Acta Pacis Westphalicae II C 1 : Die Schwedischen Korrespondenzen, Band 1: 1643-1645 / Ernst Manfred Wermter
123. Salvius an Joh. Oxenstierna Osnabrück 1644 Februar 14/24 Pr.: Minden 1644 Februar 16/26
123
Eigh. Ausf.: J. Ox. Slg. B II
Brief an d’Avaux. Dänischer Krieg u. Anreise der französischen Gesandten.
Auftrag Torstenssons an Gregerssons u. Königsmarck. Pässe für dänische Gesandte.
Neutralität um Münster u. Osnabrück. Korrespondent in London. Spieringk. Brief
an evangelische Reichsstände. PS.: Anreise der holländischen Gesandten u. d’Avaux’.
Mißtrauengegen Frankreich. Separatverhandlungen mit dem Kaiser.
Jag seer af Nr. 121, at E. Exc. meenar mitt bref till Gallos hafve vara förr
fortsändt, än E. Exc. thes afskrift communicerades. Then meening moste
uthan tvifvel vara kommen af dato, thet jagh retro traherede til den 20./30.
Jan. Men brefvet gick inthet af, förän S:t Romain hädanreeste, sedan den
posten, som therpå skulle hafva bracht E. Exc. sentiment, inthet medh-
brachte . Galli, Rorté och S:t Romain ock högt urgerede migh at göra them
nogon berättelse om det Danske väsendet. Jagh meenar lijkväl, ther skal
icke rätt mycket vara at ändra uthi, såvida thet väsende tienar Fransoserne
at adapteres. Thet bringa aviserne från åtskillige örter, at the hafve alloreda
active och passive giordt theres valete in den Hag, altså synes lijkt, thet the
numehra moste vara under vägen. I Munster går talet, at the tijt väntes i
denne vekan. Then i morgon tädan kommande posten varder oss nogon
mehra vissheet bringandes. Men så seer man fuller, at the icke rätt mycket
hasta.
Hvadh Lars Månsson medbringer , länchtar jagh at veta, när han hijt
kommer. Migh undrar, at af Carl Gregersson ingenting communiceres medh
migh om thet som feltmarschalken honom och Königsmarck befalt hafver,
aldenstund feltmarschalken skrifver sigh thet hafve befalt honom och begärer
theröffver mitt skrifteliga betänkiande. Jagh förmeener lijkväl, at jagh
skulle nogot lijthet bättre veta, huru folcket och sakerne i Sachsen böre
tracteres än han. Doch kan vara så gott, at jagh inthet får vetat, så hafver
jagh ock inthet at försvara! och kan thet svaret såväl gå til feltm[arskalken]
som nogot annat.
Om legatis Danicis äre Galli och jagh i den meeningen, at man borde låta
them fritt passera heem, hvar icke äfven genom våra qvarteer, doch per
mare. Thet är odieux för verlden at fånga legatos och icke uthan blasme!
Legati iure gentium omnium sunt sancti et inviolabiles; och fastän nogon
exception kunde finnes theremot, så seer jagh ingen nogsam relevant i detta
fallet. Thet feltmarschalken nämbner, at the icke skola mehr ondt råda
kungen, kunne thermedh icke afvärias, the kunne väl skrifteligen rådan,
och han hafver dessföruthan onda rådhgifvare nogh hemma. The skada
oss myckit mehr liggiande i Hamburg och Bremen, än ther the vore i Dan-
marck . Och jagh tviflar lijthet, at icke Kon.M:t och regeringen skole vara
af samma meeningh. Doch låter jagh meliora vota rådha.
… Heela corpus legatorum i Münster och här äre i den meening, så snart
E.Exc. och Galli komma ahn, at man skulle sättia alla orter häromkring och
kring Munster på 6 eller 7 mijl omkring hvarthera orten i een neutralitet för
tilförsel skuld pa desse magra örter. Går thet för sigh (i desse dagar är ock
här mellan the kaijserische, Rorté och migh nogot therom communicerat
vordet), så moste ock her Gustaff uhr Treckvörde. Hvar han sedan blifva
skal, seer jagh icke väl. Han hafver satt stort hopp till E.Exc., at han skulle
blifva befordrade til Nijenburg eller Minden.
Halte es für gut, wenn der Korrespondent in London, Blonds, direkt oder über Spie-
ringk eine Kopie seiner für Schweden bestimmten Berichte hierher schicken würde.
Thet Exc.E. ärnar skrifva til the förnämbste evangelische ständer, con-
testera Kon.M:tz goda intention och occasionabiliter justificera det Danska
väsendet, kommer öfvereens medh Kon.M:tz sidsta skrifvelsse. Hvadh
Kon.M:t hafver de 6./16. Jan. befalt rådet i Pommeren, motte jagh gerna
see copian af, om then vore för handen …
PS.: På timman kom S:t Romains bref de 23. uhr Münster till Rorté, theri
han förmäler, at medh sidste Holländske post han sielf fuller inga bref a
legatis Gallicis bekommet hade, men Contarini hade fått bref, at Servien
går til Frankrijke (Rorté praesumerar om ratificationen på thet the hafve
slutet medh Holländerne) och d’Avaux kommer allena till Münster medh
the Holländske gesandterne. Altså seer man, huru monga hvekesysslor the
göra sigh at tardera medh fridztractaten.
N. B.: Rortés Tyska secreterare, en Pryss natione, hafver i förtroende be-
rättat min Svenska Kevenbrinck, at thet är lauter fixererij medh Fransoserne;
the gifva migh här goda ord och gå medh andra ränkior om; läre ännu länge
lanternera medh fredzhandelen och kan skee i medier tijdh under handen
afhandla medh Kaijsaren och Spagniern och lämbna Sverige allena i sticket;
hafver sagt sigh vele från Rorté, efter han sådant märker, och rådt oss see
före i tidh medh vår egen fridh medh Kaijsaren. Om nu detta är serio meent
eller at uthfiskia nogot, hvadh vår intention må vara, står therhänn. E.Exc.
seer, at Grotius och Epstein munkla ock altidh nogot ondt tädan. Quaeso,
haec secreto habeantur. Jagh skal vidare gifva migh sielff i snack om sådant
medh honom. Postwesen zwischen Hamburg u. Bückeburg wird von mir bezahlt.
N. B.: Skullet fuller skada, om man sotto la mano genom tridie hand son-
derade Auersberg, quid et quousque han ville gå?