Acta Pacis Westphalicae II C 1 : Die Schwedischen Korrespondenzen, Band 1: 1643-1645 / Ernst Manfred Wermter
160. Die Königin an Joh. Oxenstierna und Salvius Stockholm 1644 Mai 16/26 Pr.: [Osnabrück 1644 Juni 20/30]
160
Kopie: RR 574’–577’
Venetianische Vermittlung. Weisung für Konferenz mit den französischen Gesand-
ten über Friedensbedingungen: Restitution u. Satisfaktion. Waffenstillstand mit dem
Kaiser.
Vor etwas mehr als 14 Tagen sind einige Schreiben samt Beilagen eingetroffen [Nr.
124 u. 127] Hinweis auf Nr. 156, deren Inhalt hiermit kurz wiederholt wird:
Först hvadh mediatoren vidkommer, sij vij af Eder resolutioner, hvadh
öfver interpositionen reipublicae Venetae baron de Rorté medh Eder hafva
communicerat och att förslagh ähre giorde, thet congressus et tractatus
Osnabrugensis måtte transfereras åth Munster eller och att i Osnabrugk
vore een secretarius status reipublicae Venetae tillstädes, som drefve saken
emillan Edher och dem keijserlige, men sidst att legatus Venetus hafver
offererat sigh till reesa ther emillan och under tijden och, när så tarfves, be-
gifva sigh till Ossnabrugk. Vij ähre nu som förr af samma meningh om
mediatione reipublicae Venetae och kunne väl lijda, at then blifver af Edher
accepterat, efftersom vij och hafva oss allaredo för någre åhr sedhan, ehuru-
väl generaliter effter som sakerne då stodho, emot bemälte republike för-
klarat , som I kunne sij bådhe af thet breef republiken oss tå tillskreef och oss
thet aff marquisen de S:t Chaumond bref tillskickat sampt hvadh vij thero-
på svarade och vij copieligen herhoos foge, och månde vij uti berörde och
duplicat härhoos gåendhe vårt sidsta breef vijdare förmäla, hvadh I vidh
acceptationen af samma interposition kunde drifva. Men dee förslagen, som
theröfver ähre giorde, så om congressens translation åth Munster som elliest
om negotiationen genom en secretarium status, the ähre af Eder medh godh
skaäl förkastade och uthslagne, och voro bättre, thet legatus Venetus, som
ähr i Munster, icke vill per vices låta finna sig i Ossnabrugk och Munster,
att I då eendthålle Eder hans interpositions negotiation genom någon hans
vicarium eller måste ju nödigst fordras, att republiken sände een annan i
qualitet af een legat och medh lijka fullmacht till agere en mediatorem
som then andre i Munster försedd.
Hvadh modum tractandi eller adjusterandet af siälfve conditionerne, när
I komme till conference medh them Frantzöske commissarierne, vidkom-
mer , så ähr then quoad rem ipsam begrepen uthi Eder instruction, och ähr
oss här besvärligit then Eder in specie att beskrifva. Förnembligen hafve I
till föreena Eder emillan, att I drifve restitutionem Germaniae et ordinum in
eum statum, som the voro anno 1618, och att ständerne siälfve må höras
och chronornes legati tala för dem såsom deras promotores och tillijka va-
rande theruthi interesserade, att Tysklandh må sättes i förre libertet och
säkerheet och Keijsaren icke blifva ther absolut. I synnerheet tale I och för
Churpfalz och låte Eder det husets restitution vara anläget, så myckit I kun-
nen , att bådhe churprincen siälf såväl som modheren och andre anhörige
och adfectionerade må sij, the saker skulle lijda någon anstöth, vij då må
vara hoos dem endtskyllade, men skulden imputeres androm. I denne punc-
ten om restitutione Germaniae procedere I både caute och obstinate
såsom den dee justificera skall vara saak hoos alle, som huus Österijke ähre
fiendt.
Hvadh satisfactionen ahngåår, ther the Frantzösiske inthet tala derom, be-
höfve eij heller I therom något röra. Men urgera de Frantzösiske gesandter-
ne then puncten, kunne I referera Eder på thet som allaredo för någre åhr
sedhan är framstält och för skääligt erkände och ständerne, som hafva stådt
medh oss i krigit och alliancen, hafva lofvat oss satisfaction, och att vij och
Sveriges crono derföre både i krafft aff deres löffte såväl som och medh
skääl kunne then fordra, efftersom icke allenast Keijsaren, uthan och dee
siälfve en stoor deel motvilligvijss hafve hollet oss oppe i kriget. Söker och
Frankerijke på sin sijdo een satisfaction, som lijkt synes, tå är bäst, att I de-
clinera en viss resolution i thenne saken, men skiute heller en cathegorisk
förklaringh förgifvandes Eder icke kunna något vist om vår och cronans
satisfaction nampngifva, förrän I hafve varit uthi något conference medh
vederparten och bracht honom till acceptera then saaken först in genere.
