5

–/ 484 /–

Johan Oxenstierna und Salvius an Königin Christina

7

Münster 1648 Dezember 24/1649 Januar 3

8

Ausf.: DG 13 fol. 1395–1399; Eingangsvermerk Stockholm 1649 Januar 11/21.

9

Drängen der Stände auf Auswechslung der Ratifikationen, wogegen die Schweden die vorherige

10

Erfüllung der Exekutionsauflagen fordern. Angebot der Stände von 16 Tonnen Gold für die

11

schwedische Miliz. Ihr Verweis auf die übermäßige Belastung durch die französische Armee.

12

Französische Ablehnung der Ständedeklaration wegen der unter die französischen Satisfaktionen

13

fallenden Reichsstände. Absendung Gustaf Hanssons an Pfalzgraf Carl Gustav. Gefahren für

14

Schweden bei weiterer Hinauszögerung der Ratifikation. Drohungen der Stände, sich notfalls

15

dem Kaiser und Spanien in die Arme zu werfen, um die französische und die schwedische Armee

16

zu vertreiben.

17

Sedan Eders Kongliga Maijestättz och then Fransösche ratificationerne, som i

18

vårt sidste af den 16. huius

38

Der Bericht ist nicht erhalten.

är mäldt om, kommo hijt, hafva stenderne,

19

enkannerligen den 19. och 20. huius, låtitt oss genom sin vanlige deputation

20

besökia och begära, att commutatio ratificationum måtte skie och altså friden

21

bekåmma sin fulkomblige effect. Om thet skiedde, skulle stenderne, som äre

22

uthi krafft af fridzslutet obligerade till att praestera något, thet giöra mädh

23

större hugh och villje, sedan the hadhe fastare grundh och fidem publicum,

24

att gå och giöra effter.

25

Vij tesmognerade moot bemälte deputation then förre gången, det vij inthet

26

heller sågo, än (fast thet voro then dagen) kunna mäd maner träda till uthvex-

27

lingen . Men effter vij befunne een hoop hinder än liggia i vägen, som lichvel

28

effter pacternes klare bokstaf och innehåld och sjelfve tractatens natur böre

29

vara undanrögde och stälte i execution, såsom bland annatt restitutio ex

30

capite amnistiae et gravaminum, theruthi intill nu föga vore gjordt, så tyckte

31

oss, att ständerne gjorde bättre för sigh och sitt fäderneslandz säkerheet, om

32

the vände sijne råde och kraffter till fridens fullkomblige execution effter pac-

33

ternas tenor och anledelse. Instrumenta, som vore af allesijdes plenipotenti-

34

arier underschrefne, gofvo them, som något skole praestera, nogsampt starkt

35

och krafftigt fundament att gå effter, aldenstund thet är skiedt och förrättatt

[p. 880] [scan. 426]

1

sub necessario rato och the fornembste ratificationerne äre nu inkomne och

2

framstedde. Så emädan ständerne lichvel så högt pousserade på commutatio-

3

nen , sadhe vij, att vij ville communicera och öfverläggia then saken mäd greve

4

Servient och them mäd thet förste svara therpå.

5

Sedan vij nu hade mäd greve Servient och then Hessische öfverlagt saken och

6

jämfördt the besvär och hinder, som på både sijder än syntes vara i vägen för

7

oss, sampt then fara och förfång, som lätteligen måtte tillvexa heela fridzver-

8

ket , om man skulle praecipitera extraditionen, förän thet, som bör föregå,

9

vore praesterat; fans för gått att vij skulle fatta vår meening på papper och

10

förmedelss then förklara oss emot ständerne, det chronorne legationer vore

11

redebogne, att uthvexla ratificationerne, män kunde thet inthet väl giöra,

12

föränn instrumentis vore skiedt ett nöije i the stycker, som bör gå föråth;

13

efftersom vår och greve Servientz schrifftelige declarationer thet i bokstaffen

14

under A und B mäd mehra uthtryckia och innehålla. Samma schriffter äre väl

15

uthgifne, vårt den 21. huius och greve Servientz igår. Nu deliberera ständerne

16

theröfver.

