrij-
keske monarchien och intenderade absolut dominater [!] i Tysklandh.
7.
Ded samme skall han betyga emoth churfursten [af] Pfaltz
Das Kurpfälzische Haus war 1635 vom Prager Frieden (Art. 12) und 1641 von dem kaiserlichen
Amnestiedekret (Art. 21) ausgeschlossen. Über die Kurpfalz vgl. auch Art. 17 (S. [ 240 , 3 ] ),
Nr. 14 Art. 11 (S. [ 214 , 13 ] ), Nr. 16 Art. 10 (S. [ 229 , 21 ] ) sowie Nr. 3 (S. [ 48 , 1–13 ] ), Nr. 5
(S. [ 109 , 25 ] – [ 110 , 14 ] ) und Nr. 29 (S. [ 443 , 13 ] ff.).
som des huses saak drijfva, läggandes ded därtill, att H. K. M:t altidh hafver
hafft ett synnerligit öga därpå både för den stadige venskap, som af longlig
tijdh hafver varit Sveriges konungar och ded husetz emellan, såsom och för
dette store interesse skuldh, som ded Romerske rijke så väll som alle des
evangeliske stender jempte nabolige konungarijker och republiker hafva
däruthi att dhe evangeliskes och catholiskes vota måge vara paria i ded
churfurstlige collegio eller ju de af desse vile öfverstemmas.
8.
Emoth churfursten af Saxen, där han gifver tilfälle därtill, skall han * * *
icke dissimulera den orätt, som H. K. M:t är skedt, i ded churfursten mitt
i vapnens conjunction hafver tracterat ensijdes, sedan slutet, trätt öfver på
andre sijdan och uthan någon orsak förklarat H.K. M:tz fiende i den Prageske
freden; dåropå ingåt vapner och uthan all schähl förfölgdt H.K. M:t och
chronan, debaucheret des tienare och venner och till ingen redelig af handling
velat förstå, uthan imperiose och ignominiose tracterat H. K. M:t och
chronan emoth all bättre förtienst, föruthan ded, att alle evangeliske för-
stars och stenders i Tysklandh servitut der ähr funderat
Gemeint sind die dem Prager Frieden vorangegangenen Pirnaer Noteln, die Verhandlungen, die
Kursachsen im Auftrage des Kaisers mit Oxenstierna (1635/36) zum Teil unter Vermittlung
Herzog Adolf Friedrichs von Mecklenburg-Schwerin führte, und die Verhandlungen mit
Offizieren der schwedischen 4rmee (Herbst 1635).
Men detta alt, ehuru H. K. M:t icke kan ded uthan starck kenslo ihug-
komma , hafver ded lijkväll icke så stoor krafft hoos H. K. M:t, att icke
affectionen till ded gemene evangeliske väsend skulle hoos H. K. M:t
mehra förmå och fördenskuldh, där churfursten ville hielpa till ded gemena
bästa, cooperera och, hvadh i Pragiske freden vore försedt heller icke rätt
uthtydt, botadt och * * *, då vore all tvist emellan H. K. M:t och chur-
fursten lätteligen uphäfven och dhe på både sijdor uthan besvär kunne
förmåås att stemma in till dedh gemene vesendz erhollande.
Skulle, såsom och icke troligit är, någon occasion gifva[s] directe heller
indirecte på ett sådant slag medh churfursten af Saxen att komma till handels,
måste ded inthet uthslås, men där något annat inkast därjempte skedde,
moste her Johan försichtigt omgåås medh och, där han icke är instrueret
öfver, caute declinera till vijdare underretelsse, allenast att han i medler tijdh
behåller churfursten i * * * som han kan bäst.
9.
Belangande churfursten af Brandeburg , då är att taga i acht, ded H. K.
M:t hafver ad ratificationem slutit medh honom en vapnhvijlo på 2 åhr, icke
retteligen vetandes, om den blijfver ratificerat eller icke. Ratificeras den icke,
då är han till tractaten och emoth honom mutatis mutandis att resolvera,
såsom om churförsten af Saxen sagt är, medh den reproche, att han sielf
hafver hafft sin fullmechtige hoos Hennes K. M:t, dhen aff * * *
tracterat och slutet stilleståndh
injurien och hostiliteten, som hans her fader oförskyldt hafver giordt och
begåt på Hennes K. M:t och chronan, denne churfursten ändå hafver
affronterat och geckat Hennes K. M:t; och derföre, om han mister all credit
häreffter och hans landh och undersåther illa tracteras, hafver han derföre
ingen uthan sigh sielf att beskylla, och låthe så dermedh saken bestå, och
hafver H. K. M:tz armee så väll som garnisonerne i Pomern och Mechel-
burg rätt och macht att nyttia churfursten aff Brandenburgs landh, ded bäste
dhe kunne.
10.
Men der churfursten elliest sökte göra stillestandzpacterne ett nöije, alle-
nast att man öfver * * * skantz (som seijes vara raserat) vore något oense,
så måste ded effter instruction
fördenskuldh låtha saken igen komma till ruptur, på hvilcket fall såsom och
myckit meera, där stilleståndet, såsom thet slutet är, ratificeras, då skall her
Johan vedh occasion betyga något bättre förtroende emoth churfursten af
Brandenburg än andre och göra all sin flijt att tilhålla honom sampt hans
tiänare och commissarier H. K. M:t och des stat och consiliis.
11.
Och efftersom churfursten af Brandenburg är den, som högste interesserat
hafver i den satisfaction, som Sveriges chrono kan medh skähl praetendera i
landh, så vähl för sin praetenderade rettigheet
dömedz och Marck Brandenburgs skuldh, såsom och fördenskuldh, att
ded elliest desföruthan moste en gång tracteras medh honom därom och
hans consens sökias och erhållas, derföre finner H. K. M:t gått, att her
Johan Oxenstierna söker effter bijmemorialer , om något tilfälle gifz, för-
medelst någon af churfurstens förtrogne gehemere rådhen att conferera der-
om att undertasta churfurstens mening deröfver, och såframpt han därtill
någon grundh läggia kan, han då däröfver communicerade medh h. Salvio,
och dee då sökte tilfälle conjunctim att sluta ded emmellan H. K. M:t och
churfursten och grunda altså fredztrataten så myckit bättre och fastare,
tagandes af vägen ded förnembste hindret, som är på färde och elliest
chronan mest af sine grannar contravalleras uthi, fölliandes i alt bijme-
morialens lydelsse.
12.
Emoth Frantzösiske ambassadeuren och andre ministros hafver her
Johan orsaken till sin afferding att underreta pro occasione, att han till
fortsätning af den nu een lång tijdh behandlade almeene fredztractat vore
på Hennes K. M:tz och chronans vägnar, effter dett där medh sine colleger
h. Thuro och her Salvio att angå och således sökia alle möijelige medell
denne blodzstilning och landzförderf att affhielpa och Christenheeten att
befredha och hielpa till roo igen, men voro enkannerligen instrueret, att
medh kongen i Franckrijke och des fulmechtige ambassadeurs inrådande
och conjuncte handell att göra effter alliancens lydelsse, inthet tviflandes, att
dhe på deres sijda medh affection och lijka correspondence motte och alliance-
pacterne taga i acht.
