Acta Pacis Westphalicae II C 3 : Die schwedischen Korrespondenzen, Band 3: 1646 - 1647 / Gottfried Lorenz
79. Rosenhane an Johan Oxenstierna Münster 1646 Dezember 8/18
–/ 79 /–
Münster 1646 Dezember 8/18
Ausfertigung: DG, A I 1, Resident . p. 497–499 = Druckvorlage. Kopie: DG, A I 1
Legat . [ 5 ] fol. 1116–1116’ = Beilage F zu Nr. 86.
Privatinteressen des Gf. Nassau. Französisch-spanische Verhandlungen. Französisch-niederländisches
Verhältnis; Reise Servients in die Niederlande. Französisch-spanisches Verhältnis und Fronde als
Grund für französischen Druck auf Schweden, Frieden zu schließen. Gerüchte um Abreise Trautt-
mansdorffs und Contarinis.
Gf. Nassau bat, die schwedischen Gesandten möchten seinem Sohn behilflich sein,
damit er die ihm verliehene Präbende im Erzstift Bremen antreten könne .
Jag haffver förstått att Frantzösche gesandterna skole vara något embaras-
sera mäd dän Spansche tractaten, uthi hvilken skall stora difficulteter giffvas
öffver theras nya conquester i Italien, för hvilkes skull the desperera att
komma till rätta och därföre häller see continuationen aff kriget med Spa-
nien , och emädan the alla medel haffva brukat och förgäffves användt att
hålla Staterna tilbaka, skole the slå på dän bogen att våga till gripa ihop med
Spanien allena, äffter the befinna dän ähr så affaiblerat att han på inge orter
ähr bastant att defendera sig. The och förledne campagne haffva pröffvat
att Hållenderna intet haffva gjordt stort till saken, uthan att the them för-
uthan kunna utföra värket, synnerlig där the själlffva behålla the store sub-
sidier som Staterna härtill haffva fått, och the äffter slutet på Tyske och
Hållenske kriget håppas få så myket mera exercerat fålk som löper them
till handa; allenast ligger them i vägen huru the skole comportera sig emot
Staterna, att the hålla sig neutral och intet ähre them hinderlig. Till att
negotiera thet behändigt säijes h. Servien vara resefärdig att ryckia aff i
thässe dagar till Holland, och såmblige hölla därföre att han därifrå torde
göra ett ryckiande till Paris såväll för thänne saken skull såsom och äffter
han skall vara destinerat till bliffva guarde des sceaux i Frankerike. Och
thätta tror jag ähr rätta orsaken hvarföre Frantzoserna så pressera oss, att
the däss förr må få Tyska freden färdig och däss bättre kunna resolvera till
thet andra krigets continuation, oansedt jag fruchtar the bliffva bedragne
och snarare hindra dän Tyska freden med thet förslaget än att the skole
befodra honom; dåch hålla the thet hemligit och mena ingen skall däraff
veta. Dässlikest menar jag d. de Longeville haffva sine particulare orsaker
hvarföre han så skynder sädan och gör sig otålig, äffter thär skall vara farlige
intrigues på färde i Frankerike, däruthi hans svärfar och svåger mächta
interessera.
Thet begynnerr nu åter taalas allffvarligen om Trautmansdorffs affresa,
hvilken skall vara mächta förolämpat aff Spanierna och the catolische vidh
käijserl. håffvet. Sammaledes haffver och h. Contareni nyligen låtit sig märkia
innan en viss tid att villja begiffva sig härifrån.