27

–/ 240 / [ 258 ]

Johan Oxenstierna und Salvius an Königin Christina

29

Osnabrück 1648 Mai 8/18

30

Ausf.: DG 12 fol. 867–870.

31

Getäuschte Hoffnung auf Abschluß der Punkte betreffend die Miliz wegen Uneinigkeit der

32

Stände. Bayerische und kaiserliche Forderungen auf Zuteilung bestimmter Reichskreise zur Satis-

33

faktion der Soldateska. Angestrebte gleichzeitige Behandlung der Exekutionsfrage. Kurbranden-

34

burgisches Eintreten für eine angemessene schwedische Satisfaktion. Feindselige Haltung des

35

Hauses Braunschweig-Lüneburg. Zurückhaltende Reaktion Johan Oxenstiernas gegenüber dem

36

abgeänderten kaiserlichen Friedensprojekt. Bitte der Kaiserlichen um ein schwedisches Gegenpro-

37

jekt . Spezielle Änderungen im Projekt betreffend die Generalamnestie, die Schweiz, branden-

38

burgische Entschädigungen, Erfurt, Oldenburger Weserzoll, Exekutions- und Assekurations-

39

punkte . Pommersche Grenze. Ratifikation des spanisch-niederländischen Friedens zum Mißver-

[p. 457] [scan. 513]

1

gnügen Frankreichs. Hessisches Hilfegesuch angesichts der Bedrohung durch Lamboy. Rückkehr

2

Wulfraths von der Armee. PS: Verzögerte Verhandlungen der Stände. Pässe für die Königinmut-

3

ter . Assekurationspunkte.

4

Ehuruväl vij vore förtröstade af nå hvar uthaf ständerne och altså förmodade,

5

att man i nästförledne veku skulle här hafva kommit till ändskap och afhand-

6

ling med militiepunchten sampt något så när det öfrige, så förnimme vij lich-

7

väl underhanden, doch icke ähnnu genom något advertissement af ständerne

8

igemeen, att det skole i deres consultationer deröfver så åthskillige sentiments

9

vara komne på bahnen, att de intet hafve kunnat reeda sig deruhr. Det för-

10

trycker och icke lijtet compassen hoos dem, at Beyern per force vill mainte-

11

nera sig vid de af Käijsaren sig tillaccorderade tree creitzer, såssom den

12

Schwabische, Beyerske och Franckiske, äfvenlijka hvar icke större praeten-

13

sion giör och Käijsaren effter Beyerns exempell. Det skola altså de Beyerske

14

hafva föreslagit een partage af Römerske Rijket uthi 3 deelar, så att Käijsaren,

15

Eders Kongliga Maijestätt och chronan sambt Beyern beholla hvar sin treding

16

till soldatescans afbetalning.

17

Ständerne hafva lichväl hvar dag flitigt varit tillsamman och skola af de 4 i vår

18

förre underdånige relation berörde quaestioner allenast 3 hafva hafft före,

19

men den fjerde om quanto hafva de hoppat öfver som een katta öfver hett

20

jern. Idag ämbna de holla deres re- och correlationer emillan alle 3 colle-

21

gierne ratione modi, hvilket de skole villja combinera med executionspunch-

22

ten och altså tillijka giöra den richtig. Elljest skall emillan dem hafva varit på

23

talet om een deputation, som destineras till oss, at gifva oss part om det, som

24

hoos dem i desse dagar ähr förluppit. Men de hafva icke heller kunnat

25

komma deri öfvereens, idet deels hafva hollit bäst, at de först luppe hela sa-

26

ken igenom och afftalte sin emillan om quanto med, deels at vij vore at be-

27

langa om moderation af vårt förre postulato. Den Österrijkeske och Brunss-

28

vijkerne allena skole hafva varit af den meningen, att de intet borde ratione

29

quanti så imparati komma eller begiära någon moderation och nytt quantum

30

af oss, uthan at bjuda oss något, som dem tyckte lijkt vara. Ville vij då icke

31

taga det emot, så måtte vij see oss om, dee ville fuller ähndå frid oss förutan.

32

Men grefven af Witgenstein, som förer Churbrandeburgiske votum, skall

33

hafva remonstrerat, att de, som sådana consilia förde, ringa alfvare hade att

34

hjelpa deres fädernesland uhr kriget, förmenandes dem, att de för quanti skull

35

intet måtte holla sig oppe, uthan tänckia till een real satisfaction för Eders

36

Kungliga Majestätz och chronans militie, hvilken intet vorde sig låtandes af-

37

vijsa mit dess Reichs wahre unmügligkeit. Skulle de burserne intet blifva till-

38

fridzstälte , vore att befahra, at deraf läre anstå sälsam handell, och blefve på

39

det fallet den sidste villan värre ähn den förste etc. Dervid han då skall hafva

40

nämbt fram 6 millioner, bedjandes dem intet giöra facit på något ringare.

41

Hvad här nu ändteligen lärer blifva af, måste man afvänta.

42

Brunssvijkerne ähre nu, så myckit vij här och där märkia, intet af den bäste

43

affection emot Eders Kungliga Majestät och chronan, ehvad de och hafva för

[p. 458] [scan. 514]

1

mygger i hufvdet. Hvad administratoren af ertzstifftet Magdeburg förmedelss

2

sin skrifvelsse begiära af oss, finnes på bijlagon under littera A.

3

Den 6. huius beskickade de käijserlige oss och låto giöra een påminnelsse om

4

deres för 8 dagar oss öfverlefvererade instrumento pacis, hvaröfver de väntade

5

vårt svar, pådet de sådant kunde berätta deres herre Käijsaren. Effter jag, Sal-

6

vius , ähnnu dy värr, måste holla sängen, vardt resolverat, at jag, Johan Oxen-

7

stierna , skulle giöra een visite för min particulier till grefven af Lamberg. Jag

8

var altså der igår och fan der för mig hoos honom de andre bägge hans colle-

9

ger med. Då jag äntskyllade, at för min colleges opassslighet och ständernes

10

långsame consultationer öfver militiepunchten vij intet ähn hade kunnat, som

11

vij lichväll gierna önskade, förklara oss öfver samma fridzinstrument, men at

12

säija hvad jag tyckte derom, funne jag fuller här och där i samlige stycker

13

emot förre afftal ändrat, och sampt af det, som ähn oerördtradt ähr, effter

14

deres förre instance projecterade, doch ville jag förmoda att de, när det, som

15

ständerne nu hade för händer, blefve färdigt, intet skulle pro extremo vela stå

16

derpå, uthan deri tillåta ett skälligt temperament.

17

De regererade derpå, at de hade den effterrettelssen, det ständerne ähnnu in-

18

tet vore eenige sin emillan om militiens contentement, och vore ovist, huru

19

snart det skedde, att vij lichväl ville föhra sålenge, det stälte de derhän. Men

20

hoppades, att vij, när oss så behagade, inrättade vår svar skriffteligen och uthi

21

ett gegeninstrument, pådet de så myckit bättre kunde deraf see, huruvidt vij

22

ähn ifrå dem differerade. Desföruthan gofvo de så ungefähr till förstå, att de

23

häreffter intet mehra ville observera den härtill in praesentia herren ordinum

24

Imperii förde modum agendi.

25

Vij hollo onödigt, att sända bemälte fridzproject till Eders Kungliga Majestät,

26

effter uthi de nyligen accorderade stycker intet mehra ähr different än 1. arti-

27

culus primus in amnestia generali, hvilken doch så ähr affattat, at man väl kan

28

vara dermedh tillfridz. 2. hafver de låtit uth hela articulum de Helvetiis och 3.

29

in aequivalenti Brandenburgico emot Brandenburgernes intention något till-

30

satt , såssom ius praesidii för staden Minden, vid hvilket och vij tänckia till att

31

såvidt giörligit ähr maintenera staden, och sedan något uthlåtit, såssom exten-

32

sionen af stifternes possession på hela Brandenburgiske huset, så och potesta-

33

tem reformandi effter den disposition, som finnes in articulo „De gravamini-

34

bus “ § 8, uthi de ähn oerördtrade saker, såssom § „Tandem omnes etc.“ arti-

35

culo „De iuribus statuum och commerciis“, der de i det förre hafva låtit uth. §

36

om Erffurth och i det senare insererat Oldenburgiske Wäsertollen sampt exe-

37

cutions - och assecurationspuncterne ähre de blefne sig lijka och vid deres

38

förre concept. Dee Churbrandenburgiske hafva växlat med dem temlige

39

hårde ord öfver bemälte correcturer. Men de ställa sig dervid, som vore de

40

ljumme härde och låta sig det intet irra.

41

Fromholtz reeste den 3. huius härifrå till churfursten åth Cleve. När han

42

kommer tillbakars, tår han bringa med sig instruction och fullmacht öfver

43

Pommerske grentzetractaten, effter det för hans afreesa var på talet.

[p. 459] [scan. 515]

1

Den 5. dito ähr den Hollendske-Spagniske freden oachtandes greff Servients

2

protestation med stor solennitet, som bijlagon under littera B vijsar, i Mun-

3

ster ratificerat och publicerat vorden. Hvaröfver nu mächta frögd ähr hoos

4

Spagniens och det partijet, men tvertemot hoos de Frantzöske itt stort mes-

5

contentement , efftersom de och tänckia på, huru det med tijden behörligen

6

skall kunna ijfras emot Holländerne.

7

Landtgrefvinnann af Hessen-Cassells Furstliga Nåde hafver för Lamboys

8

skull sändt een öfverstleutnant kring till Eders Kungliga Majestät guarnisoner

9

med een sådan instruction, som littera C inneholler.

10

Den 6. huius kom referendarien Wulffraht tillbakars ifrå feldtmarschalken

11

herr Wrangell och Eders Kungliga Majestätz armee. Han hafver communice-

12

rat oss så feldtmarschalkens förklaring öfver hans ährende som elljest, hvad

13

generalernes och soldatescans tanckar ähre om contentementet. Vij hafva

14

gottfunnit, att holla honom itt par dagar här oppe, hvilket vij intet hoppes

15

skole vara Eders Kungliga Majestät emot, tilldes vij få någon vissere kund-

16

skap om ständernes förrättande in puncto militiae, pådet man deraf kan mär-

17

kia , hvad hopp man hafver att giöra sig om fredens erhollande, så myckit

18

bätre Eders Kungliga Majestät det ibland annat mundteligen igenom honom i

19

underdånighet låta förede kanskee de törre ähn idag genom een deputation

20

låta oss vetta.

21

PS: Rätt nu vore Altenburgerne här och berättade det ehuruväl de hade hop-

22

pas , att ständerne skulle idag hafva kommit tillsamman, at holla re- och cor-

23

relation öfver det, som i desse dagar ähr passerat, så hafver lichväl de Mein-

24

tziske emot förmodan låtit afseija dem, effter secundarius af de Meintzische,

25

Möhle, och den Cölnische Buschman uthi de andre catholiske ständernes

26

nampn ähr skickade och bortreste idag till Munster, at disponera de catholi-

27

sche ständerne, som der ähre, till vedertaga hvadsom här uthi een och annan

28

sack ähr och blefne afftalt. De väntes öfvermorgon tillbakars igen. Icke desto

29

mindre skole ständerne vara sinnade, att imorgon låta gå samma re- och cor-

30

relationer sampt een deputation, som länge ähr talt om, till oss för sig. Om nu

31

något annat ligger under den skickningen till Munster och hvad änteligen vill

32

blifva af detta värket, vorde vij med näste post förmodeligen något egänteli-

33

gen kunnandes berätta.

34

PS: Zusendung des kaiserlichen Passes für die Königinwitwe von Schweden.

35

Huru de käijserlige hafva inrättat assecurationspuncten uthi sitt nys inlefvere-

36

rade fredzinstrument, vijser bijlagon littera D.

Beilagen in DG 12: