Acta Pacis Westphalicae II C 2 : Die Schwedischen Korrespondenzen, Band 1: 1645-1646 / Wilhelm Kohl
209. Johan Oxenstierna und Salvius an Königin Christine Osnabrück 1646 Oktober 12/22

2

Johan Oxenstierna und Salvius an Königin Christine


3
Osnabrück 1646 Oktober 12/22

4
Ausf.: DG, A I 1, Legat. [ 5], 634–638

5
Eingang der königlichen Weisungen vom 19./29. September zu Separatverhandlungen mit Kur-
6
brandenburg über Pommern. Unzufriedenheit der brandenburgischen Gesandten mit den kaiserlichen
7
und französischen Vorschlägen, Freude über das schwedische Angebot zu Sonderverhandlungen.
8
Erste Gespräche über Pommern und eine Entschädigung Brandenburgs. Möglichkeit französischer
9
Hilfe im Falle brandenburgischen Widerstrebens. Auftreten des bayrischen Gesandten Dr. Krebs.
10
Stand der Verhandlungen über die Gravamina. Bevorstehende schwedisch-polnische Verhandlungen.
11
Ankündigung der Ankunft des französischen Residenten Groulart.

12
Eders Kgl. Maj. nådigste breef af den 19. passato [1 9./29. September 1646]
13
unfinge vij den 6. huius [ 6./16. Oktober 1646] medh underdånigst reverentz,
14
förnimmandes theruhr icke allenast orsakerne, som Eders Kgl. Maj. hafva
15
beveekt at ändra sin förre resolution in puncto satisfactionis, uthan och
16
hvarpå thenne nu beroor och hvadh vij i negotiatione af ofvanbemälte
17
puncht skole hafva för vårt rättesnör

38
Vgl. S. Lundgren S. 264.
.

18
Vij hafve medh nästförgångne någre postar underdånigst berättat: 1. hvadh
19
som i thenne saken föreföll, när legatio Gallica var här, och 2. hvadh offerte
20
the keijsserlige giorde den 25. passato [ 25. September/5. Oktober 1646]. The
21
Brandenburgiske hafva tesmoignerat, att the medh bägges, såväll the
22
Frantzöskes träggiehanda förslagh som the keijsserliges offerte, vore illa
23
tillfridz. Enkannerligh skole the hafva gifvit een skrifft inn hoos them
24
keijsserlige och protesterat emot samma offerte, at then inthet var skedh
25
medh churfurstens vettskap och villia.

26
Effter nu Munsterske tractaten syntes stå nästan på slutet och the keijsserlige
27
vijsa föga alfvar at taga i Eders Kgl. Maj. satisfaction, som thet sigh bör,
28
så hafve vij, bekommandes ofvanberörde Eders Kgl. Maj. nådigste ordre
29
at inlåta oss i tractat medh them Brandenburgiske, funnit för gott at noti-
30
ficera them thet samma.

31
Till then ända

39
Das Folgende inhaltlich in Urk. u. Aktenst. XXIII 1 S. 97f.
skickade vij Biörneklou den 10. huius [ 10./20. Oktober 1646]
32
till grefven af Wittgenstein och låthe säijan, dät vij på theras, the Chur-
33
brandenburgiskes, åtskillige förslagh om een particulartractat hafva Eder
34
Kgl. Maj. then behörligen recommenderat och nu bekommit dess nådigste
35
svar och sådan ordre, att så frampt the, Brandenburgici, vore än vidh samma
36
meeningh och hade nöijachtigh fullmacht, kunde vij och ingå medh them

[p. 512] [scan. 552]


1
tractaten

35
Dieses Gespräch hatte Salvius am 8./18. Oktober mit den pommerschen Deputierten vorbereitet:
36
Baltische Studien VI 2 S. 22–25.
. Om då grefven af Wittgenstein, som dessföruthan hade fåt tijma
2
at komma till oss, ville vidh så beskaffade saker besökia oss antingen allena
3
eller medh sine colleger, thet stälte vij till theras gottfinnande.

4
Therpå komo grefven af Wittgenstein, her von Löben och doctor Wesen-
5
beck samme dagen

37
Oxenstierna berichtete den pommerschen Deputierten am folgenden Tage, dem 11./21. Oktober,
38
über diese Unterredung: Baltische Studien VI 2 S. 25–29. Am 13./23. Oktober ließen sich
39
die Deputierten auch von Löben darüber berichten: ebd. S. 29–34; vgl. S. von Pufendorf,
40
Suecia S. 688.
efter middagen och stälte sitt taal så an, att Wittgen-
6
stein, på giorde apertur genom Biörneklau, hade ändrat sin particularvisite
7
i een formal och hade medh sine colleger sigh hoos oss instält at höra
8
hvarpå Eders Kgl. Maj. declaration vore stält

41
Vgl. die brandenburgische Relation vom 19./29. Oktober 1646: Urk. u. Aktenst. IV S. 463f.
. Thet svarades, att ehuruväll
9
Eder Kgl. Maj. hade hafft orsaker, att hvadh Pommeren vidhkommer, hålla
10
sigh vidh hufvudhtractaten och the keijsserlige, lickväll och emedan på
11
Hans Churfurstlige Durchleuchtigkeits vägnar the, gessandterne, hafva så
12
ofta anhållit om een particularnegotiation och vij theras remonstration flijt-
13
ligen öfverskrifvit, hafven Eder Kgl. Maj., till at contestera, i hvadh värde
14
Eder Kgl. Maj. hållen sin frändes, churfurstens, vänskap, sigh såvijda
15
veelat lämpa Hans Churfurstlige Durchleuchtigheits förslagh och oss nådi-
16
gast fallat at först notificera them härom och sedan förnimma icke allenast
17
hvadh fullmacht the hade, uthan huru och hvarpå theras förslagh gå.
18
Fördenskuldh vore och notification skedd och vij redebogne at intaga vij-
19
dare information af them, angående fullmachten och sedan sielfva saken.

20
Brandenburgici contesterade at the medh högsta frögdh af oss förnumme,
21
dät Eders Kgl. Maj. i respect af theras herres churfursten vänskap hafver
22
vellat fatta een sådan resolution. Chürfursten hade strax effter anträdandet
23
af sin regeringh på alla görlige maneer sökt at vinna Eders Kgl. Maj. affec-
24
tion och förmedelss een godh intelligence och stadigh vänskap med Eder
25
Kgl. Maj. och chronan Sverige försäkra sin staat och thet evangeliske
26
väsendet. Therhän hade och Churfurstlige Durchleuchtigheitt instruerat
27
sine fullmächtige och the gärna sökt at göra samma befalningh itt nöije.
28
När skulden ville vältras inpå churfursten, som opiniastrerade han och höllo
29
tractaten oppe, vore Löben öfvereest till Berlin, hade ther fåt för sigh och
30
sine colleger icke allenast een ny instruction (then samma vijste the fram
31
in originali, varandes han daterat Cöln am Spreu den 22. Junii [ 2. Juli] 1646)

42
Inhaltlich in Urk. u. Aktenst. IV S. 446f.
,
32
att tractera medh oss om Pommeren, uthan och itt creditiff till oss, som vij
33
tillförende hade bekommit. Thet hade fuller då i Berlin varit på taal, at här
34
behöfdes een fullmacht, men cantzler Götz

43
Die neue brandenburgische Instruktion ist von ihm entworfen; vgl. Urk. u. Aktenst. IV S. 446
44
Anm. 1.
hade hållit obstat och meent,

[p. 513] [scan. 553]


1
at the vore nogh legitimerade, först medh sin generalfullmacht, som the i
2
begynnelssen hafva förvijst, och sedan in hoc particulari actu, när the hade
3
itt creditiff och instructionen förseglat medh churfurstens insigell. Annan
4
fullmacht hade the inthet, men ther man ändteligen ville een hafva, så
5
hoppades the kunna skaffa henne tilhanda innan någre dagar, effter chur-
6
fursten vore å vägen och väntades hijt i negden effter 6 à 7 dagar. The villa
7
sielfva reesa uth emot Hans Churfurstlige Durchleuchtigheitt och ther hielpa
8
befordra värket, så mycket möijeligit vore. The frågade therhoos, om vij
9
hade någon, och ville gärna see henne, at kunna thereffter inrätta sin.