17

Hvadh restitutionen ex capite amnistiae et gravaminum vijdkåmmer, äre

18

ständerne i then meningen, att hon skall kunna äfvensåvähl praesteras effter

19

som för commutationen. När ratificationerne äre vexlade och the altså hafve

20

friden i händerne, vela alle vara emot them, som sätter sigh emot slutett, för-

21

klarandes hånom för een fredebrytare, om han icke giör och håller thet, som

22

instrumenta pacis förmå. Vij hafve heremot repraesenterat 1., att rooten af all

23

oroo i Tyskland stodo och häfftade mästedeels i thesse två puncter; 2. the och

24

hafva kåstatt oss här på tractaten mäste tijd och arbete; 3. the vore förmedels

25

pacterne icke allenast bijlagde, uthan och modus exequendi banat. 4. Om

26

man ginge ifron then vägen, voro fara värt, att the som böra restitueras, skulle

27

kunna kåmma till sitt intent och consequenter friden theraf få een stööt, eff-

28

tersom man klarligen hade att see mäd phaltzgrefven af Sultzbach och staden

29

Aussburg. Dett restituturi sökia ther uthflychter, vijsandes vij them, hvad oss

30

var communicerat och nu fogas här hoos under C om Sultzbachische restitu-

31

tionens difficulteter, under D, hvadh episcopus Constantiensis, såsom uth-

32

schrifvandhe förste i then Swabische creijtzen och altså executor pacis, gifva

33

then catholische magistraten i Aussburg för praejudicerlige råd och förslag, ja

34

praelaterne och andra, som här och thär interessera uthi restitutionen, önska

35

allena, att the kunne vinna een månatz tijd och så länge hafva inne possessio-

36

nen , tilldes commutationen är skiedde. Uthan all tvifvel håppas the sedan

37

finna råd och meddell, att blifva thervid. Om thesse och andre slijke påmin-

38

nelser kunna någott gälla, lärer tijden.

39

Anlangande militiens satisfaction och eenkannerlig thet, som i rede pennin-

40

gar bör praesteras till första terminen, hafva ständerne låtitt sigh märkia, att

41

the håppas nu kunna kåmma uth mädh 16 tönner gull, ja, kanskie, the finna

42

och råd för heela summan. The föregifva, att then störste besvärligheeten,

43

som ständerne hafva mäd penningernes sammanskaffande, finnes i the öfre

44

creijtzerne, ther the Fransosche armeen ligger och inthet nöjer sigh mädh så-

[p. 881] [scan. 427]

1

dant tractament som Eders Kungliga Majestätz militie eller som the Fransö-

2

sche för hafva nutitt, uthan pressa nu mychitt mehra af landet, giörandes thet

3

incapabelt, att praestera sitt contingent till Eders Kungliga Majestätts solda-

4

tesque .

5

Vij hafve remonstrerat greve Servient thetta mäd thess inconvenientier och

6

ther hoos anhållett, att mareschal de Tourene måtte quittera och retirera sigh

7

uthur samme creijtzer, efftersom the äre deputerade soli militiae Suedicae.

