Acta Pacis Westphalicae II C 1 : Die Schwedischen Korrespondenzen, Band 1: 1643-1645 / Ernst Manfred Wermter
367. Joh. Oxenstierna und Salvius an die Königin Osnabrück 1645 Juli 11/21 Pr.: Stockholm 1645 August 4/14
367
Konz. von Mylonius: J. Ox. Slg. A I; Ausf.: DG, A I 1, legat. [ 2 ] , 941–946
Reichsständisches Memoriale de modo deliberandi. Besuch des brandenburgischen Ge-
sandten : Kurfürstliche Beratungen in Lengerich betr. modus consultationis u. Ver-
legung des Deputationskonventes, Vermittlung Dänemarks oder des Kurkollegs,
Präzendenzstreit mit Venedig, Pässe für Mediatstände u. für Rákóczy. – Meinungs-
verschiedenheiten über die Titulatur zwischen fürstlichen u. kurfürstlichen Gesandten.
Widersprechende Berichte über Lengericher Konferenz. Bitte der kaiserlichen Ge-
sandten um Paß für Kursachsen. Einzug Longuevilles in Münster. Besuch St. Ro-
mains : Paß für Stralsund, Kurfürst v. Trier, Paß für Rákóczy u. Konjunktion
Königsmarcks mit d’Enghien. – Titel für Longueville. – Rosenhane u. Rorté über
Waffenstillstandsvorschlag der Vermittler. Besuche des hessischen Gesandten Schef-
fer , des hallischen (erzbischöflich-magdeburgischen) u. des baden-durlachischen Ge-
sandten . Militärische Lage. Peschwitz.
Dee keijs:e plenipotentiarii hafva inthet än svarat på vår proposition. Moot
andre, såssom nyligen grefvens af Nassou-Sarbrüchen afgeordnete, hafva
the lickväll sagt, det the äre thermed färdige, men töfva och hålla thet inne,
till des ständernes gessandter blifva eense om modo consultandi. Hoos
Nr. 359 bijlades någre furstl:e gessandters särskilte och sedan theras, the
furstl:es och städtiskes, samfälte betänkiande öfver samma modo deliberan-
di . Thet som the alle ihoop hafva affattat och Lampadius strax therpå com-
municerade med oss, är sedan i någre stycken ändrat. Therföre fogas thet nu
härhoos under lit. A sådant som thet är them keijserlige tillstält then 19./29.
Junii. Beilage B. Hvadh churfurstens af Brandenburgs eena gessandter Dr.
Fritz hafver i thenne saken för sigh haft för tankar, thet lägges här brede-
vidh under lit. C.
Tvenne keijss:e, Wollmar och Crane, och alle churfurstl:e, som äre här och
i Munster, hafva therpå vidh uthgången af nästförledne Junii månadt i
någre dagar varit tillsammans i Lengrichen och ther sigh emellan debatterat
samma saak, jämväll någre andre quaestioner, som punchtevijs äre af the
Maintziske opsatte och liggia härhoos under lit. D. The Brandenburgiske
kommandes then 1./11. huius hijt tilbakar vore dagen therefter hoos oss
och berättade, at the öfver the 7 punchterne de modo consultandi hafva haft
hårde rencontrer och starke oppositioner af the papistiske, hvilka ingalunda
hafva vellat vijka ifrå forma ordinariae deputationis, uthan hvar för sigh
och samptligen bracht på bahnen alle the argument, som kunne finnas och
syntes vara tienlige at handhafva thet som i Frankfurt var sluthet, och gick
därhän at deputationsdagen skulle flyttias till Munster och ther sedan con-
tinueras . Men altenstundh the hade i thenne congressen i Lengrichen inthet
voterat och sökt drifva saken igenom per maiora, uthan jämfördt pondera
rationum, så sade the Brandenburgiske, at the på thet sättet, ehuruväll the
vore allena, hafva lickväll behållit öfvervichten och så vijda förmåt medh
sine skääl, at alle ther i Lengrichen tillsammans komne hafva eenhälleligen
funnit för gott, 1. at deputatio ordinaria, sådan som then med rätta är och
i någre åhr hållin i Frankfurt, inthet kunne här brukas och the saker, som
här skola komma i consideration, efter thet sättet af samptlige ständerne de-
batteras . Eij eller 2. funne the practicerligit, at een formlig rikzdagh kunde
nu uthskrifvas och här anställas. Men 3. på thet at the vichtige saker, som
här läre förefalla och böra dragas under ständernes allmänne berådslagh,
måtte lickväll komma under een lagligh consultation. Så hafva the tyckt vara
gott, at här måtte anställas een extraordinarie convent och then kallas
een universal fridzhandling, theruthi alle ständer sampt- och synnerligh
måtte komma ihoop, hafva sessiones, öfverläggia och slutha i the saker, som
kunna komma i deliberation, och thet uthi the tree vidh universal rikzdagar
bruklige collegiis, doch icke genom voterande, så at något skulle achtas
och blifva gyldigt, som uthbrachtes med flere stämmor, uthan at rationes
validiores skola i thetta samqvämet ansees och behålla platzen, och hvadh
som således på thetta mötet genom Keijssarens och ständernes fullmächtige
blefve afhandlat och sluthet, skulle hållas för it beständigt och gyldigt
rikzsluuth, och ingen hafva, sedan thet vore giordt, macht theremot at
säija, eftersom Keijssaren om thetta sitt bevilliande af thetta allmänne
rikz- och fridzmöthe skulle alle ständerne behörligen notificera förmanandes
them som inthet ännu hafva beskickat tractaten, at the sända the sine hijt,
elliest och ther the som borta äre eller komma för seent, ville framdeles
säija något emot thet som här blefve sluttit, skulle thet inthet hafva rum
och platz, uthan oachtandes eens eller annans, som på thetta möthet inthet
hafver sielf eller genom the sine varit tillstädes, förmeente contradiction
blifva achtat och hållit för itt allmänt och samfält rikzsluuth; och 4. efter
thetta inthet kunde ställas i värket, förän Keijssaren thet ratificerar, så hafva
the churfurstl:e hållit vara gott, at the saker, som i medier tijdh och så
länge thetta the churfurstl:es, som the thet kalla, gutachten blifver refererat
till Keijssaren och hans resolution theröfver kommer tilbakar, här blifva
proponerade och med ständerne böra communiceras, måtte fuller af alla
ständer collegialiter församblade höres, men lickväll så, att ordinarii deputati,
som äre 18 i talet och bredevidh them ändå 6 andre (två af hvar classe, een
evangelisk och een papistisk valde af toto ordinum corpore) måtte till at
undfly confusion och vidhlyftigheet i rådslagen föra ordet och directoriumet
och theras rationes principaliter ansees och gälla. Och 5. på thet at thetta
interim icke må af Keijssaren uthvidgas och extenderas in infinitum, hafva
the churfurstl:e fattat een viss terminum, nembl:n 6 veekurs tijdh ifrå thet
at ständerne sigh här föreena, så at Keijssaren, som hans plenipotentiarii
skola hafva lofvat, varder thessförinnan confirmerandes ständernes gut-
achten . Mehra optächte the oss inthet, hvadh modum consultattionis
angick.
Uthi the öfrige punchterne och 1. om mediationen här i Ossnabrug skola
the keijss:e och churfurstl:e vara i then meeningen, at kongen i Danne-
mark förbehåller sigh ännu mediationen här i Ossnabruge hoppandes, at
han, när kriget ändas emellan Eder Kongl:e Maij:tt och honom, skall
få träda thertill igen. The Brandenburgiske hafva them andre berättat,
hvadh som här i Ossnabruggs var förefallet och hurusom the andra
ständerne ville, såframpt någon internunciatur blefve tillstadh, vara med
och at een sådan internunciatur componerades af heela corpore ordinum;
hvilket the andra churfurst:e skole hafva improberat och rådt them
Maintziske och Brandenburgiske till at sökia then ähran, såframpt å Eders
Kongl:e Maij:tts vägnar vij och the keijss:e något sådant ville tillstädia
under nampn af hinderbringung eller rapport, som the skulle göra emellan
oss och the keijss:e; 2. uthi praecedentzstrijden med Venedich, sade the,
att the churfurstlige hade sigh så föreenat, at, förän the ville något gifva
efter och cedera Venedich, ville the heller låta alt gå öfver ända. Hade
Keijssaren tillsagt republiquen något i thet fallet, måtte han thet hålla för
sigh; the vore thermed inthet obligerade. 3. Lijka styfve låtz the och villia
vara på excellencetituln, och häller hålla sigh från the furstl:es communication,
eenkannerligen på then tillstundande universal fridzhandlingen hällre sättia
tilbakar the emellan rikzcollegia öflige re- och correlationes och handla
med them furstl:e per secretarios än komma ihop med them och inthet få
titulum excellenatiae, then-lickväll the keijss:e och kongl:e gessandterne
gifva them. Hvadh i theras 4. puncht anföres om mediatständernes och i
then 5. om Rakoczys förpassningh, hafva, som the Brandenburgiske oss
berättade, the keijss:e inthet vellat röra, uthan föreburit, at the hafva funnit
itt expedient, förmodeligit sådant, att cronornes plenipotentiarii skola vara
thermed tillfridz.
Vij hafva öfver thesse af the Brandenburgiske förebrachte saker allenast
obiter med them discurrerat, men mäst hördt och tackat them för communi-
cationen . Ofvanberörde the churfurstl:es sluuth uthi Lengrichen, sade
the, at the Maintziske då strax skolle bringa på paperet och i een viss form;
och så snart thet vore skedt, af the andra churfurstl:e reviderat och funnits
lijka med thet som i Lengrichen vara aftalt, vore the sinnade at communi-
cerat med the andre ständerne, begärandes, at vij ville i medier tijdh inthet
låta oss märkia, som hade vij stoor kundskap härom. Vij hafva till at få
thetta the churfurstl:es sluuth skriffteligen hållit thenne relationen tilbakar
för 8 dagar sedan. The furstl:e äre och förtröstade, at thet skulle komma
fram then 7./17. huius. Men vij förnimma, at thet inthet än äre skedt. The
andre af ständerne äre i then meeningen, att the churfurstl:e antingen inthet
äre eense om opsattet eller och hålla thet inne thet längste the kunna at
thermed pressa excellentiae titulum af the furstl:e.
The keijss:e hafva för någre dagar sedan fordrat till sigh then Brunsswij-
kiske , Mecklenburgiske, Wurtenbergiske och Darmstadtiske gessandterne
och sökt at disponera them till at hedra the churfurstl:e med thet praedi-
cato , aldenstundh theras herre Keijssaren gör thetsamma. Theröfver hafva
bem:e furstl:e varit till rådz och funnit saken sådan, at the nu, sedan hon
är offenteligen begärat, inthet annars kunna än refereran till sine principaler.
Thetta skall och Lampadius hafva sagt åth Dr. Fritz och bekänt, at the
furstl:e hafva fuller nu nästan kommit på the tankar, att the, såssom af
sigh sielfva, hade ärnat accomodera sigh (man meenar, the ville gifva them
förnämste af the churfurstl:e gessandter såssom ståndzpersoner och capi-
tibus legationum then begärte titulum) och thet hindret, som ligger i vägen
och stänger them från hvarandre, för thenne gången connivendo gå förbij.
Men nu sedan the keijss:e thet hafva directe proponerat, kunna the furstlige
inthet fullföllia sitt opsåt, uthan nödgas taga saken ad referendum till sine
herrar. The Brandenburgiske skola besvära sigh öfver thetta the keijss:es
procedere och säija, at thet skeer emot ord och afskedh i Lengrichen. Och
the keijss:e hafva lickväll, när the proponerade thetta in favorem electo-
ralium , expresse sagt åth them furstl:e, at the thet giorde rogati et requisiti
ab electoralibus. Ehvadh thet nu är, så håller man thet för een finesse och
påfundh at veekla the evangeliske ständerne, som nu hafva något gott i
sinnet, meer och meer i oreedan thermed förhindrandes then universal
fridzhandlingen, som ständerne här sökia.
Vij finge i förgår uthaf then Wurtenbergiske gessandten Vahrenbühler
innelagde under lit. E summariske innehåldh af thet som i Lengrichen skall
vara sluttidt, hvilket är kommit ifrå Munster. Thetsamma är i then uthi
Lengrichen slutne interims consultandi forma fast annorledes stält än ofvan-
till är mält och the Brandenburgiske oss hafva refererat. Ty theruthi mäles
1., at både thenne interimsconsultationen och then andre universal fridz-
handlingen äre allegerade till Munster; men 2. att här skulle allenast någre
blifva för correspondencen skuldh. Thet är och 3. ingen termin satter, huru
länge interimsconsultationen skall vahra, then the Brandenburgiske lickväll
nampngofve och giorde mycket af.
The Pfaltziske abgeordnete läste för mig, Johan Oxenstierna, then 3./13.
huius itt breef, som the då ville sända till sin herre och var, hvadh sluthet i
Lengrichen vidhkommer, efter theras ordh uthdragit uhr Löbens diario,
theruthi the 3 ofvantill anförde åtskillnarne inthet funnes.
Under lit. F är een annan particular relation om thet Lengriske sluthet, som
är hijt sänder ifrå Munster. Tijden måste therföre öppa och vijsa thens eenes
och andres consilier och hvarthän the syfta med thet. Vahrenbühler sade,
at the furstl:e äre väll tillfridz med then förra punchten i thet summariske
innehållet, men med then andra ingalunda, uthan hoppades, at, om the
churfurstl:e komma med it sådant förslagh fram, vij då skola them secun-
dera hielpandes därhän at thet måtte blifva traverserat, aldenstundh them
inthet annars förekommer, än att the keijss:e sökia at stryka them om mun-
nen med een hopningh af then åstundande universal fridzhandlingen, men
in effectu vill insmöija ordinariam deputationem, fastän nampnet skulle
aboleras eller och then vanlige numerus deputatorum något öckas, obtineran-
des Keijsaren lickväll på then eene vägen såväll som then andra thet som han
hafver desseignerat.
The keijss:e beskickade oss then andra/12. huius genom sin secreterare
berättandes, att the hade fåt ordre ifrå sin herre at anmoda hoos oss om it
pass för churfurstens af Sachssens fullmächtige, som han ville sända hijt,
begärandes, at vij ville them theri villfara och lembna spacium för abgesand-
ternes nampn. Vij svarade strax, at vij hade theruthi någre betänkiande och
för andre 1. funne oss inthet vara obligerade i kraft af praeliminarsluthet at
förpassa the Sachssiske, eftersom thet inthet talar om meera churfurtsl:e än
två, som skulle sända sine hijt; 2. hade vij inthet annat at förmoda af the
Sachssiske, än at the efter vahnan skole alle goda consilia här turbera; 3.
hade the keijss:e plenipotentiarii vägrat pass på vår begäran, thet vij lickväll
hafva haft foog och rätt at fordra, at vij therföre hade orsak at hålla härmed
inne. Lickväll slogo vij thet inthet simpliciter uth, uthan lofvade villia låta
svara them then andra dagen.
Thessemellan förfrågade vij oss hoos the Brandenburgiske[!], Lampadium och
Schäfer, hvadh the therom tychte, om vij skulle förpassa them churfurstl:e
hijt? The bekände fuller alle, at thet vore bättre, om the Chursachssiske vore
hädan än här, efter the ändå hängia sigh till the keijss:e och contrecarrera
them evangeliske argare än papisterne sielfve, efter the villia vara under
evangelisk nampn och i theras concilier. Men efter chronan hade inviterat
alle ständer och the inthet sågo, huru vij skulle kunna hindra them Sachssis-
ke , at the lickväll icke sökte till Munster, så rådde the, vij måtte villfahra
them keijss:e häruthi vijsandes thermed vår beredvilligheet och at å E.
Kongl:e Maij:tts vägnar vij inthet sky, uthan hällre see, at vän och ovän
må här vara. För thesse och meere slijke skääl uthförligare införde i Beilage T
hafve vij then 4./14. huius låtit them keijss:e få thet begärte passet.
Uthi Munster är eij heller, så mycket vij hafva kunnat komma under vädret
med, något passerat i tractaten. Duc de Longueville hade sitt intog ther
then 20./30. passato. Hinweis auf Beilagen G, H, J, K, L u. M.
