Acta Pacis Westphalicae II C 1 : Die Schwedischen Korrespondenzen, Band 1: 1643-1645 / Ernst Manfred Wermter
366. Salvius an Axel Oxenstierna Osnabrück 1645 Juli 6/16 Pr.: Söderåkra 1645 [August] 2/12
366
Eigh. Ausf.: A. Ox. Slg. B I
Betr. Proposition vom 1./11. Juni u. Reaktion bei den französischen Gesandten u.
Reichsständen. Paß für Kursachsen. Vermutungen über kaiserliche Antwort. Len-
gericher Konferenz. Verhandlungsmodus der Reichsstände. Haltung des Kaisers.
Reichstag. Deputationstag. Militärische Lage.
Jagh hoppas, E. Exc. hafver största parten väl bekommet, deels af våre sam-
fälte relationer, deels her Johan Oxenstiernas eenskijlte skrifvelser och ther-
af summevijs gunsteligen sedt, huru sakerne i Tyskland medh krijget och
fridzhandelen förevette. At icke mijn hörsamme observants moot E. Exc.
kommer i nogon förgätenheet, berätter jagh allensat detta till öffverflödh.
Propositionen, som jagh här afladhe den 1./11. Junii, är Franckrijke och
them protesterande i Tyskland behageligh. Legati Gallici hafve mäst fått
theres instruction och giort theres proposition efter vår underrättelse. Thet
bekänna the sielfve. At the icke så uthtryckeligen hafve berört thet som re-
ligionen directe eller indirecte ahngår, thet hafver den respect hindrat, som
the draga til Påven, Italien och alla catholische; lofva doch in effectu vela
drifva detsamma medh oss, The evangelische Tyska ständerne tacka Gudh
och hafva oss solemniter tackat, at Kon. M:t och Sveriges chrona hafver
i bemälte proposition gripet rätta fundamentet ahn, bedia oss beständigt
blifva thervidh, lofva secundera oss theri som redelige män. Så snart thet
nu kommer til theras voterande, hvadh the kaijseriske skole svara theropå,
så säija the sigh strachs uthtryckeligen vela votera, at ther är ingen tingh
uthi, som the icke alla holla vara Röm. rijkzens fundamental lagh lijkmätigt
och i sigh sielff högst billigt; approbera altså chronans och soldatescans
satisfaction medh, så vida quaestionen an vidhkommer. Ther nu Kon. M:tt,
vår allernådigste drottning, och rijkzens rådh, enkannerlig E. Exc. vore ock
medh bemälte proposition tilfridz, såsom vij hoppas, så vore thet oss till en
stoor hugnadt. Monga af våra Tyske officerer såväl som ständerne sielfve
hafve härtil tviflat om Kon. M:t och Sveriges chronas alfvare til at så funda-
mentaliter taga sigh Tysklandz välfärdh ahn. Men nu hafve vij godh effter-
rättelse , at ock be:te officerer frögde sigh öffver bemälte proposition lof-
vandes så mycket större ijffver i vapnens cooperation.
Chursachsen hafver förr icke ärnat beskicka denna tractaten, men nu begä-
rar han af oss pass för sina gesandter. Får han beholla Laussnits och sina
andelige godz, så hoppas en part, at han i thet öfrige skal inthet ondt vela
göra. Vij ärne i dagh gifva honom passet.
The kaijserische sändebuden låta sigh förlyda, at the äre alloreda färdige
medh svaret på vår proposition, vänte allenast, at ständerne motte snart
blifva eense de modo inter se et cum caesareis communicandi. Men vij kunne
icke väl troo, at the skole ännu medh bestånd kunna svara oss. Ty hvarken
hafve the så hastigt kunnat fått resolutionen frå Wien öfver alt eller kunne
the sine suffragiis ordinum allena görat. Men om the ock nogot föruth
svarandes varde, så är praesumerligit, at the läre säija först, at restitutions-
puncten hafver sijn richtigheet i then nye Kaijsarens amnestia, som hafver
nyligen skolat publiceras i Frankfurt; 2. at den Pfaltzische saken är remitterat
til en particular handling consensu partium för detta; 3. at vår fierde punct
om justicien hörer under deputation-conventen; 4. at imperii gravamina äre
upskutne til en extraordinarie deputation in Maio anno 1646; 5. att the öffrige
rijkzsakerne höre inthet under chronornes censur och fördenskuld 5. begäre
at tractera medh oss allenast om chronornes particular praetension. Komma
the nu inconsultis ordinibus härmedh fram, så fehlas oss inthet at behörligen
möta them. Dessemellan consulteras ännu de modo consultandi, hvilken
the kaijserische medh sitt ahnhang ville fuller gerna hafva på solos ordina-
rios deputatos. Men efter en ordinarie deputation-convent är allenast de
iure til iusticiae saker, så kan den icke draga materias status under sigh.
Elliest äre ibland the ordinarie 18 deputantes ordines 12 catholische, ther
nu Chursachsen pro more heller medh them, så blefve 13 vota ex parte Cae-
saris och icke mehr än fem för the protesterande. Efter the kaijserische mär-
kia , at fursterne och städerne icke vela thertil, så hafve the medh the chur-
furstlige för fyro dagar sedan varit ihop i Lengerchen och ther giort een
mistur, at ordinarii deputati och två af hvar classe ordinum, en catholisch
och en evangelisch, thertil skole föra directoriummet in consultando, til thes
Kaijsarens bevilning, den the sökia och råda, inkommer, at alt skal sedan ad
formam et modum comitiorum tilgå; hafve ock begärat, at the Churbran-
denburgische vela härefter i ställa för mediatorer gå emellan oss, them
kaijserische och ständerne. Hvad nu häropå gott finnes at resolvera, står
ännu i betänkiande. När nu the kaijserische varda kommande til hufvud-
saken , så meenas Kaijsaren skola hafva ondt före at rätt förklara sigh. Ap-
proberar han vår proposition, så är hus Österrijkes gambla och stora des-
seing bruten. Om säkerheet, at thet sedan hollas, finnes näst Gudz hielp
rådh. Improberar han propositionen, så kommer då hans förehafvande desto
klarare i liuset, och få vij så mycket större medhielpare. Hvad distinction han
nu theri finner, thet moste vij patienter afvänta.
The protesterande stå eenhälligt theropå at modus consultandi må skee ad
formam comitiorum universalium exclusis ordinariis deputatis; abhorerra
doch heelt och hollet för een rijkzdagh; ja så högt Ferdinandus II. hafver til-
förende skydtt rijkzdagar och allenast de facto alt draget under sijn absolute
disposition, äffvenså högt sky den nu the protesterande; dy såsom sidsta
rijkzdagh drefs, hade Kaijsaren på sijn sijda maiora, och thet är forma comi-
tiorum , at maiora sluta. Heelt collegium electorale excepto solo Branden-
burgico är medh Kaijsaren, fursterna störstedeelen; dy inga evangelische
stifter hafva votum eller session på rijkzdagar. Af the andra evangelische
fursterne blifva monge uthe för praetendentsstrijdan schuld, den the kaij-
serische fomentera. Theremot hafver Kaijsaren i thet collegio multiplicerat
vota catholicorum. Städerne vil han icke bestå votum decisivum, uthan
allenast consultativum. Är altså en rijkzdagh skadeligh för chronorne och
theres ahnhang. Men i thet stället blifver här dessföruthan een allmän rijkz-
försambling ; dy hvar och en churfursten varder nu skickande. Alla evange-
liske stifter komme nu til votera. Ingen praecedentsstrijdh blifver här.
Städerne vindicera sigh votum decisivum. Chronorna supplera thet öffrige.
Hvad på en allmän rijkzdagh slutas, kan af en annan rijkzdagh kullslås.
Hvadh här slutes medh chronorne, kan sedan ingen rijkzdagh ändra. Alla
Hänsestädter äre här, alla absentes civitates varda ännu praesentibus full-
macht skickande. Här är man icke heller rädd för maiora. I detta postur stå
ännu sakerne medh fridzhandelen in substantia.
Belangande krijget så holler sigh Rendsburg i Holstein ännu. Thet long-
samma västan vädret hafver drifvit op vatnet så högt, at icke kan stormas.
Man meenar lijkväl, at them fehlas vivres och ammunition. Thet Danska
partijet, som satte sigh vidh Stade och ther begynte starckt förskantza sigh,
är diverterat tilbakas öfver Elben åt Gluckstadt. Chursachsen samblar ett
corpus i Meissen, är reeda medh sina och nogra kaijserische regimenter till
4000 starck. Våra theromkring äre honom icke väl vuchsne; derföre hoppas
Königsmarck föllia undfången ordre och medh macht gå på honom. Kö-
nigsmarck , the Hessische och Weimarsche hafva conjungerat sigh medh duc
d’Enguin, stode för otto dagar sedan icke longt från Heilbrunn. The Bei-
erske skrifvas vijka undan åt Donauströmen och desse effter them. Desse
äre tilhopa vidh m/25 man. The Bayerische medh the Westphalische skattas
til m/15 man. La Motte skrifves nu vist vara öffver; altså får duc d’Enguin
thet folcket, som thet hafver belägrat. I synnerheet efter Harcourt hafver i
Catalonien vunnet en fältschlacht och avancerar nu in åt Castilien. Om
Brinn ännu holler sigh eller eij, är än nogot ovist. Ertzh. Leopold Wilhelm
hafver medh fem regiment til häst, 1000 dragoner och fyra stycken velat
göra ett infall, är omringat och alt slaget, at han sielff skulle hafva blifvit
sargadh. Ragoczy skrifvas än vara beständig. Wiener breef mäle, at Turken
contremanderar honom; men efter the see ingen effect theraff, holla the så
före, at Turken under handen mehr styfver honom. I Westphalen och Ne-
dersachsen är ingen armatur i fält. Kungen i Engeland hafver förlorat een
fältslacht. Duc d’Orléans belägrar Mardijk til landz och Holländerne til siös,
imminere altså therigenom Dünkerken. Auriacus är opbruten, meenas attac-
quera anten Brugge eller Dam. Uhr Polen höres föga annat, än at theres
colloquium charitativum skal nu in fine Augusti gå ahn. Churbrandenburg
skickar thertil sin Bergium, Calixtum från Helmstedt, Quistorpium frå
Rostock och Dreierum frå Stetin. Mons:r Bregy är ther ahnkommen att
sluta giftermålet mellan kungen och madame de Nevers. Uhr Danmarck
hafver E. Exc. bättre kundskap än vij här …
PS.: |:D’Avaux:| sade migh, at |:Tuillerie:| är |:inthet:| godh |:Svensk:|.
Thet vij sa hans |:relationer:| …