Sedan att han dem vijser till h. Salvium öfver praeparatorierne, enkanner-
ligen tijden och rumedt att afhandla sinemellan så väll som medh vederpar-
ten , och således maturera saken, att den ju för kunde begynnas och så till
fredh förhopligen ändas och uthslå.
13.
Där och något förslagh giordes på tijden och rumedt aff Frantzosiske
ambassadeuren eller andre, så ändoch h. Salvius den saken allena hafver i
commission. Lijkväll där her Johan Oxenstierna [och h. Savius] ännu tilhopa
[äre] eller ex occasione komma tillsamman, kunne dhe ded conjunctim af-
handla , men der detta icke skeer för hinder skuldh, heller dhe icke länge
kunne blifva tillsamman och ded lijkvähl kommer på snack, så är fuller bäst,
att heela af handlingen skiutas till Hamburgh, där den begynt och mestedeels
afhandlat ähr.
Men så kan och her Johan Oxenstierna på samme foot som h. Salvius
discursvijs och till befordring och recommendation förklara ährendet såle-
des , att rummet tages vedh Ossnabrugge och Munster, 1. för dhe ähre när
hvarandre belägne och till communication beqväme, 2. alleredo nempnde
och på keyserske sijdan, som man förnimmer, bevilliade, och kunne till ded
3. stellas på både sijdor i försäkringh, att Sveriges chrono steller Ossnabrugge
cum caesarea et interessenti[um] cautione de restituendo (om freden
blifver icke sluten) i sitt frije vilckor, och att dhe keyserske däremot sub
eadam conditione taga deres garnison uthur Münster och flere orther, som
ligge Ossnabrugge eller Munster för nähr och göra passagernes frijheet
suspect; i lijka motto måste och försäkringen tagas aff borgmästare och
råded och andre interessenter i Ossnabrugge för H. K. M:tz commissarier,
efftersom dette alt där bäst sijs och tagas i acht.
Såframpt nu på vederpartens sijda örkes på Franckfurth och Meyntz,
skall her Johan des vijda aflägenheet såsom obequembd för denne chronan
invända, men hele den saken til her Salvii afhandling remittera.
14.
Tijdhen skall tagas så kort och hastig man kan, och för tijden kan beram-
mas , ju bättre däd är, allenast att man deröfver sigh medh Frantzösiske am-
bassadeuren förenar, så att icke något på vår sijda i så motto skeer emoth
alliancen heller oss medh rette må kunne förekastas.
Men där något drögzmåhl infaller och af Frantzosen upskoff sökes, att då
her Johan på sin såsom her Salvius på sin sijda conjunctim eller separatim
ded ährended altså oförmärckt styra, att ju lämpan hoos H. K. M:t förblif-
ver och, hvadh ovillie af opskofvet förorsakas, på Frantzosen heller på ve-
derparten sielff förvändes.
15.
Så snart man nu öfver rumedt och tijden sigh hafver förenat och dhe
andre praeparatorier alle ähre af handlade och leijgderne förvexlade och detta
alt medh Frantzosiske ambassadeurens så väll som hertigernes af Brunswijk
och Luneburg sampt landgrefvinnans af Hessen-Cassell vetskap och inrådh,
så skall her Johan, her Thuro Bielcke, om han desförinnan kommer til-
städes , och her Salvius heller, om her Thuro desförinnan icke arriverar, dhe
andre två samfelt skrifva dem evangeliske förstar och ständer hvar för sigh
till, communicerandes dem den undfångne legden, notificerandes dem aff-
taledt och afskeden uthan medh dem keyserske öfver handels rummedt och
tijden och inbördandes dem, att sielfve heller förmedelst deres fulmechtige
finnes tilstädes och att taga i acht så ded gemene vällstånd, deres fädernes-
landz som deres eget particular interesse medh tilbuden på H. K. M:tz väg-
nar , att, såsom dhe inthet tvijfla, ded förstar och ständerne varde sigh låta
vara anlägen vänskapen och correspondencen medh Sveriges chrono, så och
dennes billige interesse, altså skole dhe hafva att försäkra sigh, ded H. K.
M:tz commissarier hafva ordre och mandata att låta sigh stendernes inter-
esse och billige desideria vara befallade och hielpa i alt till deres bästa och
välfång effter möijeligheet cooperera.
16.
Hender sigh och, att kongen i Pålandh indirecte tilbiuder sigh till inter-
ponent , så hafve H. K. M:tz commissarier den interposition höfligen att
undanböija medh betygande, att ded uthan tvijfvell skulle * * * förstås hoos
H. K. M:t, men sigh ingen instruction hafva deröfver bekommet, efftersom
ded ingen hafver kunnat billa sigh in för den nähre svåger- och skyldskap
skuldh, som emellan honom och Keysaren ähr, declinerandes den inter-
position i alla motto.
Men om kongen i Påhland directe sin förmedling tilbude, då måste
commissarierne medh höflige ordh beröma kongen i Pålandz intention och
åhoga att stilla desse krigen i Christenheeten, excuserandes sigh, att vara
affärdat på kongen i Danm:z sollicitation och af flere interponenter ingen
vetenskap hafft hafver den tijdh dhe afferdades och fördenskull inthet an-
nadt hafva i instruction, sigh alt vele referera till H. K. M:t och des vijdare
ordre och resolution förvänta. Commissarierne skole all otijdig offension
undfly, men doch icke göra någon förtröstning på receptionen, men alt så-
dant caute undvijka.
17.
Så kan och hända, att någon ifrån Engelandh skickades till handelen och
sigh hoos H. K. M:tz commissarier anpraesenterade till underhandlare eller
ju åthminste till communication och participation, skee kan under skeen, att
drijfva den Pletziske [!] saken, men i sanning att drijfva den och derjempte
att hielpa dirigera fredzhandelen till sitt eget interessetz erhollande.
Biuder nu kongen i Engeland sigh till underhandlare, då skole commissa-
rierne på samma sätt, som om kongen i Pålandh sagt är, undvijka inter-
positionen och den excusera medh lyffte att vele därom referera.
Men där någon sigh till communication tilbiuder, måge dhe låta vara i sitt
verde, icke kunnandes heelt drijfva sin koos och fördenskuldh nyttia honom
i den Pfalziske saken, när hon kommer på handelen, såsom och elliest i
andre tilfällen altidh betyga H. K. M:tz förtroende till kongen i Engelandh
och den nationen, och att gifva dem orsak, om tractaten ofredeligen aflöper,
att träda till oss, men uthi våre egne saker och interesse lijtet heller inthet,
enkannerligen öfver chronans satisfaction medh dem communicera
Über das Verhältnis zu England vgl. auch Nr. 15 Art. 18 (S. 225 ) und Art. 25 (S. [ 243, 31 ] ),
Art. 7 über die Pfalz (S. 235 ).
18.
När nu alt är färdigt och dhe praeliminaria afftalte, rumet och tijden
beramade, säkre legderne uthlefvererade, concepten af fullmachterne öfver-
sedde och befunne godhe och fulkomlige, kongen i Franckrijke bevilliadt
till tractaten och dhe andre bundzförvanterne fått därom tilbörligen åth-
varning och af dem resolution ähr kommen tilbakas, så och alle praepara-
torierne effter her Salvii special information förrättade, då skole H. K. M:tz
commissarier bestemma en viss och beqvemb ort, där dhe kunna komma
tilsammans och, så snart dhe förnimma dem keyserske och churfurstlige
deputerade vara på reesan, förfoge sigh medh säker convoij till dhe näst-
belägne Svenske garnisoner, dädan att anreesa på och till föresatte rum och
tijdh.
