Acta Pacis Westphalicae II C 4,1 : Die Schwedischen Korrespondenzen, Band 4, 1. Teil: 1647-1648 / Wilhelm Kohl unter Mitarbeit von Paul Nachtsheim
62. Axel Oxenstierna an Johan Oxenstierna Stockholm 1647 November 13/23
Stockholm 1647 November 13/23
Eigh. Ausf.: J. Ox. Slg. B: II, E 979, fol. 420–421; Eingangsvermerk Minden 1647 Dezember
1/11; Druck: Gjörwell II S. 427–429.
Bestätigung des Briefs vom 25. Oktober. Abwarten des Ausgangs der unübersichtlichen Verhand-
lungen . Geplante neue Eheschließung Johan Oxenstiernas mit Margaretha Brahe und Haltung
seiner Schwiegermutter dazu. Rat zu behutsamem Vorgehen.
Din schrijffvelse aff den 25. Octobris fick jag medh posten igåår och hugner
mig åth Din helsa, önskandes den at blijffva godh och beständig. Om saker-
nes förlop så i fredztractaten som kriget, enkannerligen des effect och conse-
quentie , suspenderer jag billigt mit ringa sentiment, ty jag sijr alt löpa bundt
om annadt, och vill förventa hvad Gudh beskärer, enkannerligen hvad ded
ähr för en comaedie Du menar at spennas an. Ty ändoch jag troor henne sig
fundera på de consilier, som nu för hender haffvas på de evangeliskes och de
catholiskes sijdha. Lijkväl hörer jag gärna Din mening och hvadhsom sig yp-
par . Och beder Gudh, at regera och styra Edre consilia opå desse sliprige
vägar till sins nampns ähro och alles våres bestha.
Din gifftermålssaak blijfver billigt därvedh, och önskar jag aff hjärtadt lycka
därtill. Hafver sjelff recommenderat saken till f[ru] M[argaretha] B[rahe] och
finner alle andre interessenter benägne. Den godhe Gudh välsignat ytterli-
gare . Hvadh Din svärmoder vedkommer, så kan fuller vara, at hon hafver
mishagat, ded Du så hastigt syntes förgäta hennes dotter; och sedhan at Du
om ded ährended icke hafver mehra schriffvet henne till, ehuruväl hon hafver
förnummedt, at Du medh andhre därom hafver corresponderat. Men så haf-
ver Du intet at alterera Dig däraff. Du kenner henne best och veest, at hon
hafver sine motus och starka passioner. Jag kan lijkväl medh sanning seija, at
hon ähr Dig mykedt affectionerat. Och ändoch jag gärna sijr, at Du i sådane
ährenden gåår medh försichtigheet om, serdeles i Dine breff till henne, lijkväl
tractera henne efter förrige vahne och confidentie, och låt intet movera Dig
aff hastige ord heller fåfenge rapporter. Till denne tijdhen bortåth hafver hon
mest fölgdt mit rådh, och sijr jag, at hon menar Dig väl. Och tvijfflar jag
intet, at så snart hennes dotters, Din salige hustrus, lijk ähr begraffvet och jag
expresse talar henne därom till, at alt medh got contentament skall skee och
beviljas. Jag hafver fuller allerede taalt därom och funnet henne intet så obe-
nägen , men hafver allenast medh få ordh contesterat mit consentement. Detta
schriffver jag allenast till Din rettelse.