Den 26. Junii/ 6. Juli kom S:t Romain hijt. Hans värf var på heela Frantzöske
ambassadens vägnar i efterfölliande: 1. Begärte han vetta, huru thet då var
fatt med vårt desiderio praeliminari, eenkannerligh om passet för Strålssundh,
som ännu är i dispute emellan oss och the keijss:e. 2. Ville han hafva vårt
sentiment, huru vij meente the skulle bära sig åt medh churfursten af Trier,
som i thet revers han hade gifvit Keijssaren, fast annars hafver sigh förbun-
det , än Frankrijke hade väntat, och therföre vore the tvehuxne och viste in-
thet väll hvadh them stodo at göra, i fall Churtrier blefve theri beständigh
eller komme och sade, at han vore tvungen eller nödgat thertill tesmoig-
nerandes , at han som förr ville hålle sigh till Frankrijke och till then ända få
platzerne igen? 3. Begärte han, at vij ville lijka med them i Munster här for-
dra pass för the Siebenburgiske fulmächtige. Men till thet 4. brachte han
oss ifrå duc de Longueville it breef (copian är hoos under lit. N), theruthi
han begärar, man ville förmedelss skrifvelsse till generalleutenanten Kö-
nigzmark förmån till at blifva på een tijdh ihoop meed sin svåger, duc d’ An-
guien , förmälandes, att föruthan thet vore chronornes general interesse, så
skulle the bägge hertigarne Anguien och Longueville thet optaga för een
synnerligh obligation.
Till thet 1. bleef svarat såssom förr, nembligen at vij inthet så högt strängia
på pass för Strålssund, men at thet är oss mäst at göra, thet the keijss:e för-
medelss sin förklaring öfver Keijssarens salvo conductu låta sigh märkia,
at the, om så fordrat blifver, äre obligerade och ville gifva pass såväll åt non
statibus som statibus imperii immediatis. Till thet 2. tychte vij, at the Frant-
zöske hade orsak at tänkia både om Churtrier och ändå meer, at han vore
emot än med Frankrijke, emedan han nu efter så månge åhrs häfft, rätt som
Frankrijke vore till värka at göran löös och Keijssaren förmedelss Kongl:e
Maij:tts vapn bracht i then stat, at han apparentligen inthet skulle stoort
difficultera eliberationen; hafver oachtandes alt annat och sin förre bestän-
digheet ingåt sådane conditioner, som han altidh tillförende till sin största
olägenheet hafver stridt emot ach hållit vara praejudicerlige för Romerske
rijket. Vidh så fatte saker och emedan thet sprijdes uth, at Churtrier vore
mästedeels löss kommin at mäkla emellan Keijssaren och Frankrijke, kunde
hända, at hans consilia ginge på separationen coronarum, och förthenskuldh
skulle inthet vara uhr vägen, at man hade acht på hans actioner. Tijden
måtte snart vijsa intentionen, eller, om han hafver, som een part meena,
erhållit bättre conditiones af Keijssaren, och thesse som i världen omflyga,
vore pro forma uthspridde. 3. Passet för Rakoczy kunde vij inthet än fordra,
uthan höllo för vara bäst, man töfvade thermed, till thes vij finge svar ifrå
feldtmarskalken, h:r Torstensson, på thet som tijt är skrifvit och sändt
jämpte copierne af propositionerne. Hvadh thet 4. om Königzmark angick,
efter vij inthet vore visse, på hvadh ordre han måtte hafva ifrå feldtmars-
kalken , h:r Torstensson, kunde man inthet meera göra än skrifva honom
till berättandes om thet som duc de Longueville hade begärat och therhoos
så vijda recommendera thetta som Königzmark finner thet komma öfver-
eens med feldtmarskalkens ordre och raisonen af kriget, eftersom thetta
är med meera at läsa uhr the breef, som till then ända äre till h:r Torstensson
och generalleutenanten gångne och nu copialiter bijläggias under lit. O, P.
Effter alle thesse sakers förebringande och unfångne resolution begärte
S:t Romain yterst, at vij uthi vårt svar ville hedra duc de Longueville med
titulo celsissimi allegerandes förnämligast, at han vore icke allenast prince
du sang, uthan och souverain, som titulen then drottningen i Frankrijke
uthi ambassadeurernes fullmacht under lit. Q thet uthtryckligen medgifver.