Men ståå de Frantzösiske der styfft oppå, så att I icke kunne sådan förkla-
ringh differrendo gå förbij uthan Frankerijkes offension, tå må I fråga ge-
santerne , hvadh och thet är, som Frankerijke söker i satisfaction till be-
komma . Och efftersom I förnimme dem slå saken fram till, så hafve och I
till giöre emot dem detsamma uthi mutuelle congresser och discurser. Och
ther som deres postulatum går på Lothringen eller Elsas eller något theraf
såsom Brisack eller andre orther, tå kan thet icke vara så oskäligt, allenast
att såsom Frankerijke altijdh söker till försäkra dhe catholiske, som hoos
oss kunne vara, så vill och tiäna, att I drifve therpå thet the evangeliske, som
hoos Franckerijke ähre, må blifva försäkrade i deres religions frijheet. Och
emot thet Franckerijke begärar, måste och I instistera på heela Pomern och
biskopsdömen Brehmen, Vöhrden och Osnabrugk såsom och på Wissmars
stadh, hambn och näst anliggiande liten district i landh. Inbördes conserva-
tionen post sancitam pacem kan och vara skääligt, att I Eder om förlijka,
dock så vidt den i alliancen för detta ähr beskrifven. Vele och dee Frantzö-
siske commissarierne så vidt denne obligationen förståå och extendere, att
dee vela förbiuda oss till ad[si]stera Franckerijke, i fall thet skulle af Spag-
nien post pacem anfächtas och bekrigas, tå måste I och drifva reciprocumet,
så att Franckerijke sigh obligerar till adsistence oss, ther Pohlen, Danmarck
eller Ryssen skulle oss anfächta och bekriga, och inthet låte oss så blott
allena och öpne, som härtill ähr skedt, eenkannerligen af Nedherlandh uthi
detta Danske väsendet; och är icke föruthan att remonstrera sådan obillig-
heet och vijsa dem så myckit mehra, som emillan oss och dem ähr en stoor
disproposition och inaequalitet i denne reciprocationen.
Blifver Eder och thenne handelen medh them Frantzösiske alt för besvärlig,
så att I icke finne rådeligit uthi alt Eder att uthlåta, då söker till penetrera i
deres intention och grundh, men lofvar att vela raportera thet som betänk-
keligit ähr, hijtöfver till oss och förvänta all beskedh. Vij vele fuller vijdare
skrifva Eder till om heele detta värckedh, men effterdy vij icke vette, huru
Franckerijke anställer sine tractater och hvadh egentelige desseiner legaterne
hafve fördt i Hollandh, vette eij heller vist, huru consilierne hoos honom
genom detta nye Danske kriget hafver sigh satt eller ändrat, hvarföre nöd-
gas vij låta anstå medh een fastare och fullkomligare resolution, till dess vij
få sij, huru icke allenast Franckerijke, uthan jämväl andre sigh förhålle, att
vij thereffter våre consilier deste bättra må kunna rätta. Påminne Eder alle-
nast herhoos, att I väl och caute dijudicere dee propositioner Eder giöras, så
att I dem efftertänckelige hvarken uthslå eller brucka, men i sådane fall medh
maneer, som pläga i slijke saker brukas, vinne tijdh och excusere Eder de-
fectu mandati medh löffte att vela giöra rapport och förvänte vijdare resolu-
tion . I så matto kunne I hafva lägenheet till afsij contenancen af andres com-
portement och få vår information öfver alt som nödigt ähr. Men i medler
tijdh kunne I tractatera om thet öfrige, som angår ständerne i Tysklandh och
vårda Eder om theras saak och interesse.
Elliest sij vij af bijlagorne, thet feldtmarskalken hafver i förleden vinter
rådfördt Eder om et stillestånd medh Keijsaren, hvar icke längre då på ett
åhr. Så ändoch thet oss föga kunde i sigh siälf vara onyttigt, lijkväl effter
därigenom skulle förtagas ständerne hoppet att komma till friden och att
then andre världen emot oss altereras och derbredhevidh all last komma in-
på Franckerijke, ty måste I inthet lätteligen slåå det före anten hoos veder-
parten eller genom någon annan hållandes så före, att, ther vij täncke till ge-
nom ett stilleståndh bekomma någon lufft eller fördeel, skulle vij thermedh
abalienera the få vänner vij hafve och söke till giöra oss dem till vänner, af
hvilke vij dock ingen vänskap hafve till förmoda. Men föreslåes något så-
dant af andre, då må I det höra och tagat ad referendum ahn. Efftersom vij
och veele förmoda, att feldtmarskalcken nu, sedhan Rakoczy hafver angådt
kriget emoth Keijsaren, icke skall fatta sine tanckar till något stilleståndh
och giöran capabelt till agera emot fienden thersammastädes och feldtmar-
skalcken siälf i Holsten, Juthlandh och andre Danske cronones provincier
medh macht och alfvar fortsättia kriget emot Danmarck …
P[er] B[rahe], J[acob] d[e la] G[ardie], C[arl] G[yllenhielm] A[xell] O[ xen-
stierna ], G[abriel] O[xenstierna].