10
Therpå gafz them till svar, att man höllo vara een öfverflödh, att vij skulle
11
vijsa fram och uthlefverera vår fullmacht. Vij hade in genere till heela trac-
12
taten och in specie till thenne saken oss legitimerat. The Churbranden-
13
burgiske hade föreslagit tractaten och vore ännu ingen fulkomligh apertur
14
giordt på theras sijda, hälst om alliance som the hade föreslagit, att man
15
therpå kunde inrätta fullmachten.

16
Thermedh blefvet then gången hvadh fullmachten vidkommer. Dee innue-
17
rade derhoos att the ville tala vijdare medh oss, förän the reeste uth emot
18
churfursten. För hvilken skuldh vij och ärnade gifva them i går een revisite,
19
men efter inföll itt lijtet förhinder och vij ändå tycktes föga kunna göra
20
medh them, låthe vij them genom Biörneklou vetta, thet vij see föga kunna
21
göras till saken, förän theras fullmacht inkommer. Therföre stälte vij till
22
them, hvadh vij ville theri göra. Grefven af Wittgenstein hafver lickväl
23
begärat at få tala medh oss än een gångh, för han reeser åstadh. Tilläfventyrs
24
skeer thet i morgon, vill Gudh.

25
Under ofvanbemälte conference discurrerades oss emellan om sielfva saken,
26
doch in generalibus. The vijste oss någre passus i ofvanbemälte theras
27
instruction och blandh annat thesse gradus, såssom the yterste therpå the
28
vore befalte at stå, och kunde inthet vijdare gå, nembligen them befalles
29
gifva efter 1. halfva Rugen och ambt Bahrt, 2. halfva Rügen, Bahrt och
30
thertill ämbterne Demmin och Treptou och 3. om the inthet ville accepteras,
31
då måtte the cedera heela Rügen, Bahrt, Demmin och Treptou i För-
32
pommeren. Vijdare kunde the inthet gå för sine personer och effter then
33
instructionen.

34
Vij svarade, att Eder Kgl. Maj. sitter optimo iure i possessionen af Pom-
35
meren, och att churfursten bör här tala ex petitorio. Vij höllo rådligast at
36
the churfurstlige optäckia oss i förtroende, hvadh theras herre på alla fall
37
ville hafva för heela Pommeren; hvadh för länder låge honom när och väll
38
till pass. Vij ville göra alle möijelige officia till Hans Churfurstlige Durch-
39
leuchtigheitts contentement thermedh. Thet evangeliske väsendet vore ther-
40
medh tient, at såväll Eder Kgl. Maj. som churfursten blefve accommoderade.
41
Vij hade ännu Schlessien oförgifven. The måtte therüthur leeta itt aequi-
42
valent. Theras gradus och then offerte som thermedh skeer, höllo vij för
43
orimelig. Mången grefve och frijherre hade mehra inkompster än the
44
styckerne kunde draga. Rügen bracht i hertigens cassa näpligen 300 rd.

[p. 514] [scan. 554]


1
Och i the andre ämbterne vore alt förgifvit. Och thet som mäst är, så vore
2
Eders Kgl. Maj. scopus ipsa securitas, om inthet, och then så fatt, att then
3
ringeste opposition skulle kunna sättia Eder Kgl. Maj. theruhr; om theras
4
herre hafver alfvare i saken, så må Hans Churfurstlige Durchleuchtigheett
5
först och främst inthet annat tänckia eller tala om Förpommeren. Alle här
6
på tractaten, the keijsserlige, Frantzoserne, mediatores, Battavi, Romerske
7
rikssens ständer, tillägna Eder Kgl. Maj. uno ore Förpommeren och ther-
8
ofvanpå Stettin, Dam och thet som är vidh Oderen. The måtte icke allenast
9
först rätta sine tankar therpå, uthan och att Eders Kgl. Maj. hoppas behålla
10
heela Hinderpommeren thertill, idque consensu electoris. Om i Hinder-
11
pommeren vore itt halfft eller heelt ambt, som lågo churfursten väll tillhanda
12
och skulle kunna mot vederlag förbytas, eller annat något vore, thermedh
13
Hans Churfurstlige Durchleuchtigheett uthan breche af Eders Kgl. Maj.
14
säkerheet kunne vara betiänt, velle vij framdeles i tractaten therpå oss efter
15
sakens art förklara.