Vij stodo fuller häruthi något an och i betänkiande, hvadh vij skulle göra,
och omsijder för the af S:t Romain anförde skääl, jämväll och at göra een
åtskillnat emellan duc de Longueville och the andra hans colleger, som få
titulum illustrissimi, slöthe oss emellan at defereran häruthi, som vårt svar
på hans breef under lit. R. thet och innehåller.
Residenten Rosenhanen berättade oss, som copian under lit. S uthförligare
förer i munnen … och sedan baron de Rorté här i Ossnabrug den 2./12.
huius mundteligen then förre efter heele Frantzöske ambassadens ord och
thenne efter duc de Longuevilles breeff, det mediatores hade i Munster före-
slagit een vapnehvijlo emellan krigande partierne på någre månader, hvar-
öfver the Frantzöske ambassadeurerne gärna ville hafva vårt sentiment.
Vij betrachtandes vederpartens närvarande tillståndh och ilsindige consilia
hafva inthet annars kunnat än hålla thetta förslaget suspect och therföre i
discoursen och resolutionen vij gifve Rorté sampt vårt svar till residenten
Rosenhanen syftat therhän 1. at man inthet måtte heelt uthslå thenne me-
diatorernes offerte, uthan hålla henne entre deux, sonderandes under handen
the conditioner och annat som the meena här skulle komma i consideration,
men therhoos och till thet 2. at man gouvernerade sigh häruthi således, det
man hvarken i krigz- eller fridzactionerne stannade för thenne offertens
skuldh, uthan at man thet eene och andra nu desto starkare och med meera
macht måtte drifva vijsandes vederparten, at han på sådant sätt inthet för-
måtte divertera cronorne från sitt opsåt, eftersom thet med meera och uth-
förligen är deducerat i härhoos lagde copia under lit. T till residenten Ro-
senhanen . Thenne svarade oss therpå, som bijlagon under lit. V uthvijsar,
och sedan inviterat till h:r Gustaff Gustafsson at ther stå fadder kom den
5./15. huius hijt berättandes oss mundteligen, det han hade för sin afreesa
varit hoos duc de Longueville, honom sampt them andre d’Avaux och
Serrien gifvit part af vår meening befinnandes, at the icke allenast gillade
thensamma, uthan tesmoignerade sigh vara heelt afvände ifrå samma vapn-
hvijlo .
Then Hessike gessandten Schäfer hafver sedan vårt sidste breef varit hoos
oss två gånger. På den förre, den 25. Junii/ 5. Juli, begärte han vetta vår
meening, hurusom vij höllo förre landtgrefvinnans Furstl:e Nådes saak
skulle här tracteras antingen af hennes fullmächtige à part, så at the legi-
timerade sigh reciproce emot them keijss:e och sökte at drifva dess inter-
esse igenom för sigh, heller cronornes plenipotentiarii här och i Munster
ville taga thet på sigh och jämpte thet andra negotiera Hennes Fursl:e Nå-
des saak. Vij heemstälte thet Hennes Furstl:e Nådes gottfinnande beropan-
des oss på thet som å Eders Kongl:e Maij:tts vägnar vij reeda i propositio-
nen hade giordt med tillsäijelsse at härefter, när vij så vijda komma, ville
göra Hennes Furstl:e Nåde alle möijelige officia. Skulle thet vara Hennes
Furstl:e Nåde behageligit, at hennes fullmächtige komme till oss och till-
städes på then ohrten vij kunne vara, när vij i tractaten komma intill then 12.
punchten, at tå bredevidh och jämpte oss negotiera theruthi, skulle thet stå
them frijt. Den 3./13. huius kom han igen och berättade, at landtgrefvinnans
Furstl:e Nåde hade mächtog väll optagit vår förklaring och at the Frantzös-
ke hafva sigh och therhän declarerat.
Den 30. Junii/ 10. Juli vore the Halliske gessandterne hoos oss 1. betackan-
des oss för propositionen, then the för sine personer och alle, som rätt vella
och kunna döma om Romerske rikssens saker, måste bekänna then vara i
alla sine punchter och clausuler billig och förthenskuldh månges hierta vara,
sedan then kom fram, lättat och vedervertige impressioner här och ther
förtagne, så at vij skola härefter förmodelig spöria annor inclination hoos
ständerne, än på een tijdh hafver varit. Och efter een stoor deel af huus
Österrijkes desseiner kunna thermed traverseras och naborskapet kring
Tyskland märkeligen försäkras för slijka attentata, som huus Österrijke haf-
ver i förledne tijdh fördt på bahnen, hoppades och bode the, vij ville fara
theri fort och använda all möijeligigh flijt therhän at desseinen af Tysk-
landz redressement måtte nu sättias i värket. The hade ordre och ville för
sine personer efter yterste macht och förståndh sielfva secundera oss och
disponera andre thertill. 2. Begärte the, vij ville Eder Kongl:e Maij:tt i un-
derdånigheet recommendera theras herres saak, enkannerligen at Eders
Kongl:e Maij:tt täcktes erkänna och hedra honom titulo archiepiscopi och
primatis Germaniae, allegerandes, at theras herre, hertigh Augustus, vore
af doomcapitlet i Magdeburg reeda anno 1625 postulerat till coadiutor och
anno 1629 till ärkiebiskop, therpå då straxt giordt sin eedh och emellan ho-
nom och doomcapitlet vordet oprättat itt vist decret och sluuth. Men efter
een biskop inthet blifver habilis, förän han är 21 åhr, och hertigh Augustus
fylte först anno 1628 sin tretton åhr, så kom han inthet till regeringen, uthan
then bleef efter vahnan sede vacante i doomcapitlets händer. I medier tijdh
och innan han bleef beqväm till at anträda regeringen, hafva the papistiske
sökt at stötan theruth och således vältrat kriget öfver stifftet, så at han un-
der varande krigetz trubel inthet hafver kunnat komma thertill för än anno
1638. Och ehuruväll hans herr fader, churfursten af Sachssen, vore thess-
emellan råkadt i fiendskap med Eder Kongl:e Maij:tt, vore thet hertigh
Augusto inthet at tillmäta, eftersom han inthet hafver vellat göra sigh af the
consiliis deelachtigh, hafver icke heller stoor hugnat af Prager sluthet, för-
medelss hvilket han hafver mist Querfurt, Dama, Guterboch och staden
Borck, och förthenskuldh emedan theras herre var inthet kommin till er-
kiebisskopsdömet genom Prager frieden, uthan postulerat coadiutor 10
åhr tillförende och erkiebiskop 7 åhr, förän Prager handlingen angick, hade
och hållit sigh emot Eder Kongl:e Maij:tt och Sveriges chrono, som han
förmodar, oförvijteligh och altidh, tå han inthet meer hafver kunnat, tänkt
thet evangeliske väsendet alt gott, så hoppas han, at Eders Kongl:e Maij:tt
såssom een evangelisk potentat och then Gudh hafver beskärt then ähran
at patrocinera sin försambling emot dess förfölliare, skolen vara theras
herre såssom primati Germaniae bevågen och them andra föregå med itt
gott exempel. Theras 3. värf var at notificera oss om Hänssebundets con-
vent i Brunsswijk, theribland, sade the, att Magdeburg hade hafft the sine,
och efter the trodde, at thet skulle gå på sine förre consiliis at separera sigh
erkiebiskopzdömet och så ringa, som the äre, bringa sigh till een frij rikz-
stadh , begärthe the, at vij, ther vij något theraf hörde, ville vara på theras
herres bästa.
Till thet 1. hafva vij med thertill tienlige curialier svarat. Hvadh thet 2.
vidhkom, stälte vij till sin ohrt, huru och när thet vore postulerat af doom-
capitlet , allena beklagade vij, at churfursten af Sachssen, med hvilken sa-
kerne i föstone så väll vore incaminerade, hade tagit sigh thet orådet förre
och thermed dragit icke allenast öfver sigh och the sine, uthan heela Tysk-
land een stoor och oboteligh olägenheet. Theras herres begäran ville Eder
Kongl:e Maij:tt vij allerunderdånigst referera. Om thet 3. sade vij oss in-
thet hafva något erfarit, ville lickväll hafva thet i minnet.
Baron de Rorté reeste then 7./17. huius härifrå till Munster ämnandes inthet
längre vara ther än någre dagar och så fortsättia sin reesa till Paris. La Barde,
som är destinerat hijt i Rortés ställe, är inthet än ankommin, eij eller höres
något vist om hans reesa. Brasset, som på een tijdh hafver varit secretarius
legationis Gallicae, är förordnat till resident i Haagh, tijt han och nu vidh
thenne tijden sigh begifver.