8

Graf Servient tesmognerar, det Frankrijke gerna unner Eders Kungliga

9

Majestättz soldatesque sin vehlförtjände contentement, efftersom han och sei-

10

jer sigh hafva schrifvit till Touraine och rådt hånom, att hvar han kan, befor-

11

dra then saken och icke låta then på någott sätt förhindras. Män att militia

12

Gallica skule antingen heelt och hållett retirera sigh uhr samma creijtzer eller

13

och låta sitt oppehålle och entretenement förminskas, håppas han det vij in-

14

thet skulle finaliter begära. Sålenge friden och i synnerheet executio pacis

15

syntes så tvikachtigh och tröög, vore inthet rådeligit, att chronornes armeer

16

drager sigh vidt från hvarandra. Then Fransösche armeen, hafvandes trooli-

17

gen och tappert coopererat mäd then Svensche, att bringa alt till slut och vore

18

af sidste tåget ini Beyern mychitt af sigh kåmmin, praetendera fuller icke nå-

19

gon satisfaction, uthan allena att få roo och hvila sigh i sijne egen quarteer,

20

sålänge tijden kåmmer, att hon effter pacterne våld och mäd säkerheet kan

21

marchera, hållandes för raisonabelt, att hon njuter sitt underhåld af samma

22

quarteer, efftersom greve Servient inthet hafver i tractaten velat tillåta nogon

23

moderation i contributionerne. Effter thet är i thesse dagar schrifvit, som

24

ginge een god deel af Eders Kungliga Majestättz armee op i the öfre creijt-

25

zerne , ther then Fransösche armeen ligger, vill greve Servient, som theraf be-

26

farar någon inconvenientz, sända een expresse till her generalissimi Förstlige

27

Nåde, at förkåmma sådant. Ibland the obstacula, som greve Servient hafver

28

opsatt och finnes på Frankrijkes sijda, tyckes thet fjerde, som angår ständer-

29

nes bref till kungen i Frankrijke och theruthi fogade declaration, här hoos

30

fogatt sub littera E och F, vara then svåreste.

31

Evangelici status vore then 21. huius mäst alla hoos oss och bode, att å Eders

32

Kungliga Majestättz vegnar vij ville repraesentera greve Servient, det han icke

33

måtte sökia att annullera ofvanbemälte ständernes declaration. Ständerne

34

kunde inthet gifva bårt sijne mädhständer, och thet som Frankrijkett praeten-

35

derar , löper icke allenast emot alla foedera, som Frankrijkett hafver hafft mäd

36

Sverige och ständerne, uthan Frankrijkes propositioner och contestationer

37

sampt thetta slutett. Greve Servient invänder theremot 1. perspicua verba

38

pactorum; 2. Status böre tala mädh the keijserlige, som hafva thet för anord-

39

natt åth Frankrijkett och skaffa Frankrijkett aequivalent; 3. Thet som fallet i

40

Frankrijkes satisfaction på thet sättett, är inthet mehr moot foedera och pro-

41

positiones och thetta slutett, än hvadh Eders Kungliga Majestätt och andra

42

genom thenna friden tillaccorderas; 4. Eders Kungliga Majestätt hafver inter-

43

esse theruthi, att ständernes skääl, som the i declarationen bruka, nembligen

44

att thet ene ståndet inthet kan bårtgifva, hvadh then andra tillkåmmer, icke

[p. 882] [scan. 428]

1

må i thetta fallett finna rum, efftersom thet kunde mäd tijden brukas emoot

2

Eders Kungliga Majestätt, när så kåmmer till pass. Nos: Hvadhsom Eders

3

Kungliga Majestätt hafver fått till satisfaction och andre loco aequivalentium,

4

thet vore skiedt scitu, consilio et consensu tam Imperatoris quam statuum.

5

Ständerna besvära sigh, att thetta inthet är them vordet communicerat och

6

ingen deliberation theröfver stält. Ille: Status hafva hemstelt the keijserlige,

7

att tractera mäd chronornes plenipotentiarier om satisfactionibus. Status

8

hafva och hvar icke mehr, lichvel tacite consenterat till thetta, effter the uthi

9

desse åhren, sedan alt är vordet slutitt och rychtbart, inthet hafva sagdt

10

theremot.

11

Vij expedierade Gustav Hansson härifrån till her generalissimi Furstlige Nåde

12

den 20. huius och håppas, att han skyndar sigh thet snareste han kan.

13

Eders Kungliga Majestättz allernådigste bref af den 2. huius

43

Das Reskript ist nicht erhalten.

och the theri

14

infattadhe nådigste påminnelser och ordres skole effter vår plicht hörsam-

15

ligen blifve tagne i acht.

16

Effter nu the keijserlige, som förr är vordet berättatt, och ständerne nästan

17

dageligen trängia hoos oss på commutationen ratificationum, vij och nu för-

18

nimma af the bref, som på stunden kåmmo in ifrån armeen, det tractaten i

19

Prag inthet är kåmmin till något slut och altså ingen förlijkning är gjorder om

20

restitutione locorum och exauctoratione militiae, så är inthet vissare för oss,

21

än att häreffter vänta, det alle man läre liggia oss an och mädh all macht

22

poussera på extraditionen. Och ifall vij inthet skulle villa thertill förstå, uthan