19.
Blifver Ossnabrugge vedertagen på både sijdor till den Svenske fredz-
tractat och Munster för den Frantzösiske, så skole commissarierne först
låta H. K. M:t och chronan försäkras nöijachteligen af Keysaren, chur-
fursterne , biskopen sampt capitlet af Ossnabrugge och staden de resti-
tuenda urbe och recipiendo praesidio medh sådan rätt och rättigheet, som
Sveriges chrono nu ded besitter, uthan någon limitation eller exception, så-
frampt tractaten ofruchtsampt aflöper eller totaliter förhindras.
Sedan när ded är skedt, skall den Svenske garnisonen dragas däruth och
föres till andre orter eller i armeen, och så därjämpte * * * och dhe fiendlige
ortarne, som ligge emellan oss och Ossnabrugge * * * därmedh bestelles
beqveme och anseenlige logementer för H. K. M:tz commissarier och deres
medföllie och göras alle praeparatorier till att reputerligen komma där in-
till rättan tijdh.
Såsom dhe och icke allenast skole för säkerheet och anseende skuldh taga
een nöijachtigh convoij medh sigh, men och, mädan dhe där in loco ähre,
hafve hoos sigh åthminste ett eller 2 corporalskap gode knechter, som be-
vaka deres huus och elliest dem kunna hafva vedh handen, medh godhe kläder
och liberie försörgde.
20.
Skulle nu öfver förhopning någon annan orth, serdeles Frankfurth am
Mein för dem våre och Mäntz för dem Frantzösiske, blifva nempde och
accepterade, så måste dhe sigh jempte Keysarens försäkring och legd, och
så låtha försäkra af borgmestare och rådh af Franckfurt, tagandes sedan sin
vägh på Menden och Cassell och dädan den beqvembste någon åth Franck-
furth , och så öfver logerended som sitt medhföllie, convoij och annadt
slijkt observera, hvadh som i den förre artikel öfver Ossnabrugge sagt ähr.
21.
Ded skole de i anmarcheranded taga i acht, att ju interponentens kongen i
Danm:s sendebudh, såframpt kongen i Danm. ännu fort på samman-
kompsten och interpositionen drijfvandes varder, resar först an, att deste
beqvemere och medh mehra reputation draga stridande parterne tillsam-
mans , moste fördenskuldh commissarierne så laga, att han först är där och
dhe sädan effterföllie. Dijt kommande skole dhe genom dheras marskalck
notificera interponenten sin ankompst och så förvänta hans visite först.
Visiterar interponenten dem först, så hafver alt sin richtige och ordentlige
gång. Och skole commissarierne sedhan visitera honom och så offta saken
dedh kräfver. Giör han ded inthet och Keysarens deputerade fulmechtige
ähre [allaredo] där, så och interponenten hafver dem keyserske visiterat och
icke vill göra ded våre, så måge de ded och på sin sijda låtha och settie cere-
monierne afsijdes, allenast att dhe observera realiteterne grant och noga, och-
så ceremonierne i congressen. Ähr och dee keyserske icke ändå kommen,
och interponenten icke visiterar H. K. M:tz commissarier först, så måge
dhe och låta anstå medh hans visite och * * * elliest hvadh som till göra står
genom des marskalck och secreterare.
Finnes där då tilstädes heller komma effter churfurste[r]n[e]s och st[än]de[r]s
i Romerske rijket deputerade, som ähre eller vele synes att vara våre bundz-
förvanter , deres sendebudh skole dhe excipere genom sine marskalck heller
secreterare och gratulere dem sin ankompst, men icke visitere dem, förän
dhe visiten undfångit hafve och, så snart dem är skedt den ähra H. K. M:t
böör, hafva dhe effter hvart ståndz qualiteter och dignitet att rehonorera
dem, observerandes i alt H. K. M:tz dignitet och decorum, emoth hvilcket
dhe sigh flitigt achta skole, icke något att göra heller tillåta, som framdeles
kan dragas till förfång.
22.
Till den Frantzosiske tractaten
Über die Zusammenarbeit mit den französischen Gesandten und Residenten vgl. Art. 12 und 23
(S. 237 , 242 ) und Nr. 15 Art. 6 und 14 (S. [ 220 , 15–18 ] , [ 223 , 14–17 ] ) sowie Nr. 5 (S. 68 ,
13–22).
skuld och att veta, hvadh där passerar, eller åthminste vedh deres antåg för-
skickas den deputerade agenten, medhhvilcken de Frantzosiske ähre effter pac-
ctern e
M:tz commissarier skole ochså admittera den Frantzosiske agenten hooss
sigh och communicera medh honom, hvadh som där proponeras, svaras och
resolveras, brukandes däruthinnan såsom i alt annat den discretion och
dijudication, att dhe väll taga i acht, hvadh som H. K. M:t kan genom
communicationen praejudiceres, eller hvadh som länder till saksens beford-
ring , justification eller elliest lijkvähl skall komma uth, och detta alt så gärna
å destinato öpna och meddeela, som ded lijkväll inthet kan fördölias, men
i ded förre bruka besta försichtigheet, att icke gifva tilfälle att turbera vår
rådslag och intention; efftersom H. K. M:tz commissarier ochså ett noga
öga hafva moste på dhe Frantzosiske fullmechtige procederes och dereffter
formera sine consilia.
23.
Där ochså är, att dhe Frantzösiske deputati finna gott att möthas medh
H. K. M:tz commissarier någonstädes på ett beqvembt rum emellan handels-
platzerne eller att H. K. M:t sielf finne gott, sådant att sökia deste bättre att
betyga och göra uppenbar vår correspondence och gode förståndh, så skole
H. K. M:tz commissarier enkannerligen låtha sigh medh maneer vara an-
lägit att erholla aequalitatis rationes, så att rumedt tages mitt emellan heller
vedh pas och att dhe mötes loco medio i någon kyrckio eller på rådstugun
eller der däd förmedelst visiter skall skee, att ded då så afftalas, att visiterne
aber [!] * * *, att hvadh den ene gör den ene gången, den andre andre gången
däruthinnan gör det samme, så att H. K. M:tz högheet och medh andre
konger praetenderade aequalitet väll blifver tagen i acht och denne tractat
framdeles kan till exempel allegeras eller H. K. M:t ju icke skeer något
praejudicium.
24.
Vedh sådane möthen eller visiter medh dem Frantzösiske deputerade
skole commissarierne öfverläggia förnämbligst ded gemene alle kongars
och republikers interesse bringa [på taal] doch förnembligst [Sveriges] och
Franckrijkes stat, välståndh och säkerheet, des skähl och orsaker, så och
des hinder och communi consilio befordra ded, så vijdt ded medh tractat
skee kan, sedan deras gemene bundzförvanters i Tysklandh och per indirec-
tum fleres, som den Nederlandiske Statens och Italienske förstarnes; icke
så myckit derföre, att vij anten äre sådant att göra skyldige eller att vij
ytterst däropå tänckia att bestå, men att försökia, hvadh sigh göra låther, och
vijsa verlden, att vij icke allena ähre incurios, huru i verlden tillgåår; doch
moste detta caute tracteras och achtas, att ded icke dragas till någon obliga-
tion , uthan allenast till en courtoisie och affection.