För någre dagar sedan kom marggraf Fridrichs af Durlachs F. Nådes ges-
sandter hijt och var i går hoos oss till audience. Ibland annat recommende-
rade han oss then saken, som hans herre ähr råkade i disput öfver med Edu-
ardi Fortunati erffvingar, som Eders Kongl:e Maij:tt med nästa lägenheet
uhr hans breefs copia till oss med meera förnimmandes varder. Ifrå feldt-
marskalken , h:r Torstensson, hafve vij med någre poster hafft inge breef
eij heller någon viss efterrättelsse, huru theroppe tillstår, om thet må vara
något vist sluuth giordh med Rakoczy och om Brinn är öfver eller eij?
Uthaf alle breef och aviser såväll uhr finedtlige som andre väll affectionerade
ohrter förnimmer man inthet annat, än at thet står väll till. Duc d’Anguien
med Königzmark och the andre hafva för 8 dagar sedan varit inthet långt
ifrå the Beyerske, som då stodo ungefär vidh Heylbron, Avise unter W.
Hvadh öffversten Bååth skall hafva för händer och gå om med för desseiner
emot siökanten, thet vijsar innelagde öffverste Peskewitz ouverture härhoos
lagt under lit. X. Thet är till een och annan ohrt härom skrifvit och förmo-
das , at hvar lärer vetta taga sin skantz i acht …
Beilagen in DG, A I 1, legat. [ 2 ]:
E: 959–960 Summarischer inhalt des uf der Röm. Kays. M:t allergnädigste ratification
bey deren zu Lengerich den 10. und 11. Julii des lauffenden 1645. jahrs zwischen
Churmaintz, Cölln, Bayern und Brandenburgk gessandten gepflogenen conferentz
in puncto der von uberigen zu der reichsdeputation mit gehörigen fürsten und stän-
den bey gegenwertiger friedenshandlung praetentirten iuris suffragii gemachten
collegialschlusses.
Druck: J. G. v. Meiern I S. 504–505
G: 962–963 Rosenhane an Joh. Oxenstierna. Münster 1645 Juli 20/30
Über Einzug Longuevilles in Münster.
K: 967 [ Ausf.: AE , Corresp. pol. , Allem vol. 47, 439 ] Joh. Oxenstierna u. Salvius an Lon-
gueville . Osnabrück 1645 Juni 23/Juli 3
Antwort auf J: Zur Begrüßung Longuevilles.
L: 968 [Nr. 360] Joh. Oxenstierna u. Salvius an Rosenhane. Osnabrück 1645 Juni 23/Juli 3
M: 970 [Nr. 361] Rosenhane an Joh. Oxenstierna. Münster 1645 Juni 26/Juli 6
N: 971 Longueville an Joh. Oxenstierna u. Salvius. Münster 1645 Juni 21/Juli 1
O: 972–973’ Joh. Oxenstierna an Torstensson. Osnabrück 1645 [undatiert]
P: 974–975 Derselbe an Königsmarck. Osnabrück 1645 Juli 2/12
Q: 976 Auszug aus der Vollmacht für Longueville mit dessen Titulatur.
S: 979–980 [Nr. 363] Rosenhane an Joh. Oxenstierna u. Salvius. Münster 1645 Juni 30/Juli 10
V: 983–983’ [Nr. 365] Rosenhane an Joh. Oxenstierna. Münster 1645 Juli 4/14
W: Avise [ fehlen ]
X: 984–984’ Auszug aus einem Brief von Peschwitz. Dazwischen: Extract eines vertrauten
aus Münster gethanen de dato 11. Julii anno 1645 [ Druck ].
Auf Beiblatt folgende Bemerkung dazu: Detta hafve vij sielfve låthet tryckia och under
handen spargerat i Munster och til bispen af Ossnabrugge, såssom vore thet af en
hans secreterare skrifvit, ut videret, nos scire suas artes et consilia. Hans practijke är
elliest så i sanning medh Ulff Båth, then han meenar oss heelt vara fördölgdh.