Acta Pacis Westphalicae II C 3 : Die schwedischen Korrespondenzen, Band 3: 1646 - 1647 / Gottfried Lorenz
293. Johan Oxenstierna und Salvius an Königin Christina Osnabrück 1647 August 9/19
Scan XML http://apw.digitale-sammlungen.de/Band/APW II C 3/Dokument/293

14
–/ 293/ [305]

15

Johan Oxenstierna und Salvius an Königin Christina


16
Osnabrück 1647 August 9/19

17
Ausfertigung: DG, A I 1, Legat. [ 7] fol. 82–84’; Eingangsvermerk Uppsala 1647 August 26/
18
September 5.

19
Visite bei den kaiserlichen Gesandten: Satisfactio militum; schwedische Proposition übergeben.
20
Visite der Kaiserlichen bei den Schweden: Satisfactio militum; schwedische Proposition dem Main-
21
zer Direktorium weitergereicht; Haltung der katholischen Stände zum kaiserlichen Projekt betr.
22
gravamina. Militaria. Hamburger Prätentionen auf die erzstiftisch-bremischen Rechte am Stift
23
Hamburg. Abreise Rosenhanes.

24
Vij vore den 3 huius [ 3./13. August] hoos the keijsl:e at beneventera them
25
effter theras heemkompst från Munster. Vij talte och något om sjelfva sa-
26
kerne, eenkannerligen soldatescans contentement, doch alt praeliminariter
27
och uthan determinatione quanti, effter her Erskein var ändå inthet all
28
färdig med sitt opsatt och roopet gick at thet inthet stoodh alt väll till medh
29
hufvudharmeen. Effter vij nu den 4:de huius [ 4./14. August] finge effterrät-
30
telsse icke allenast at samma uthsträdde vijdrige tijender var itt keijsl:e
31
spargiment, uthan och at the våre hade fallit in i Keijssarens läger och
32
brachtet i temmeligh confusion, så funne vij tjenligit at låtha them keijsl:e
33
få vår proposition

36
Vgl. Odhner S. 250.
, efftersom thet och samma den 4:de huius [ 4./14. Au-
34
gust ] skedde, i thet vij sände Biörneklaw till them med itt memorial och 2
35
bijlagor, som nu finnes under lit. A, B, C.

[p. 542] [scan. 598]


1
Den 6 [ 6./16. August] vore caesareani hoos oss och sade thet the hade sedt
2
och öfverlagt vår proposition in puncto militiae, befinnandes then vara
3
öfvermåtten stoor och högt anslagen. Effter then inthet ginge Keijssaren
4
principaliter uthan ständerne an, hade thesamma vårt memorial stält åth thet
5
här närvarande Maintziske rikzdirectorio, som thet varder först communi-
6
cerandes medh sine colleger i Munster och bägge sigh föreena om een dagh
7
at proponerat; therhoos tesmoignerade the at dee ville reassumera tractaten.
8
Vij gjorde thetsamma och frågade 1) hvadh thet ville betyda at status
9
catholici skole effter inkomne berättelse nu hafva een consultation före i
10
Munster öfver thet keijsl:e projectet in puncto gravaminum; 2) om caesa-
11
reani icke hafva hafft commission af the catholiske at tractera med oss i then
12
punchten äfvensåväll som vij hafva hafft af them protesterande och 3) om
13
caesareani icke hafva effter handen under varande tractat communicerat
14
med catholicis hvadh här var föreluppit? Caesareani svarade at ehuruväll
15
the hafva hafft commission af statibus catholicis lijkasom vij af evangelicis
16
till tractera och slutha in puncto gravaminum, så hafva the lickväll, komman-
17
des öfver til Munster, funnit hooss them catholiske stoore oppositioner uthi
18
och öfver the saker som här i Ossnabrugge vore slutne, syndicerandes then
19
eene här, then andra ther något. The keijsl:e hade fuller inthet communi-
20
cerat och öfverlagt alle minutiora med catholicis, men lickväll så noga gått
21
at the förmodade catholici skulle thermed vara till fridz, efftersom the
22
keijsl:e them och hafva (som innelagde och oss från Nurnberg communi-
23
cerade copier under lit. D uthvijsar) alt till sinnes fört. Thet hafver doch
24
inthet vellat hjelpa, uthan catholici hafva trängt på een ny deliberation och
25
till then ända hvar vellat vänta fullmacht och instruction ifrå sin principaler
26
Thermed hafva caesareani sigh måst låtha nöija.
27
Vij påminte theremot dät vij allan tijden öfver emedan grefven af Traut-
28
manssdorff och Vollmar vore här, snart i fem månader, icke allenast trac-
29
terade värket medh them effter all möijeligheet, uthan communicerade
30
interessenterne alt hvadh som föreföll och them angick, sättiandes våre
31
saker på een viss foot. Hade the keijsl:e gjordt thetsamma på sin sijda, så
32
hade catholici inthet hafft orsak at retractera eller och disputera thet som
33
så vore sluttit. Våre congresser vore på thet sättet illusorisk. Vij ville gärna
34
reassumera och fullföllja tractaten; men hvadh skole vij taga före? Grava-
35
mina, som vij uthi så långan tijdh hafva debatterat och äntelig bracht till
36
förlijkningh, hålles nu lijkasom oslitne på catholicorum sijda.
37
In caussa Hasso-Cassellana kunne the keijsl:e inthet vijdare sigh förklara
38
än grefven af Trautmanssdorff gjorde.
39
Punctus militiae är inthet än kommen ad deliberationem statuum.
40
Therföre syntes oss att vij vijdh så fatte saker, ther caesareani sigh inthet
41
annars förklarade, måste på någre veekor ansee värket.
42
Caesareani meente at catholici lära fuller bequäma sigh in puncto gravami-
43
num om the see at the thermed kunna hafva och nåå friden. Thermed skildes
44
vij then gången åth.

[p. 543] [scan. 599]


1
General Königzmark hafver arbetat på at bringe landtgrefvinnan till att
2
engagera sigh medh Warendorp

39
Vgl. Stüve S. 310.
. Thet var reeda något sluttet emellan
3
bem:te general och Rabenhaupt, men H:es Furstl:e Nåde hafver thet sedan
4
ändrat. Her Königzmark är i dagh opbruten och hafver tagit sin marche på
5
Erffurt, efftersom thetta alt är at see af Königzmarkz breeff till migh, Johan
6
Oxenstierna, och her Erskein med sine bijlagor, som finnes under lit. E, F.
7
Hvadh öffvercommissarien Brandt och Haffner sampt general Königzmark
8
skrifver hijt om the Weijmariske troupparne, thet är lagt under lit. G, H.
9
och I.
10
Hamburger stadzsyndicus D:r Meurer

40
Johann Christoph Meuerer, Ratssyndikus; vgl. APW [III D 1 S. 353] ; Heimatchronik der
41
Freien und Hansestadt Hamburg S. 104.
hafver här hoos oss förebracht att
11
staden Hamburg skulle gärna see at then för een viss summa penningar
12
kunde handla till sigh then praetension som Eder Kongl:e Maij:tt hafver
13
på stifftet Hamburg

42
Vgl. zum folgenden Lorenz S. 212–216.
, slåendes här före 30 à 40 tusendt rikzdaler. Effter
14
hans, syndici, berättelsse, så skall thermed så vara fatt: Stifft Hamburg
15
hafver i förtijden varit itt särskildt stifft, sedan är thet consoliderat med
16
Bremen. Med tijden, och hälst post reformationem, hafver staden tagit
17
åth sigh någre dess pertinentier, såsom qvarnar och annat sådant, som the
18
kunda komma åth. Huus Holstein hafver nu in på 80 åhr alle dess byar.
19
Thet öfrige äre 9 canonicater och så månge curier eller våningar i staden,
20
theraf 3 liggia förfallne och the andre 6 äre någorlunda på fötterne. Tree
21
canonicatus förlähnar huus Holstein, een tillägnar sigh erkiebispen af
22
Bremen, och the öfrige gå per liberam electionem. Nu effter staden Ham-
23
burg vidh thenna mutationen gärna vigilerer till sitt bästa och, befinnandes
24
at Eder Kongl:e Maij:tt hafver här ingen inkompst, härnäst och i thet
25
öfrige ringa interesse, så förmoda the at Eder Kongl:e Maij:tt skall ther-
26
uthinnan villja deferera een så väll affectionerat stadh. The hoppas kunna
27
komma till rätta med the keijsl:e och huus Holstein om the man först få
28
här itt favorabelt svar och resolution.
29
Vij kunna ännu inthet annars befinna än at saken skall sigh som ofvan-
30
bem:t är förhålla och ställa therföre till Eders Kongl:e Maij:tts nådigste
31
gottfinnande hvadh vij häruthi skole svara.
32
Residenten Rosenhanen hafver effter Eders Kongl:e Maij:tts nådige ordre
33
till honom begifvit sigh på vägen och är nu hijt kommen at reesa neder till
34
stift Bremen, villjandes ther förvänta Eders Kongl:e Maij:tts instruction
35
och vijdare befallningh. Uthi Munster hafver han fuller tagit afskeedh, men
36
lickväll så at han kan komma igen, om Eder Kongl:e Maij:tt skulle för-
37
andra sin meening om hans reesa till Frankrijka och finna gott at än vijdare
38
employeran i Munster.

[p. 544] [scan. 600]


1
Beilagen in DG, A I 1, Legat. [7]:


2
A:

40
Vgl. [Nr. 292] .
85 Schwedisches Memorial zur satisfactio militum

3
B:

41
Vgl. [Nr. 292] .
86 Außrechnung nach der königlich Schwedischen cammerorder auff 1 regiment zu
4
pferdt
5
86’ Außrechnung nach der königlich Schwedischen cammerorder auff 1 regiment
6
tragoner
7
87 Außrechnung nach der königlich Schwedischen cammerorder auff 1 regiment
8
zu fueß

9
C:

42
Vgl. [Nr. 292] .
88 Specification derer regementern zu fueß, so sich bey den armeen als in den garnizo-
10
nen den 1. Julii anno 1647 befunden
11
89 Specification derer regementern zu pferdt, so sich bey den armeen als in den
12
garnizonen den 1. Julii anno 1647 befunden

13
D: 90–95, 112–115 Vortrag der kaiserlichen Gesandten zu Münster, 1647 Juni 19; vgl. Meiern
14
IV, S. 621–625

15
E: 96–97 Königsmarck an Johan Oxenstierna. Wiedenbrück 1647 August 4/14

16
F: 102–102’, 111 Königsmarck an Johan Oxenstierna, bei Warendorf 1647 August 8/18
17
mit Beilage:
18
103–104 C. G. Wrangel an Königsmarck [Auszug]. Feldlager bei Eger 1647 Juli 20/30

19
G: 98–99 P. Brandt an Salvius. Minden 1647 August 5/15

20
H: 100–101’ Paul Haffner

43
Haffner, Paul, schwedischer Kriegsrat; vgl. Lorenz S. 74.
an Johan Oxenstierna. Hornhausen bey Seesen [Herrhausen bei
21
Seesen] 1647 August 5/15

22
I: 105 [ Königsmarck] an Longueville. bei Warendorf 1647 August 8/18
23
106–106’ Schreiben Königsmarcks. bei Warendorf 1647 August 6/16
24
107–108 Übereinkunft zwischen Königsmarck und Rabenhaupt. Wiedenbrück 1647 August
25
4/14
26
109 Lgfin. Amalia Elisabeth von Hessen-Kassel an Königsmarck. [ Kassel] 1647 August 3/13
27
110 Königsmarck an Lgfin. Amalia Elisabeth von Hessen-Kassel. bei Warendorf 1647
28
August 7/17
29
116–117 Etliche motiven, so den friedensschluß noch zur zeith auffhallten
30
118–118’, 129–129’ Bericht aus Münster. 1647 Juli 20/30
31
119–120, 178–179 Schreiben aus Münster [ Auszug]. 1647 Juli 23/August 2
32
121–125 Bericht aus Münster. 1647 Juli 13/23
33
126–127’ Continuatio protocolli oder relationis ulterioris. Münster 1647 Juli 9 und 15
34
128 Status reipublicae Augustanae anno 1624, Vorschläge, conditiones post hac
35
observandae
36
130–135 Avise
37
136–137 Schwedisches Patent zur spörrung der statt Preßlaw ab- und zuefuhreni
38
unterzeichnet von C. G. Wrangel. Holfeld 1647 Juni 8/18, in Preßlaw kommen den 6. Juli,
39
1647; vgl. ST VI, 1, S. 103f.

Documents