På samme sätt moste och alt öfverlägges medh dhem andre bundzför-
vanterne i Tysklandh, enkannerligen Brunswijgk-Luneburg och Hessen-
Cassell , sedan och medh dem andre ständer, som inthet äre restituerade,
som margrefven af Baden-Turlach etc., ju medh dem andre, som iniquis
conditionibus ähre restituerede, som hertigen af Wirtenberg
af Ansbach och flere ringare ständer, item medh städerne; och medh desse
öfverleggia ded gemene vesend, des erhollande, så och hvars och ens privat
interesse, och altså i alla motto tee och betyga en omsorg om deres välfärdh,
så vijda dhe sielfve draga der behag till, och således vinna deres cooperation
i H. K. M:tz och chronans billige postulatis; och vill detta alt föras och
drijfvas medh beste dexteritet och försichtigheet.
25.
Låthe sigh där tillstädes finna ambassadeurer ifrån Engellandh, Venetien,
Portugal, Nederlandh, Sweits, medh dem såsom medh venners gesandter
skole H. K. M:tz commissarier omgåås, och efftersom hvars och ens inten-
tion och interesse ähr, heller dirigeras, dereffter tractera dem, hafvandes öga
på H. K. M:tz och rijksens reputation och så på erhollande af venskapen
medh dheres principaler, betygandes altidh den affection och respect H. K.
M:t till dem bär, inthet låthandes så vijda saken in genere tracteras, att con-
testera H. K. M:tz omsorg och åhoga att erhålla vänskapen medh dhem,
och att taga deres interesse i acht, däremoth tviflandes inthet, att dhe ju göra
ded samma emoth H. K. M:t och Sveriges chrono.
Men såsom hvar af dem hafver sitt enskijlte interesse och drijver ded
mestedels uthan all respect af ded gemene väsend och mycket meera uthan
respect af Sveriges interesse, såsom härtill är befunnet, altså moste H. K.
M:tz commissarier alt flitigt och försichtigt öfverväga och på den ene sijdan
afmerckia deres intention och doch undvijka all disputation deröfver i
fåfängian; men på andre sijdan icke stort befordra eller förfechta deres
privat anlägenheet, medh mindre den sådan ähr, som befordrar H. K. M:tz
och Sveriges fördeel och hafver där sin grundh uthi.
Engelandh skall uthan tvifvell praetendera Pletzes [!] restitution, till
hvilcken H. K. M:tz commissarier hafve att betyga all benägenheet och
tilhielp .
Venetien
Vgl. Nr. 15 Art. 16 (S. [ 224 , 5 ] ).
sin säkerheet i acht, den man curialiter hafver att observera.
Portugal
taterne , på ded dhe måge hafva i kriget medhielpare. Dhe moste heelt vänli-
gen tracteras, öfver deres saak medh Franckrijke och Tyske furstarne
communiceras, hvadh som communi consilio gott finnes till deres conserva-
tion , hoos vederparten drijfves och ju emoth dem altidh betyges H. K. M:tz
gode intention och affection.
Men såsom * * * krigen, der ded elliest medh skähl kan uphäfvas, föres
nu för dheres skuldh, altså är af nödhen, ded H. K. M:tz commissarier
hafva ögatt opå att, hvadh som dem icke till nöijes skeer, må vederpartens
enbendigheet och dhe confaedererades betänckiande mehra än H. K. M:t
tilskrifvas eller ju invidien vrijdes på interponenterne.
Staternes i Nederlandh
i acht, att betyga H. K. M:tz omvårdnaden om deres välfärdh, och att erhol-
la deres benägenheet och cooperation igen, och fördenskuldh heelt flitigt
och på behörande rum befordra dhe herrar Staters intention, men taga
lijkväll ded i acht, att effter desse icke hafva velat vara mengde i ded Tyske
väsended, uthan medh störste flijt erhållet neutraliteten, H. K. M:tz commis-
sarier fördenskuldh icke heller menge Sveriges chronos tractater med
dheres, eller så vijda fördiupa sigh, att hufvudtractaterne därigenom någon
anstött heller hinder taga skulle.
26.
När nu dhe keyserske jempte des medhållares commissarier äre ankombne
så väll på den Frantzösiske som vår bestembde handelsplatz och tractaten
förmedelst interponenterne öpnas emellan parterne, så steller H. K. M:t till
tijden och alle närvarande interessenters afftaal, anten ded begynnelssen
skeer genom en solen congres eller möthe, eller att interponenten går par-
terne emellan; i dette fallet och alle andre observerandes samme proces,
som skeer emellan Keysaren och Franckrijke till att vedh dette tilfelle er-
hålla rijkes högheet och respect och lijkheeten medh andre kongerijken.
Skeer nu begynnelssen förmedelst ett möthe, som lijkt synes, och inter-
ponenten , som troligt är, medh en oration beklagar tilstånded och effecten
af dette kriget, berömer sine herrars godhe intention att befordra Europam
och Christenheeten, jempte förmaning till fredlige consilia eller hvadh
annadt han mehra till äfventyrs kan införa till sitt propositi besk[ön]iande,
då hafve Hennes K. M:tz commissarier icke att disputera dem keyserlige
förste * * *, såframpt dhe det sökia, efftersom Keysaren sitt säthe af andra
kongar i Christenheeten blifver härtill odisputerat, men att Hennes K. M:tz
commissarier strax däropå svara och, efftersom talat varder, dirigera sine
svar, betygandes H. K. M:tz förtreet och medlijdande öfver dette kriget,
Europae och Christenheetens distinction, Tysklandz förödning, och så des
åstundan att finna och förorsaka en godh fredh och det Römerske så och
Sveriges rijkes förrige gode och förtrolige vänskap, beröma sedan inter-
ponentens principals gode flijt och intention så och gesandternes dexteri-
tet och välmening och lofva däremoth all cooperation till en säker, ärligh,
almen fredh, slutandes alt medh tilbörligh lykönskningh.
27.
Öfver språket hade ded fuller sin skähl, att man tracterade på Latin, men
effter där concurrere månge Tyske ständer, så kan H. K. M:t fuller lijda,
att talet och discurserne föres då på Tyske, då på Latin, då på Frantzösiske
heller andre språk ex occasione, allenast att acta publica, som författas i
skriffter, enkannerligen sluten och resolutionerne, blifva fattade på Latin
och däruthinnan fullgiorde.
28.
När man nu kommer till hufvudhtractaten och conditionerne fordras, så
kan ded vara lijka, anten dhe keyserske dem upsättia heller H. K. M:tz
commissarierne dem föreslå; och efftersom öfver dem allierade äre giorde
projecter och förslagh , så och tracterat vordet a:o 1635 och 36 emellan
rijkzcantzleren och churfursten af Saxen, först immediate medh Magdeburg,
och sedan förmedelst hertigen af Mechlenburgz intercession, och öfver en
stoor deel hufvudstrijder, nembl[igen] krigets och vapnens nederlegning,
den gamble vänskapz reduction, commerciernes frijt öfning, fångarnas för-
lossning och annat slijkt accorderat och fördt i ordre och forma, så att och
sedan medh för secrete conferencer, enkannerligen emellan hoffcantzlern,
her Salvium, och den keyserlige residenten i Hamburgh, Lutzow
foot är tracterat vordet, så kan och ded samme reassumeres och hvadh som
afftalt hafver synts, effter Frantzosens och serdeles dem andre confaede-
rerades inrådh bättras och sterckias, enkannerligen att denne artikeln om
officerernes, som H. K. M:tz s. her fader, H. K. M:t sielf och Sveriges
chrono i dette kriget fölgdt hafve, måge restitueres till deres godz, rätt
och rättigheeter i alle motto, hvadh heller dhee ähre byrdige i Keysarens
erflanden eller besitne och arftagne under dhe ständer, som Keysaren fölgdt
hafve, hvilcket alt commissarierne så vijdt skole extendere, som dem att
göra möijeligit är.
29.
Men efftersom 3:ne principalpuncter äre blefne stridige:
1. Amnistiens extension till alle stender och städer, så och * * *, som
genom desse förledne åhrs krig äre kompne ifrån des furstendöme, grefve-
skap , herskap, land och * * * så och andre digniteter och rettigheeter, en-
kannerligen dhe, som fölgdt hafva H. K. M:t och Sveriges chrono.
2. Sveriges chronos satisfaction.
3. Och soldatecans contentement; på hvilcke alt hertill saken sigh stött haf-
ver och förmodeligen all difficultet sigh ännu varder teendes. Så skole
H. K. M:tz [commissarier] ochså desse trenne enkannerligen drijfva och
sigh låta vara anlägne.
Och så myckit den förste om amnestiens extension vedkommer, den
offentligen och enkannerligen låtha sig vara befalat, remonstrerandes inter-
ponenten , vederparten och alle andre, enkannerligen dem evangeliske sten-
der , generalamnistiens nödvändigheet till att förtaga all orsak och tillfälle
nu och framdeles, att freda Romerske rijket och erhålla ded vedh fredh, så
och att förtaga fremmande nabolige chronor och kongerijken all nödh och
tvång att åter råka i kriget; sedan postulati billigheet, mädan sådane civile
krigen, som mehra af medledemöthernes missförståndh och contrariae des-
seiner uthspringa, icke annorlunda pläga och kunna afskaffas, än att hvar
kommer till sitt och in oblivione actorum blifver införd; sijdst att Sveriges
och Franckrijkes chronor icke annorlunda medh ähran kunna komma uthur
kriget, medh mindre detta erholles, efftersom dette ju moste alle man remon-
streras , att vara den förnämbste orsak, hvarföre kriget så länge ähr con-
tinuerat , och, om därtill finnes boot opå, uthan tvifvel ännu moste ful-
fölias , och hvar ded än på en ort skickas, åter nödvendigt på den andre orten
invendes; hvarföre dette hoos vederparten moste urgeres, hoos interpo-
nenten medh behörlige skähl och motiver så och stort alvar drijfvas, medh
Frantzosen rådslagen och intentionen communiceras och elliest medh dem
allierede i Tyskland och andre interessenter, som komma medh deres
sendebuden tilstädes, deröfver berådslås, de pousseres till kraftig resolution
och medarbetande, och att icke sleppa denna occasionen uthur henderne,
att befordra deres fäderneslandz uhrminnes och nu lijka som under fötterne
trampade frijheet på benen igen, vijsandes desse deres tilkommande til-
ståndh , såframpt de dette tilfälle försuma.
30.
Och där commissarierne vedh denne occasionen kunne bringa Prageske
freden
Zum Prager Frieden vgl. Art. 6 (S. [ 234 , 23 ] ).
cassera, synnerligen om stenderne därtill sielfve inclinera och kunne
förmås, eller och att Franckrijke ville dedsamme göra, ded skole commissa-
rierne ihugkomma och väll taga i acht; doch sijr Hennes M:t helst, att
ständerne därtill förmås, och att dhe sigh dette ährendet låta befalladt vara
undanböijandes, så myckit skee kan, alle onödige invidie.
31.
Denne artikel om amnistiens
[cassation] måste medh alt ifver och alfvar tracteras och des tractation och
af handling så dirigeras, att H. K. M:tz nijt och alfvar till ded gemene
väsend och alle undertrychtes förlossning och restitution däraf spöries och
godh göras må; och där något moste vijkes heller cederas, att ded då skeer
af stenderne sielf och medh Frantzosens inrådande.
Sijdst att denne artikel inthet afhandles heller slutes, myckit mindre
däruthi cederes, förän man om dem andre tvenne chronans satisfaction och
soldatescans contentement äre eense; altidh dirigerandes sakerne och
tractaterne således, att dhe icke stöta sigh på chronans satisfaction heller
soldatescans contentement, men heller der på amnistien, såframpt ingen
fredh kan nåås.
Men där man blifver öfver desse tvenne sidste artiklar ense, att man då
kan i amnistien gifva effter och ded effter stendernes och interessenternes
inrådande och tilstyrckiande.
32.
Ded är fuller i Regenspurg publiceret ett Keysarens decretum öfver
amnistien
Kaiserliches Dekret, Regensburg 1641 August 10/20; Druck: M. C. Londorp V S. 579
und J. C. Lünig Reichsarchiv V 1 S. 135f. Über die Literatur vgl. oben S. 198 Anm. 1. –
Die Amnestie bleibt auf dem Boden des Prager Friedens. Sie macht folgende Einschränkungen:
Die Untertanen der kaiserlichen Erblande bleiben von ihr ausgeschlossen; die Regelung, wonach
dem Herzog August von Sachsen das Erzstift Magdeburg übertragen wurde, bleibt bestehen;
die pfälzische Angelegenheit wird besonderen Verhandlungen vorbehalten. Unberücksichtigt
bleiben die »Gravamina«, die nicht aus der Exklusion von der Amnestie des Prager Friedens
stammen. Normaljahr für die weltlichen Güter soll 1630, für die geistlichen 1627 sein. Außerdem
soll die Amnestie erst in Kraft treten, wenn die »wirkliche Vereinigung und Zusammensetzung«
der Reichsstände mit dem Kaiser erreicht ist.
des ; men så hafve H. K. M:tz commissarier godhe och skeenbarlige skähl,
att förläggia ded decretum, både af des restr[ict]ioner och limitationer uthi
tijden, personerne, modo till att fölliat och annat slijkt, som moste medh
störste flijt, försichtigheet och föregången communication medh dem andre,
enkannerlig interessenterne, öfverläggias, rätt dijudiceras, och så till ded
ytterste om boot och en universal, olimiterat extension.
33.
Öfver Sveriges chronans satisfaction
Über die Satisfaktion handeln die Art. 33–42, vgl. auch Nr. 19 (S. 258–261 ), Nr. 13
Art. 9ff. (S. 206f.), Nebenmemorial für Sten Bielke (und Salvius) 1636 Juni 22/Juli 2
( AOSB I 15 Nr. 310 S. 560ff.), Nr. 14 Art. 14–16 (S. 215 f.) und Nr. 16 Art. 8 (S.
228 f.) sowie Nr. 3 (S. [ 47 , 20–32 ] ), Nr. 5 (S. [ 109 , 1–14 ] ), Nr. 28 (S. [ 427 , 17 ] – [ 428 , 16 ] ),
Nr. 29 (S. [ 446 , 1–12 ] ).
först låta sigh vara anlägit att remonstrera desse postulati billigheet och
skähl så väll emot vederparten som interponenten; 1. att Hans salige hoos
Gudh Kongl. M:t hafver sigh företaget dette kriget till stendernes i Tysk-
landh tienst och godho, som voro opprimerade genom hertigen af Fred-
la [n]den och dhe store armeerne; 2. att churfursten af Saxen och flere
ständer hafve fordrat H. s. K. M:t till hielp och sigh medh honom förbundet
och vapnen conjungerat; 3. medan väll och lyckeligen gick, alt det som
vans, draget åth sigh och därmedh sökt sine praetensioner att göra godhe;
4. lofvat Hans s. K. M:t i sielfve alliancene satisfaction; 5. ähre ochså
store expenser giorde af chronan i så mange åhr, att han dem medh *** sin
skada uthan satisfaction icke kan förgäta; 6. sådant hafver churfursten af
Beyern
Hinweis auf die bayerischen und sächsischen Entschädigungsansprüche findet sich auch in der
Geheimen Nebeninstruktion Art. 7 und im Nebenmemorial für Sten Bielke (und Salvius) 1636
Juni 22/Juli 2 ( AOSB I 15 Nr. 310 S. 561. – Die bayerischen Ansprüche gingen zurück auf
den Vertrag von 1620 Oktober 8, in dem Kaiser Ferdinand II. Maximilian v. Bayern, als Haupt
der Liga, für Unterstützung gegen den König von Böhmen, Friedrich von der Pfalz, unter anderem
zugesagt hatte: Erstattung der Kriegskosten und Schadenersatz (eventuell aus habsburgischem
Hausbesitz) und zur Sicherung derselben den Pfandbesitz von wiedereroberten habsburgischen
Gebieten. 1621 nahm Maximilian Oberösterreich in Pfandbesitz; dieses räumte er 1628 wieder.
Dafür verkaufte Ferdinand II. ihm unter Anrechnung der Schuldforderungen die Oberpfalz und
die rechtsrheinische Unterpfalz. Für die Oberpfalz leistete Ferdinand II. mit Oberösterreich
Bürgschaft. – Die ebenfalls 1620 versprochene pfälzische Kurwürde erhielt Maximilian 1623.
Vgl. S. Riezler V S. 135f., 232ff., 313ff. – Über einen späteren Schadensersatzvertrag
1638 vgl. ebd. S. 528.
och Danm. för dette af Sverige
Gemeint ist die Kriegsentschädiigung in Höhe von 10 Tonnen Gold (= 1 Mill. Reichstaler),
die Schweden im Frieden von Knäred 1613 an Dänemark zu zahlen sich verpflichtet hatte; als
Pfand hatte Dänemark Göteborg und die Festung Älvsborg behalten. Vgl. Sverges traka-
tater V, 1 Nr. 21 S. 211–223, M. Roberts I S. 71.
och platzer af Sveriges chrono, ded uthan recompence inthet står till att
tillåtha, och där ded skulle medh * * * ingen ville ded till äfventyrs kosta
månge man, mycken peningar och ståås ändå hazard, om man ded igen
finge; 8. så hafver och churfursten af Saxen i sin tractat och andre dette
postulatum *** in genere gillat, som tractaterne uthvijse; flere argumenta
kunne ändå finnes i denne materien.
[34.]
Ded kan fuller hända, att dhe keyserske och catholiske stender, ju dhe
evangeliske ochså, och sielfve interponenten skole sökia desse argumenta
att förläggia och vele vijse, inthet medh skähl fordras måge, anten att dhe
föregifva, krig hafva varit och det annorlunda inthet kunne beläggias, än
alt kommer i sitt förre lagh, eller att Tyskland är uthödt af oss och af
vårt förvållande eller att sådan satisfaction vore medh vederpartens indig-
nitet och disreputation conjungeret eller annat slijkt.
På sådane fall moste commissarierne beqväma sine svar åth hvars och ens
egenskap, som sådant föregifver, acta i kriget att måste förgätas och op-
häfvas , men skälige praetensioner altidh att hafva sine rum och böre medh
skäl contenteras. Tysklandh vara genom dhe margfaldige store armeer, som
Fridlendern och *** begynt att förödas, och sedan en och annan så Tysk
furste som kongen i Danm. sedan kongen Gustaff Adolph af Sverige,
H. K. M:tz salige högtährade K. her fader, och nu sijdst kongen i Franck-
rijke tillijka medh H. K. M:t hafver trachtat effter att uprätta sakerne igen
och alt förhielpa till sitt förrige lagh för dhe mar[g]faldige orsaker, som
hvar och en serdeles och dhe samptligen i gemeen hafve hafft därtill;
så hafver ded icke annars kunnat tilgå, än att däropå någon hafver most
tagas i landen, särdeles medh den margfaldige ständernes förandring, der
den ene hafver hängt sigh den ene och den andre den andere vedh och ded
underståndom chargant, som af ligen , unionen , Leipsiger bundet
benoske [!] föreningen , förbunden medh kongen i Danm.
M:tz s. her fader, H. K. M:t sielf
Zu den Bündnissen der Stände des Heilbronner Bundes mit Frankreich vgl. J. Kretzschmar I
S. 475ff., II S. 532ff., III S. 21ff. – 1635 Oktober 17/27 traten Herzog Bernhard von
Sachsen-Weimar, 1636 Oktober 11/21 Landgraf Wilhelm von Hessen-Kassel mit ihren Truppen
in französische Dienste; vgl. J. Kretzschmar III S. 103, M. Ritter III S. 600, 603, R.
Altmann S. 154.
till att see och döma. Bundzförstöringen eij heller kunne oss eller vårt förvål-
lande tilskrifvas, men dem och deres desseiner, som hafva undertrycht
Romerske rijket och den correspondence, som fremmande kongar och
potentater medh des rijkes ständer hafva hafft af ålder, uphäfvet och draget
Spanien därin till rijksens ledemoters undertryckning, såsom och på alle
sijdor injurierat den ena grannen effter den andre, särdeles s. kongen
Gustaff Adolph och Sveriges chronan, emot hvilcken han oförskäligt tvenne
reesor sende sitt folck och armeer i Pryssen etc .
Att sådant postulatum icke heller drager någon indignitet heller disre-
putation medh sigh, är medh exempel någon till bevijsa och grundar
sigh på billighheet, dhe eröfrade platzers restitution, månge stenders lyffte
och promisser och andre skääl och argumenta. Hvadh meera af een eller
annan kan seijas och infinnas, ded moste in loco och effter commissa-
riernes discretion beqvembligen svaras på och deres flijt och försichtigheet.
[35.]
Kommer nu saken så vijda, att satisfactionen gilles och vedertages af
interessenterne och blifver så satt i discurs, hvadh för satisfaction som af
S[veriges] chrona begäres, då hafve H:s K. M:tz commissarier först till
att förfahra dem Keyserskes så och interponentens intention och mening
och såframpt dhe falla på en summa penningar, måste H. K. M:tz commis-
sarier remonstrera des offertes disproportion, så store expenser vara giorde,
så mången stålt Svensk man däröfver hafve gutit sitt blodh och enkanner-
ligen den incomparable hielten, kongen Gustaff Adolff den store, att man
medh ringa summa inthet kunde vara tilfridz och inthet kunne heller
finna någon proportion därtill, för uthan ded att hvar man än lofvade en
anseenlig summa, som medh äran kunde vedertagas, så vore han doch för
denne tijden inthet till att betala och moste altså medh hypotheken och
visse terminer försäkras
till egne besvär och difficulteter och vålla, att ingen stadig vänskap föllia
moste, hvilcket nödig är förmedelst denne tractat att måge undanböijas.
Medh sådane och desslijke discurser, som tijden och vederparten gifve
vedh handen, moste H. K. M:tz commissarier sökia beqvembligheet att
komma på taal om ett anseenligit förstendöme i Tyskland, hvilcket där ett
sådant H. K. M:t och Sveriges chrono blefve inrymbdt, opdragit och cede-
rat , serdeles sub jure feudi a caesare et imperio recognoscendi; kunde ded
tillåtas utan alt ded Romerske rijkz besvär och kostnadt, utan all des
afsaknadt intill des styrke och säkerheet, såsom commissarierne dette
behörligen doch uthan H. K. M:tz och chronans förklaring heller medell
nogsampt kunne remonstrera.
[36.]
Kommer nu på taal, hvadh ded skulle vara för ett, då är Pomern att
nembna, 1. för des lägligheet skull, att ändoch ded ligger långt ifrån, så
är det doch så, att ded någorlunda kan kommas till; 2. att des regerande
herrar ähre nu uthdöde och praetendenterne altidh hafva hafft ded i posses-
sion och fördenskuldh lätteligare sigh förmedelst annadt aequivalent
kunna låta åthnöija och ***; 3. så är och H. K. M:t i samme hertigdömme nu
besitten, medh pacter och alliancen derin komma och icke annorlunda
än förmedelst vapn eller tractat att bringa deruthe, och fördenskuldh
skäligst att lempnas H. K. M:t i hender.
[37.]
Vedh denne discurs måste väll antecknas, hvadh som af en och annan
i denne materie blifver talet och hvadh miner den ene eller andre gör
häröfver: Dhe keyserske commissarier, dhe churfurstlige och stendernes
deputerade, enkannerligen dhe Churbrandenburgiske och i synnerheet
kongen i Danm:s sin interponentz sändebudh.
Och måste H. K. M:tz commissarier särdeles låtha sig vara anläget att
bevijsa des postulati billigheet så emoth den ene som den andre på sätt och
vijs, som sagt är, eller elliest tijden, talet och hvars och ens intention kan
fordra och medgifva, beståendes däropå styfft, att satisfactionen annorlunda
än medh pennan icke väl kan göras.
[38. ]
Härvedh moste dhe sädan stå styfft och åthminste pro forma bruka och
nyttia dhe Frantzosiske commissariers rådh och adsistence, när dhe sij
vederparten icke vara därtill inclinerat, doch så att dhe inthet förlåtha sig
däropå och fördenskuldh heelt försichtigt tractera dette värcket.
Kunna dhe ochså förmå dhe evangeliske förstars och stenders i Tysk-
landh , som medh H. K. M:t i förbund äre eller varit hafve och sigh till
satisfactionen för dette hafva obligerat, att medarbeta i denne saken, deres
hielp och undsättning skole H. K. M:tz commissarier vete försichteligen att
nyttia och bruka.
I en summa commisarierne skole använda alt deres förslag och kraffter
denne chronans satisfaction att sättia i på heele Pommern. Och der ded kan
bringas till väga, då icke allenast arbeta därpå att föras i afskedet, uthan
ochså låtha sigh vara anlägit, att ett rätt formerat länbref, såsom andre
sådane chur- och furstlige lähn pläga uthgifvas, blifver formerat och
medh fördraget tillijka under Keysarens handh och sigill uthantvardat in
solennissima forma medh så godh rätt och rättigheet i alle måtto oförkor-
tadt , som dhe uthdöde hertiger af Pommern ded besuttit hafve, bättre än
nåås kan, men icke verre; hvilcket kan sijs så af dhe almenne instrumenter,
som af ded Pomerske, som i archivo där blifver förvarat.
[39.]
Belangande landstendernes privilegia, dem skole commissarierne sökia
att skiuta till H. K. M:tz och landständernes afftaal och förlijkning; men
där vederparten ändeligen står opå att deres erhollande i lähnbrefvet skall
införas, kan ded fuller generaliter ihugkommas, doch så, att H. K. M:t
icke adstringeras till dhe sijdste hertigers, enkannerligen den aldrasidste
hertig Bugislases recesser, tractera[n]des ju dereffter att niuta i så motto frij
handh; item moste och arbetas opa biskopzdöme Camin medh dhe geestlige
godzen och praelaturerne att tilslås och tilägnas H. K. M:t och chronan
per expressum. Item att licenten
Über die Lizenten vgl. Nr. 14 Art. 15 und 16 (S. 215 ), Nr. 16 Art. 8 (S. [ 228 , 28 ] ), Nr. 19
Art. 4 und 8 (S. [ 259 , 25 ] und [ 260 , 22 ] ).
eller ju på 8 eller 10 åhr och hvadh sådant meera kan vara.
[40.]
Och moste medh synnerlig flijt därhän sijs, att sådan satisfaction heller
Pomerske lähn icke allenast gifvas på H. K. M:tz person heller afföda,
uthan på H. K. M:t des sucessorer till rijket och Sveriges chrono såsom
samptligen och respective interessenter i alt ded, som uthståt är i dette
kriget.
[41. ]
Skulle nu om Magdeburg och Halberstadh
något annant lähn up i rijket, då moste ortarnes obeqvembligheet och
situation för H. K. M:t och Sveriges chrono remonstreras och sådane
rijksens lähn föreslås churfursten af Brandeburg till recompence och att
proportioneras emot Pomern till ett aequivalent.
[42.]
Såframpt nu dette alt inthet vill föreslå och inthet accepteras, så skole
H. K. M:tz commissarier berätta sigh ingen vijdare instruction hafve,
aldenstundh H. K. M:t icke hadhe förmodat dette att skole kunne uthslås
eller förvägras såsom ett så skäligt postulatum och begäre därföre tijdh att
referera sådant heem, att taga ändeligen resolution och skole således differera
saken till vijdare beskedh.
[43.]
Belangande soldatescans contentement
högeligen låta vara anlägen, att tillväga bringa hoos vederparten heller
ju hoos dem evangeliske stender, sedan bevijsandes så vijda behof görs, att
vara skäligen och väl funderat, 1. att sådant är Heilbrunisken afskeden och
föreningen lijkmätig, uthi hvilckens krafft armeerne ähre tagne i dhe
allierede stenders edh och förplichtelsse så väll som Sveriges chronas;
2. alt, hvadh som i den tijden var vunnet, blef uthdelt till armeernes con-
tentement , såsom medh Wurtsburg är till att sij; 3. så är och aldeles oskäligt,
att Sveriges chrono skall draga en sådan last allenast för Tyskelandz
frijheetz skuldh; 4. skall eij heller nepligen någon välbetänckt döma rät-
vijst vara, ded Sveriges chrono så månge ädle landh skulle efftergifva uthan
sin armees betalning eller att uthan desse större nytta taga en sådan börda
på sigh; 5. så hafver och churfursten af Saxen ded allareda gillat och
Keysaren sielf i sine resolutioner icke contradicerat, allenast att ded på dem
evangeliske uthkomme.
[44.]
Bevillies soldatescans contentement, så låter H. K. M:t till vederpartens
förlijkning [,den som] honom ded betala skall, uthan däröfver quanto och
tijden blifver disputerat, så skole commissarierne hafva dheras budh till
armeen och den saken ställa i deliberation medh feltmarskalcken och dhe
förnämbste officerer begärandes, att dhe sig vele samsettia öfver quanto
och tijden heller terminerne. Och holler H. K. M:t ded för rådeligst och
skäligst, att, till att undfly alle fåfänge och förtretelige discurser, remonstran-
cer och contraremonstrancer, men låta komma heele contentementet an på
någre månaders soldh, 2, 3 eller flere, och att allenast generalerne och någre
signale officerer förbehålles ett extraordinari contentement, doch att dette
öfverlägges medh feltmarskalcken och dem förnembste officerer, så att
limpan blifver hoos H. K. M:t och mishag föllier ju hoos vederparten.
[45.]
Så måste och där gifvas acht opå att ju något nu strax uthdeeles vedh och
förän notificationen af fredzbeslutedt inkommer, och att visse stender lofva
för ded öfrige, och soldatescan medh hypotheken försöries och försijs.
[46.]
Komme och andre, som hafva tient och ähre uthur kriget skilde, att fordra
deres förtiente soldh, så skall och deröfver medh feltmarskalcken och dhe
förnembste officerer i armeen öfverlegges, hvilcke som verde äre att dragas
till contentement; och så månge commissarierne finna att vara af någon
consideration och icke medh * * * och ovillie ifrån oss skilde, dem skole
dhe och antaga till befordring, men resten låta fara, och dette alt väll och
försichtigt dijudicera.
Effter såsom alt detta flitigt och medh gott efftertänckiande moste för-
rättas , så att b[ör]dan må velias ifrån H. K. M:tz skuldrar, lämpan må
blifva erhollen och invidien undanvriden; och att H. K. M:tz commissarier
således spela deres verck, att dhe sigh meera för mediatorer emellan veder-
parterne , serdeles där lasten på dem evangeliske uthfaller, och H. K. M:tz
soldatesca bruka låtha, än att dhe anten vederparten skulle emotsäija heller
och offendera soldatescan.
[47.]
Där ochså vederparten medh denne puncht sigh skulle tilbiuda, att vele
contentera armeen medh förbehåldh, att den i deras tienst skulle träda, så
moste H. K. M:tz commissarier ingaledes därtill bevillia, uthan allenast
simpliciter sökia contentement och afdanckning medh förbehåldh att be-
hålla uthur samme militie, hvadh som H. K. M:t till sin egen stats säkerheet
behöfver, och så sin egen nation, och att resten blifver frij att gåå och låta
sigh värfva hvarest hvariom och enom teckes, och att dette alt uth-
tryckeligen i afskeden införes.
[48.]
Där man och öfver satisfactionen och soldatescans contentement blefve
ense, så är af nödhen, att commissarierne till resten af den Svenske nationens
contentements försäkring och hypothek behåller chronan i henderne
Wissmar, Hvalfisken och Wernemynde sampt licenterne eller ju åthminste
effter långvårig dispute Hvalfiske och Wernemynde medh licenten, så och
rättigheet att hafva sin upbördzmän, om ded så behagar, i Wissmar och
Rostock, och ded anten på ett anseenligit taal af åhr, 11, 10 eller 12, eller på
deelning, allenast att garnisoners underholdh blifver fördt till afkortning
förminskas.
[49.]
Så måste eij heller någon * * * platz restitueras, förän notificationen är
inlefvererat, enkannerligen att Wissmar erhålles, det lengste man kan, såsom
en hypothek för soldatescans contentement och särdeles, som sagt är, Hval-
fisken och Wernemynde; tå komme och i dette fallet Minden, Nijenburg,
Landzberg, Drisen eller andre platzer i betenckiande eller och någre nye,
som ligge beqvembligen; ded alt in loco och effter interessenternes god-
tyckio är att decidera.
[50.]
Ingen platz moste restitueras, förän ratification blifver inlefvererat effter
afskeden på alle sijdor. Myckit mindre skall armeen anten afdankas eller
distraheras eller tillåtes medh officererne att tractera, förän alt är giordt och
effterkommit, som lofvat blifver och ratificationerne på alle sijdor öfver-
antvardade .
Men så snart dette är fulbordat och ratificationerne in salvo, så moste
platzerne, så månge som uthan om Pommern äre belägne eller icke per
expressum reserverade, hvar och en till sin egendombs herre restitueres och
öfverantvardas, allenast att chronans stycken och ammunition blifve
affördt och hijt förskaffat.
[51.]
Att och då först uthur armeen välias visse officerer och regementen, som
behålles i chronans tienst och uthur armeen försterckes, och blifve sompt i
Pomerske festningarne förlegde sompt effter H. K. M:tz förordning till
Lijfzland transporterade. Men att resten af armeen, sedan den deels är con-
tenterat , deels på sitt contentement försäkrat, blifver meneerligen afdanckat
och medh * * * åthskild, att sökia tienst hvarest dem teckes, derom doch
framdeeles vijdare information föllia skall.
[52.]
Om nu dette icke så aldeles vill gå och kan henda sigh, att något nytt
emergeres förandrat rådslag till bettrings eller varningz, då moste H. K.
M:tz commissarier bruka beste discretion, att nyttia till H. K. M:tz
tienst och conditionernes förbättring, hvadh lyckan och fortunen gifve vedh
handen; och om vederpartens enbendigheet eller interponentens partialitet
eller lyckans vedervärdigheet gör något anstött och förvinner rådslagen, att
commissarierne då holla saken in integro på sådant sätt, som öfligit är i dhe
fallen, anten förvändandes mandati def[ec]tu[m] eller att man behöfver
bättre information, eller att man vill göra favorabel rapport etc. och sökia
således till vijdare beskedh att uppehålla tractaten och behålla frije hender.
[53.]
Blifver man och ense, så moste instrumentet författas på Latin och där-
uthi observeras, att H. K. M:t icke af dem keyserske eller andre commissa-
rier tituleres medh kongelige vyrde, uthan medh titulen af K. M:t, hvilckens
skäl nogsampt är att bevijsa och hoos dem keyserske att anhålla, att H. K.
M:t icke annorlunda hereffter af keyserlige rådh och ministris tituleres, så
frampt att dhe icke vele, ded man dem brefven skall tilbakars senda.
[54.]
Så moste och ratificationen skee af Keysaren och stenderne anten i ett
eller diverse instrument, så och cessionen på Pomern ratificeras in specie af
churfursten af Brandeburg på hans och hans heele huses vägnar, så att alle
* * * måge således blifva forekombne och afhulpne.
Dette är så Kong. M:tz villie och meening öfver fridztractaten, ther-
effter commissarierne hafve sigh till rätta.
Actum ut supra.