16
The repeterade nu som före sine dyre contestationer, icke allenast emot
17
cessionen af heela Pommeren, uthan och att heela Förpommeren inthet
18
kunde efftergifvas, fast mindre något fiätt af Hinderpommeren, eenkanner-
19
ligh Stettin. Generalstaterne hafva rådt och instantissime urgerat, att chur-
20
fursten ville behålla sigh Oderströmen och the platzar som liggia på både
21
sijdor theruth medh, så at för all tingh Odern blefve i churfurstens händer.
22
Hans Churfurstlige Durchleuchtigheetts staat och interesse fordrar thet för
23
commercien och correspondencen medh the andra hans länder. The pas-
24
serade tijder hafva lärdt, att een commendant i Griffenhagen kan hämma
25
och turbera alt sådant. The kunde inthet altidh sända till Sverige och ther
26
låta anhålla om böther. Therföre till at förekomma i tijdh all oreeda och
27
läggia fundament till een godh och beständigh vänskap, vore bäst at chur-
28
fursten hade Odern till sin fulkomlige disposition. Om Hans Churfurstlige
29
Durchleuchtigheett hade Custrin och Frankfurt uth medh Oderen, hvadh
30
trachten nederåth anlangade, ville man inthet hindra usum Oderae nu mehr
31
än för i hertigernes tijdh. Om någon disordre vore nu nyligen föreluppin,
32
thet måste man tillskrifve kriget och häreffter vänta bättre disposition.

33
Thet står nu therhän, hvadh vijdare förefaller och huru the Brandenburgiske
34
sigh comportera. Seer vij, at the äre kallsinnige och gå vijdare på slijka
35
förslagh, tyckes vara rådeligit att optäckia them Frantzöska, dätt vij nu
36
hafva fåt Eders Kgl. Maj. ordre, sedan hvadh them theruhr tienar vetta,
37
allenast at genom them desto mehr pousserar saken, icke såssom mediatorer
38
emellan oss och the Brandenburgiske, thet the Frantzöske sielfva undvijka,
39
uthan såssom allierade och goda vänner. Ty så mycket man hafver kunnat
40
märkia, så hafver lickväll legatio Gallica alt härtill gått oprichtigt och tyckts
41
vara på Eders Kgl. Maj. bästa, theremot the churfurstlige offänteligen klaga
42
öfver theras partialitet och procedere, tvertemot then lofven som chur-
43
fursten skall hafva fåt i Frankrijke.

44
Een af the Beijerske, som plägar vara i Munster, doctor Krebs, är nu här

[p. 515] [scan. 555]


1
och drifver hoos them evangeliske, at hvadh hans herre vidhkommer, thet
2
måtte blifva vidh thet keijsserlige förslaget uthi theras till oss uthgifne
3
project. The Sachssen-Altenburg-, Weijmar- och Brunssvijk-Lunenburgiske
4
falla honom icke i alt, lickväll i thet närmaste bij, i synnerheet at electoralis
5
dignitas, som Palatinus henne hafver hafft, måtte blifva hoos Beijern, och
6
han få itt stycke af Öfverphaltz hypotecsvijss, alt till den ända at han,
7
Beijern, contenterat må desto för träda frå Keijssaren och altså icke allenast
8
befordra slutet in genere, uthan in particulari the evangeliskes saak. Ungefär
9
therhän lät han, Krebs, höra sigh emot migh, Salvium, om hans herre skedde
10
itt nöije effter the keijsserliges förslagh. Emot the Brandenburgiske skall
11
han hafva sagt, att legatio Gallica hafver ibland andre conditiones lofvat
12
och förbundet sigh them keijsserlige, at maintenera Beijern vidh dignitate
13
electorali och så länge, at han får Öfverphaltz heelt in perpetuum, och Keijs-
14
saren frij frå evictionen på landh ob der Enss. Därtill medh och hafver han
15
släpt fram, at legatio Gallica skall reeda vara förbunden, at försvara och
16
förträda the catholiskes saak emot the evangeliskes. Thet står till tijden,
17
hvadh theraf kan vara sant.

18
Vidh närvarande contenance af Eders Kgl. Maj. hufvudharmee och the
19
Frantzöskes cooperation är lijkt, att Beijern vill göra the Frantzöske odieux.

20
Medh sidste post berättades, hvadh för remonstrationer vij hade giordt till
21
evangeliske öfver the Chursachssiskes förehafvande i Munster med directi-
22
onen af tractatu gravaminum. Thervidh bleef förgätit, att deputati till oss,
23
hörandes samme våre remonstrationer, sielfve gåfvo skulden på them som
24
äre i Munster uhr fursten- och stadzrådet, såssom äre the Culmbakiske, een
25
Würtenbergisk och the Frankiske grefvernes consulent i Nurnberg, Öhl-
26
hafven, them the in particulari beskylte för passionerade.

27
Hvadh nu residenten Rosenhanen skriver oss till om tractaten ther, och
28
eenkannerlig ofvanbemältes the evangeliskes anställande, sedan vår remon-
29
stration bleeff tijt öfverskrifvit, jämvähl hvadh vij åter hafva theri skrifvit
30
till svar, i lijka måtto hijtkommit ifrå ständerne till them som här äre, thet
31
är copijeligh bijlagt under lit. A, B, C, D, E, F.

32
Roncalio skall, som legati Gallici hafva sagt åth residenten Rosenhanen,
33
föreslå, at tractaten emellan Eder Kgl. Maj. och Pålandh måtte här optagas.
34
Thet vore gott att Eder Kgl. Maj. behagade declarera sigh ther öfver then
35
propositionen, på thet vij måge theri behörligen kunna mötha them
36
Frantzöske.

37
Frantzöske residenten, monsieur de la Cour Grouillard, kom den 9. huius
38
[ 9./19. Oktober 1646] hijt och hade i går första audiencen. Han contesterade
39
sin herres store ijfver och nijt at göra fridh, then thertill beveekes af the
40
medellösheet som äre i hans staat, jämväll och för Generalstaternes påör-
41
kiande och praecipitation. Ehvadh lickväll görs, så vill kongen i Frankrijke
42
arbeta therpå och våga thet ytersta för Eder Kgl. Maj. såssom sin vaillanteste
43
allierades contentement.

44
Inkomne aviser finnes under lit. G.

[p. 516] [scan. 556]


1
Beilagen in DG, A I 1, Legat. [5]:


2
A: 638 Rosenhane an Johan Oxenstierna. Münster 1646 Oktober 7/17

3
638’–639 Rosenhane an Salvius. Münster 1646 Oktober 9/19

4
B: 640–641’ Rosenhane an Johan Oxenstierna. Münster 1646 Oktober 6/16 [Nr. 205]

5
C: 642–643’ Johan Oxenstierna an Rosenhane. Osnabrück 1646 Oktober 8/18 [Nr. 206]

6
D: 644–645’ Die evangelischen Gesandten in Münster an die evangelischen Gesandten in Osnabrück.
7
Münster 1646 Oktober 2/12 [ Druck: J. G. v. Meiern III S. 391ff.]

8
E: 646–647’ Dieselben an dieselben. Münster 1646 Oktober 8/18 [ Druck: J. G. v. Meiern III
9
S. 397f.]

10
648–649’ Protokoll über die Audienz der evangelischen Deputierten bei Trauttmansdorff.
11
Münster 1646 Oktober 2/12 [ Druck: J. G. v. Meiern III S. 399]

12
F: 650 Die französischen an die schwedischen Gesandten. Münster 1646 Oktober 16

13
G: 651–651’ Korrespondent 1517 an Keller. Ohne Ort 1646 September 29

14
652–672 Avise

15
673–680’ Der catholischen bedencken uber die von den Augspurgischen confessions-
16
verwandten den 24. Augusti negsthin den herren kayßerlichen legaten zue Oßnabrück
17
ausgehendigter schrifft [ Druck: J. G. v. Meiern III S. 355–363, dictatum 19./29. Sep-
18
tember
1646]

19
681–682’ Avise

20
683–686’ Bericht über die Ständeverhandlungen

21
687–695 Avise

Dokumente