23

förbära sådana rationes, som i ofvanbemälte schrifft äre författade, eller andre

24

desslijke, är trooligitt, att the then hereffter skole mindre achta än förr,

25

aldenstundh thet sprides her uth, som hadhe våra mädh flijt sökt uthvägar, att

26

hindra slutett af tractaten i Prag, att hafva tijd och tillfälle, att bättre pläga

27

Svensche och Fransosche militien öfver heela Tyschlandh. Eders Kungliga

28

Majestätt hafve förmodelig af bijlagen under A intagit och förnummit, hvadh

29

skäl och orsaker vij härtill hafve hafft, att tillijka med greve Servient innehålla

30

ratificationes, nembligen effter thet, som böör skee och praesteras för samma

31

commutation, inthet är i alle sijne stycker än fullkommett. Thertill kåmmer

32

2. Eders Kungliga Majestättz particularinteresse, som tyckes theri stå, att man

33

vinner på några måner tijd, att häruthe underhålla Eders Kungliga Majestättz

34

militie, intilldess öppenvattnett blifver, att hon kan beqvämmare öfverföras.

35

Att nu differera ständernas begäran mäd commutationen, hafver och sijne ra-

36

tiones , såsom bland andra 1., att Eders Kungliga Majestätt, hafvandes Keijsa-

37

rens och ständernas ratification på frijden, kunde på tillstundande rijkzdag

38

deste bättre fatta sijne consilia. 2. Eders Kungliga Majestättz militie finge

39

thermäd rumare quarteer, aldenstund Tourenne, Lamboy och the Hessische

40

måste på thet fallet marchéra och danka af. Hvaraf fölgde till thet 3., att stän-

41

derne kunde snarare och mäd bättre lijsa kåmma till att skaffa satisfactionem

42

militiae Suedicae tillsamman. The inconvenientier, som vij deels skrifft- deels

[p. 883] [scan. 429]

1

mundteligen hafva anfördt emot ständerne, och icke uthan orsak, stå at befara

2

mäd restitutione ex capite amnestiae och andre saker, kunde man 4. för-

3

kåmma mäd een ny recess

41

Vgl. Oschmann S. 135; ähnlich auch in den Berichten vom 7./17. Januar und 4./14. Februar

42

1649.

, huru och på hvadh sätt thet ene och andre, com-

4

mutatis tam ratificationibus, stodo till att effectuera. Ja uthi samma recess

5

kunde man och 5. föraccordera Eders Kungliga Majestättz öfverblefne militie

6

ett nödtårfftigt underhåll på några måner. Thesse äre the rationes, som vij

7

hafva pro et contra commutationem ratificationum. Som vij pro praesenti be-

8

finna sakerne, kunne vij icke annars dömma, än att thet skulle vara bättre och

9

tryggare, att uthlefverera än längre behålla ratificationerne inne. Vij hafve

10

lichvel, som ofvantill är mäldt, för gått funnitt, att förmedelss schrifften un-

11

der A tillijka mäd greve Servient repraesentera heela conventen the rationes

12

vij hafve, att praetendera plenariam omnium executionem ante ratificationum

13

extraditionem. Skulle the keijserlige och ständer åter falla oss ann, vele vij

14

effter vårt ytterste förstånd tillsee, hvadhsom oss anstår att giöra i thenne

15

saken. Skulle ständerne föreslå expedientia, och vij them oachtandes opinia-

16

strera och bestå allena på the rationes, som här åfvantill äre införde emot

17

extraditionen, vore först och främbst Eders Kungliga Majestätt uthi ovissheet,

18

om thet blefve fridh eller inthet. Ständerne häruthe blifva och under the svåra

19

inquarterningar och exactiones aldeles utsugne och incapable gjorde, till att

20

framdeles gifva någott, så att man måste befara, det vij förlora både satisfac-

21

tion och affection tillijka.

22

Thet discoureres och talas nu blandh een part, att förrän the skulle länge

23

sådant uthstå, som the nu måste lijda, vore bättre, att the i tijd slogo sigh till

24

Keijsaren och Spanien och verfvade folck för the penningar, som ärnas till

25

Svensche militien satisfaction. Hvadh hoos oss vijdare kan anmodas och vij

26

therpå fatta för resolution, thet vele vij underdånigst berätta härnäst.

Beilagen in DG 13: