13

[118] / [126] / 142/ [160]

Johan Oxenstierna und Salvius an Königin Christina

15

Osnabrück 1647 Februar 15/25

35

Vgl. Lundgren S. 269; Odhner S. 212 Anm. 1.

16

Ausfertigung: DG, A I 1, Legat. [ 6] fol. 177–182.

17

[1] Summarischer Verweis auf vorhergehende Relationen. [2] Pommernfrage (Rückblick). [3]

18

Wismar. [4] Reinkingk in Osnabrück. [5] Haltung der pommerschen Gesandten zu den Satis-

19

faktionsvereinbarungen. [6] Brandenburgisch-kaiserliche Verhandlungen über die Entschädigung des

20

Kf.; Interessen der Stadt Magdeburg; Minden; braunschweig-lüneburgische Entschädigungsforde-

21

rungen. [7] (22. Februar st. n.) Visite Lambergs, Volmars, Kranes: gravamina; causa Palatina.

22

[8] Beratung der Pfalzfrage mit Kurpfälzer Gesandten. [9] Visite der Pfalz-Neuburger Gesandten.

23

[10] Französische Haltung (d’Avaux) zur Pfalzfrage. [11] Unterredung mit niederländischem

24

Vertreter: Stadt Bremen; reformierte Stände; causa Palatina; Gf. Moritz von Nassau. [12]

25

Philipp Horn. [13] Bezug auf Nr. 126: Pommernfrage. [14] Brandt in Osnabrück.

26

[ 1] Såssom vij alla veckur medh ordinarie Hamburger posten skrifva och i

27

underdånigheet gifva Eder Kongl:e Maij:tt part om förloppet af tractaten,

28

altså förmode vij och at våre nästföregångne af den 11, 18 och 25 januarii

29

[ 11./21., 18./28. Januar, 25. Januar/4. Februar]

36

[Nr. 117] , [121] , [124] .

sampt den 1 och 8 huius

30

[ 1./11., 8./18. Februar]

37

[Nr. 128] , [134] .

skole väll vara fram komne och Eder Kongl:e

31

Maij:tt theruthur efter handen hafva förnummit icke allenast att vij vore i

32

full tractat, uthan af det sidste, som i dagh 8 dagar sedan afgick

38

[Nr. 134] .

, att vij

33

äfven då vore medh them keijsl:e komne till sluuth uthi Eders Kongl:e

34

Maij:tts satisfactionspuncht.

[p. 284] [scan. 340]

1

[ 2] Vij, bekommandes copian af churfurstens af Brandenburg svar till chur-

2

furstl:e collegium, som Plettenberg brachte tilbakar, iblandh annat af thet

3

innehåldh at churfursten i evigheet inthet ville låtha Oderen blifva terminus

4

emellan E:rs Kongl:e Maij:tts och churfurstens deel i Pommeren, ther-

5

medh lijkasom uthslåendes priorem partem alternativae, optogo och för-

6

klarade strax at prior pars alternativae var thermedh förfallen och vij inthet

7

mehra till henne bundne, ståendes på at blifva vidh heela Pommeren under

8

Keijssarens och Romerske rikssens manutention, aldeles som Eders Kongl:e

9

Maij:tts nådigste ordre och nu medh sidste poster af den 16

42

Vgl. [Nr. 118] .

och 23

43

Vgl. chronologisches Register.

10

passato [ 16./26. Januar, 23. Januar/2. Februar] ankomne breef i then saken

11

och på thet slaget oss intryckia.

12

Dee keijsl:e stälte fuller sigh i förstone uthi lijka mine medh oss, eftersom

13

först Wollmar och sedan grefven af Trautmanssdorf kommo medh hast ifrå

14

Munster hijt öfver och låddes vara fullhope at på thet slaget slutha med oss.

15

Men när grefven af Wittgenstein kom efter och tesmoignerade at ofvanbem:e

16

churfurstl:e svar inthet var pure negativum, uthan allenast dilatoriskt, för-

17

sökiandes han på alla vägar och hoos nåå hvar, som theri kunde något göra,

18

at hindra oss i vårt propos medh them keijsl:e, vore the keijsl:e the förste

19

som begynte difficultera guaranden, uthtydandes churfurstens svar vara i

20

hastigheet uthstält och at alternativa äntå syntes vara dem öppen och frijt

21

at vällja hvilkenthera deelen churfursten ville. The keijsl:e hade optagit

22

posteriorem partem alternativae icke som then ther skulle aldeles kunna gå

23

eller och hade stoort beståndh, uthan som then ther tjente lijkasom för een

24

vigg at drifva fram churfursten till at acceptera then förre deelen. När thet

25

skedde och Eder Kongl:e Maij:tt fi[n]ge thensamma i alla sina stycken

26

medh churfurstens consens, så tyckte the at thet vore bäst och säkrast.

27

Samma declaration hafva the gjordt emot d’Avaux, Holländerne sampt

28

ständernes gessandter och them Churbrandenburgiske sjelfve, förorsakandes

29

at the hvar om annan, eftersom the syntes hafva antingen i gemeen eller

30

hvar för s[igh] interesse, ansökte oss och recommenderade thenne saken till

31

förlijkningh.

32

Vij s〈lo〉go förre och stodo länge på heela Pommeren medh churfurstens

33

consens, lofvandes dem churfurstl:e at vella arbeeta medh them på itt gott

34

och nöijachtigt vederlagh, men thet ville inthet hjelpa hvarken på then eena

35

eller andre sijdan. Thet värsta och svåreste var först at the churfurstl:e

36

inthet ville gifva efter heela Pommeren med consens och 2) at caesareani

37

och ständerne, märkiandes Brandenburgicos vella taga vidh priorem partem

38

alternativae, ingalunda ville förstå till guarantien. Vidh så [stäl]ta saker hafve

39

vij most skicka oss theruthi och låtha saken komma till afhandlingh under

40

d’Avauxes intervention, som våre underdånigste relationer thet efter handen

41

och medh mehra förmäla om.

[p. 285] [scan. 341]

1

Sedan vij nu den 8 huius [ 8./18. Februar] blefve här richtiga medh them

2

Keijsl:e, hafver heela conventen fattat itt gott hopp om itt fridligit sluth

3

på heela värket.

4

Hvadh residenten Rosenhanen berättar therom uhr Munster, thet är på bij-

5

lagen under lit. A.

6

[ 3] Vij meddelte samma dagh som skriften underskrefz itt extract theraf, och

7

så mycket som angår then Wissmariske saken, åt hertigens gessandter dr.

8

Keijsser. Caesareani hafva och skrifvit högbem:e hertigh till, som innelijchte

9

copia under lit. B förmäler.

10

[ 4] Erkiebispen af Bremen hafver sändt sin cantzler Reinkingk hijtåth, hvil-

11

ken och är i dagh hijt inkommen

37

Vgl.

38

Lorenz S. 163–177.

.

12

[ 5] Deputati Pomeranici, som härtills hafva mäst varit bekymrade för poste-

13

riori parte alternativae, äre nu vidh gott modh och tala föga om privilegio

14

de non appellando och licenterne, contenterandes sigh medh then aller-

15

nådigste förklaringh som Eder Kongl:e Maij:tt hafven genom oss them

16

låtit få i landständernes angelägenheeter.

17

[ 6] The Churbrandenburgiske hafva nu i thenne veekur plägat tractat medh

18

them keijsl:e öfver churfurstens vederlagh

39

Vgl. hierzu zusammenfassend Breucker S. 89–94.

. Under lit. C är the churfurstl:es

19

project och under D hvadh the keijsl:e therpå hafva svarat, och för någre

20

dagar thet ståt på itt sluuth

40

Vgl. Electoris Brandenburgici legatorum replicatio ad recompensationem a Caesareanis

41

oblatam, exhibit d. 6. Februar 1647 ( Meiern IV S. 293f. ); Conventio inter Caesareanos

42

et Brandenburgicos legatos super aequipollenti processa in Suecos Pomerania, Osnabrück

43

1647 Februar 19 ( Meiern IV S. 328f. ); Extrema resolutio dominorum Caesareanorum

44

de aequivalente domini electoris Brandenburgici, Osnabrück 1647 Februar 1/11 ( Meiern

45

IV S. 280f. ).

, eftersom vij och hålla thet före at thet skall

21

och vara kommit thertill, alldenstundh then eena churfurstl:e gessandten,

22

Fromholt, som mäst hafver häri negotierat, är nu reester till churfursten.

23

Vij hafva thervidh påmint om staden Magdeburgz interesse, recommende-

24

randes thet till thet bästa, at vidh insersionen af thenne articklen in instru-

25

mento pacis behörligen ihugkommas och förvaras.

26

Dee churfurstl:e hafva och vijst it skrifteligit skeen underskrifvit, thermedh

27

the hafva förtröstningh at få Minden på lijka conditioner som Halberstadt,

28

såframpt Minden blifver hoos them evangeliske

46

Vgl. Meiern IV S. 329f.

.

29

The Brunsswijk-Lünenbuurgiske, märkiandes at dee näpligen skola kunna

30

studssa och hindra at churfursten icke må bekomma Magdeburg och Halber-

31

stadt, och theras nådigste herrskap lickväll, som innelagde skrifft under

32

lit. E gifver til känna, praetendera vara mächtog tingh interesserat i the

33

Nedersachssiske erkie- och stiffterne, slå nu på een annan bogh och stå

34

efter at the furstl:e personerne af huus Brunsswijk-Lunenborg so〈m〉 nu

35

mista måtte på sätt och vijss, som the härtills hafva varit accommoderade

36

i erkie och stiffterne Magdeburg, Bremen, Halberstadt och Ratzeburg, här-

[p. 286] [scan. 342]

1

efter få ställe i stiffterne Hildessheim, Minden och Ossnabrugge, ehuruväll

2

thesse seenare vore olijka med then förre lägenheeterne som the ther deels

3

hade, deels väntade fåå

38

Vgl. Lorenz, Koadjutorwahl S. 126f., 129.

.

4

När the hafva therom talt hoos oss, hafva vij tesmoignerat vår villfarigheet

5

i alt hvadh som skee kan och sigh göra låther. Medh Hildessheim vore

6

thesse difficulteter 1) att thet vore odisput[er]ligit itt catholiskt stifft, 2) vore

7

een hertig af Beyern valdh coadiutor

39

Maximilian Heinrich, Sohn Hg. Albrechts VI. von Bayern: * 8. 10. 1621 München (?),

40

† 3. 6. 1688; 23. 11. 1633 Coadjutor des Hochstifts Hildesheim (1651 Bf.), 1642 Coadjutor

41

des Erzstifts Köln, 1650 Ebf. und Kf. von Köln. Vgl. ADB XXI S. 53–56 ; Hierarchia

42

Catholica IV S. 156, 203.

. På Minden hade the Churbranden-

8

burgiske fåt tillsäijelsse. Medh Ossnabrugge, ehuruväll thet höllo hårdt och

9

vij väntade starke oppositioner af d’Avaux, så tänckte vij lickväll stå them

10

uth och thetsamma salvera för them evangeliske, men lickväll så at greef

11

Gustaff, som af een så lång tijdh hafver här varit landzherre, måtte thet

12

behålla i sin lijfztijdh. Kunde the vidh så fatta saker något uthrätta och

13

någorlunda komma till sin intention, ville vij icke allenast inthet vara ther-

14

emot, uthan såvijda sigh göra låther them secundera.

15

I dagh hafva the varit hoos them keijsl:e och anbracht sitt ährende. Med

16

näste post skall berättas hvadh för rapport the oss härom gifva.

17

[ 7] The keijsl:e, grefven af Lamberg, Vollmar och Crane vore then 12 huius

18

[ 12./22. Februar] hoos oss och berättade at the fuller då vore färdige medh

19

itt svar och opsatt in puncto gravaminum, men kunde thet inthet extradera

20

förän som eftermiddagen; sade at the thet hade affattat på Tyska och meente

21

göra bäst om man blefve vidh thet språket, således at partherne förlijktes

22

och slöthe i gravaminibus sigh emellan på Tyska och lathe sedan thensamma

23

skrifften pertinent och väll verteras på Latin att införas in instrumentum

24

pacis. Om then conventioner inthet blefve in forma authentica på Tyska,

25

så skulle theraf förorsakas mångehanda villevalla och irringar in iudiciis

43

Vgl. Meiern IV S. 77–86.

.

26

Efftermiddagen sände the oss bem:e opsatt, som thet nu fogas här hoos

27

under lit. F. Vij hafva thet fåt åth evangelicorum deputerade och vänta nu

28

theras sentiment theröfver.

29

Samma gångh, nembl. then 12 dito [ 12./22. Februar], när caesareani så talte

30

medh oss om gravaminibus, lefvererade the oss sitt opsatt in caussa Palatina,

31

sådant som lit. G innehåller, förmälandes at thensamma saken vore så fatt

32

at hon ändteligen måtte lijkasom praeliminariter och för the andre sakerne

33

afhjelpas. Om man inthet kommo theri till förlijkningh, vore all användh

34

möda i the andre fåfäng och förgäfves, hängiandes henne härhoos ut con-

35

ditionem sine qua non

44

Vgl. Meiern IV S. 354–356.

.

36

Vij tesmoignerade theremot at saken var af consideration och värd at man

37

tänkte och bemödde sigh ju förre ju hällre om dess förlijkningh, lickväll så

[p. 287] [scan. 343]

1

at man för hennes skuldh icke satte the andre, som angå antingen heela

2

rijket eller andre particularständer, uhr vägen och aldeles tilbakar. Om thet

3

skedde, så vore vår arbete lijka fåfängt och förgäfves at vänta någon fridh.

4

När vij vidh öfverläsandet af samma opsatt in caussa Palatina innuerade at

5

the keijsl:e icke allenast blefve nästan vidh sitt förre in instrumento pacis

6

gjorde förslagh, uthan hade och satt andre conditiones till, som passlig

7

dugde, sade the keijsl:e at thet vore så aftalt medh legatione Gallica, hop-

8

pades at vij och skulle vara thermedh till fridz. The hade then effterrättelsse

9

at Palatinus, Carolus Ludovicus, fölljandes theri principia suae religionis,

10

låtha then saken gå, som thet vore af Gudh ärnat och beskärt.

11

[ 8] Vij togo saken ad communicandum medh d’Avaux och deputatis Pala-

12

tinis, Camerario och Mesterling

36

Dr. Jonas Meisterlin, kurpfälzischer Gesandter.

, som här äre. Thesse äre nästan rådlöse

13

och uthan instruction. The hafva strax skrifvit therom till sin collegam i

14

Munster, herr Streiff

37

Philipp Streuff von Lauenstein, kurpfälzischer Gesandter; vgl. APW [II C 2 S. 20 Anm. 3] .

. Rätt nu communicerade the oss sine tanckar, som

15

the ungefär meena at thet kunde svaras, hvaraf copian lägges under lit. H.

16

[ 9] The Pfaltz-Neuburgiske

38

APW [III D 1 S. 351] nennt Johann Bertram Weschpfennig, Frh. von Scheidt; Simon von Labrique

39

zu Lanoy; Dr. Dietrich Althoven; Lic. Reinhard Cloet; Dr. Johann Dietrich Caspars.

läggia sigh nästan mehra uth för sitt huus

17

interesse än the Churpfaltziske sjelfve. The vore then 12 [ 12./22. Februar]

18

moot aftonen hoos oss och gofve oss här under lit. I lagde afskrifne copia.

19

The villja och bära sine tanckar tillsammans öfver thet keijsl:e opsattet som

20

the då finge af oss.

21

[ 10] D’Avaux består fuller at legatio Gallica hafver något gjordt i then saken,

22

men lickväll inthet änteligit aftalt, fastmindre gillat alt som the keijsl:e thet

23

nu hafva opsatt. Fundamenta till thet som gjordt var hade han desse 1) att

24

Frankrijke hade ifrå begynnelssen af Palatini Frederici förhafvande medh

25

Behmiske chronan icke allenast improberat, uthan offenteligen och genom

26

förnähme ambassadeurer afrådt honom therifrå

40

Vgl. Riezler S. 148 sowie allgemein zu den Vorgängen 1618–1623 Riezler S. 133–238

41

(bayrische Sicht); Steinberg S. 46f.; Wedgwood S. 86–142; Zeeden (in Gebhardt II)

42

S. 134–138.

, 2) att sedan saken lopp

27

illa aff och Bavarus bleef churfurste, hafver Frankrijke agnoscerat och trac-

28

terat honom i qualitet af een sådan charge, 3) att Eders Kongl:e Maij:tts

29

herr fader, glorvärdigst i åminnelsse, skall och i tractaten medh Charnace

30

på Frankrijkes remonstration, att Bavarus hade per toutes les formalitées

31

du droict de l’empire obtinerat electoralem dignitatem, nämpt honom elec-

32

torem Bavariae, 4) att Frankrijkes ministri hemma och på alle andre ohrter

33

i Engelandh, Hollandh och Tysklandh hafva theremot vägrat gifva Palatino

34

titulum electoris, förandes mig, Salvio, till minnes hvadh i Hamburg var

35

passerat medh then Engelske ambassadeuren Thomas Roe

43

Roe, Sir Thomas: * 1581 (?) Low Leyton near Wanstead (Essex), † 1644 Bath; englischer

44

Diplomat. Vgl. The Dictionary Of National Biography, vol. XVII S. 89–93.

, hvilken fuller i

[p. 288] [scan. 344]

1

förstone stoodh på och ville at Pfaltzgreefve Carll Ludwich måtte få titulum

2

electoris

39

Eine Ursache der englischen Intervention zugunsten Karl Ludwigs ist die Tatsache, daß sich

40

Kf. Friedrich V. und seine Familie nach England geflüchtet hatten, der Heimat der Gattin

41

Friedrichs V.

, men quitterade sedan then praetensionen, när han sågh sigh inthet

3

komma fort thermedh. Yterst och till thet 5:te sade han at plenipotentiarii

4

Gallici hade i thenne saken funderat sigh på then concert som in julio af

5

thet nästförledne åhret höltz i Munster emellan them och mig, Johan Oxen-

6

stierna, ther jag skulle å Eders Kongl:e Maij:tts vägnar mig hafva ungefär

7

efter theras meeningh förklarat.

8

Vij stälte therhän och till sin ohrt hvadh Frankrijke hafver hafft för rationes

9

at således sigh comportera emellan Beyern och Pfaltz. Hvadh Charnacé

10

anlangade, hade vij theraf een copia som inthet annat nämpner Bavarum än

11

ducem Bavariae. Eders Kongl:e Maij:tts ambassadeur greeff Magnus de la

12

Gardie hafver och i the skriffter, som vidh Frantzöske hofvet nu nyligen

13

äre ingifne, tracterat Bavarum i qualitet af een hertig till Beyern och inthet

14

mehra. Mig och the discourser jag, Johan Oxenstierna, skulle hafva fördt

15

med legatione Gallica i Munster uthi then Pfaltziske saken beträffande,

16

påminte jag d’Avaux hvadh legatio Gallica hade talt på then tijden och

17

huru högt the medh them keijsl:e stodo på at befordra Bavari interesse

18

och at jag då hade mine rationes theremot, men befinnandes at the på sin

19

sijda höllo then saken vara then eendeste som skulle kunna befordra chro-

20

nornes interesse och consequenter heela friden, svarade att om Frankrijke

21

så ville tala och the keijsl:e med samptlige ständerne i Romerske rijket falla

22

them bij, så hade å Eders Kongl:e Maij:tts vägnar vij ondt at göra. Ehvadh

23

man och toge sigh förre, hölt jag doch lickväll nödvändigt at man först

24

hämptade statuum Imperii sentiment.

25

D’Avaux jakade då at thet och aldeles var så min declaration, som min af

26

den 13 julii [ 13./23. Juli 1646]

42

Vgl. APW [II C 2 Nr. 150] .

härifrå till Eder Kongl:e Maij:tt afgångne

27

relation thet medh mehra betygar.

28

Nu efter vij inthet än viste hvadh ständernes egentelige meening var i thenne

29

saken, så höllo vij för rådeligit at man talte medh them och förmåda the

30

them keijsl:e thertill, på thet at Keijsaren icke får genom chronornes till-

31

hjelp här een a[ct] och härefter lijkasom een rätt till at sättia thet eene

32

ståndet i rijket af och thet andre till efter sitt ägit behagh, heela rijket till

33

praeiuditz och chronorne, som nu äre mästare med vapnen, till spott och

34

neesa.

35

D’Avaux tyckte thet vara gott och tesmoignerade therhoos at Frankrijkes

36

consilia gå theruth på 1) att Bavarus får electoralem dignitatem på sigh,

37

sine descendentes och heela lineam Wilhelmianam

43

Linea Guilhelmiana (Wilhelmiana), die Linie der Hgg./Kff. von Bayern, die von Hg. Wilhelm V.

44

(1548–1626) begründet worden ist; vgl. [Anm. 1 S. 192] .

med the pr[ae]eminen-

38

tier som Palatini henne hafva hafft och excercerat, 2) att han, Bavarus, och

[p. 289] [scan. 345]

1

bekommer heela Palatinatum Superiorem; thermedh sökte Frankrijke göra

2

Bavari huus stoort och sättiat i then postur at thet kunde taga itu medh

3

huus Österrijke och förhindrat, ifall thet skulle sigh understå at taga något

4

före emot Elssas, när Frankrijke vore antingen hemma medh motibus civili-

5

bus eller annorstädes occuperat, 3) at Palatinus finge heela Underpfaltz igen

6

medh Bergstrassen och the andre styckerne som the keijsl:e excipera. Thet

7

vore fuller santt at om the komme åth och kunde komma till väga at hjelpa

8

Maintz medh Bergstrassen, skulle the fuller theri göra sitt bästa

36

Vgl. Meiern IV S. 359–366.

. Men om

9

alt annat blifver richtigt och vij stå på at heela Underpfaltz må restitueras,

10

ville the theruthi inthet opiniastrera, uthan förebära at the inthet kunde stå

11

therpå medh någon effect för vår skuldh.

12

Thet synes af altsammans at the keijsl:e draga op och fälla punctum grava-

13

minum, eftersom the kunna komma fort i the andre sakerne.

14

[ 11] Holländske gessandterne hafva sändt secretarium legationis

37

Jacob van der Burgh; vgl. APW [III D 1 S. 347] .

hijt at

15

observera hvadh här passerar. Han var hoos oss och recommenderade å sine

16

principalers vägnar 1) staden Bremens interesse således att Bremen måtte

17

blifva infördh och ihugkommen in puncto satisfacitonis, ther man talar och

18

Bremens och Verdens cession, på thet vijs som caesareani hafva opsatt, eller

19

ifall saken numehra inthet vore at ändra, uthan theri sluthet efter vårt pro-

20

ject, så begiärte han at staden måtte njutha dess effect och blifva vidh sin

21

immedietet, 2) reformatorum statuum interesse, 3) caussam Palatinam, 4)

22

gouverneurens i Wessell, greff Mauritz af Nassou

38

Johann Moritz Gf. von Nassau-Siegen: * 17. 6. 1604, † 20. 12. 1679 Jagdschloß Berg en Dal,

39

in jungen Jahren in den Kriegsdienst der Generalstaaten eingetreten, 1636–1643 Generalgouverneur

40

in Niederländisch-Brasilien, 1644 Generalleutnant der Reiterei und Kommandant zu Wesel,

41

1647 kfl.-brandenburgischer Statthalter der clevischen Lande (neben den niederländischen Ämtern).

42

Vgl. ADB XIV S. 268–272 ; Isenburg I T. 117; UuA IV S. 525.

, interesse, jämväll någre

23

andre små saker, hvarpå honom efter hvars och eens beskaffenheet är

24

svarat.

25

[ 12] Philip Horn är inthet än kommen hijt. Hertigens af Croy deputerade,

26

Bonin

43

Bonin, Georg v.: Deputierter des Hg. von Croy, Kolberger Dekan; vgl. Bär S. 160 Anm. 658;

44

möglicherweise identisch mit G. Otto v. Bonin – vgl. ADB III S. 130 .

, som kom för någre dagar, berättar at han, Horn, lågh sjuk i Lübeck

27

och ärnade sigh hijtåth. Vij hafva varnat deputatos Pomeranicos och hålla

28

så före at the afråda honom at reesa hijt. Kommer han, så velle vij under-

29

dånigst taga i acht hvadh Eder Kongl:e Maij:tt i sitt breef af den 23 passato

30

[ 23. Januar/2. Februar] nådigst befaller. Offvanbem:e Croyske deputerade

31

Bonin hafver här lagt in till påminnelsse om sin herres interesse som lit. K

32

mäler.

33

[ 13] Innmoot posten skulle gå sin koos, kom l’Aigner medh Eders Kongl:e

34

Maij:tts breff af then 30 passato [ 30. Januar/9. Februar]

45

[Nr. 126] .

theruthi Eders

35

Kongl:e Maij:tt oss nådigst befaller at stå på och taga vidh heela Pommeren

[p. 290] [scan. 346]

1

under imperatoris och imperii consens, försvar och eviction, förmodandes

2

at fastän churfursten af Brandenburg contracicerar, the keijsl:e draga sigh

3

tilbakar, collegium electorale in contrarium resolverar och the Holländske

4

läggia sigh theremot, the evangeliske lickväll inthet skola vara theremot,

5

fastmindre d’Avaux in thenne inthet låtha tilbakar at drifva saken till ändskap

6

som Eder Kongl:e Maij:tt henne åstundar.

7

Nu kunne vij Eder Kongl:e Maij:tt härmedh underdånigst försäkra dät vij

8

ingen flijt, mödo och omsorg hafva hafft ospardt at skaffa Eder Kongl:e

9

Maij:tt heela Pommeren medh Keijssarens och ständernes consens och

10

under theras försvar, hade och visserligen förmodat at icke allenast the

11

keijsl:e skulle blifva beständige i sin oss een gång gifne resolution, uthan

12

och at status evangelici och hälst d’Avaux hade varit oss bättre secunder.

13

Men huru caesareani snorde sigh så småningom uhr slingan och föllo emot

14

oss, thet hafva vij i förre breef och härofvantill förmält. Them fölgda sedan

15

ständerne, icke allenast catholici, uthan evangelici medh, fruchtandes att

16

thet skulle föda nya motus, efter caesareani, the Hållandske och Branden-

17

burgici målade för them uth alle them som kunde komma churfursten till

18

hjelp och förorsaka icke mindre oreeda i Tysklandh än then Pfaltziske saken

19

hafver gjordt. D’Avaux var icke allenast i thetta fallet medh then här

20

ofvanbem:e meeningh och spädde inn slijka tankar hvar han kunde at

21

hindra cessionen af heela Pommeren, uthan när vij omsijder på hans anhål-

22

lande och drifvande recurrerade till alternativam, måste vij som oftast ool-

23

kastas och brotas medh honom, som vore våre postulata in priori parte

24

alternativae obillige och the churfurstliges snörerätte.

25

Emedan vij nu vidh så fatta saker hafva här sluttit och stält till Eders

26

Kongl:e Maij:tts allernådigste gottfinnande och ratification, så bedja vij

27

underdånigst at Eder Kongl:e Maij:tt, betrachtandes concurrencen af

28

sakerne och the oppositioner vij hafva funnit för oss, velle inthet medh

29

onåder förmärkia thet som skedt är. Om theri något feelas och står till at

30

emendera, velle vij tillsee at thet må kunna redresseras vidh instrumenti

31

affattande.

32

[ 14] Öffvercommissarien Brandt är nu på tijman kommen hijt i staden,

33

bringandes uthan tvifvell feldtmarskalkens sentiment medh sigh om solda-

34

tescans contentement.

Beilagen in DG, A I 1, Legat. [ 6]: