Acta Pacis Westphalicae II C 2 : Die Schwedischen Korrespondenzen, Band 1: 1645-1646 / Wilhelm Kohl
178. Rosenhane an Königin Christine Münster 1646 August 30/September 9

11
–/ 178 /–

12

Rosenhane an Königin Christine


13
Münster 1646 August 30/September 9

14
Pr.: Stockholm 1646 September 22/Oktober 2

15
Ausf.: DG, A I 1, Legat . [ 5 ], 1282–1283’

16
Wiederingangkommen der kaiserlich-französischen Verhandlungen nach Ankündigung der bevor-
17
stehenden Abreise Trauttmansdorffs nach Wien. Spanisches Bestreben, Uneinigkeit zwischen Frank-
18
reich und Schweden zu säen. Pbilippsburg. Stifter Metz, Toul und Verdun. Französische Hilfe
19
für den Kaiser gegen die Türken. Amnestie. Befriedigung der Miliz. Vorschlag der Mediatoren
20
zum hessischen Streit. Stillstand der spanischen Verhandlungen. Lothringen. Pommern. Vermutliche
21
Reise Longuevilles nach Osnabrück.

22
Opå någon tijdh hafva våre fridztractater stådt temmeligh stilla, men nu
23
igen kommit på gångh, sedan grefven af Trautmansdorf medh alfvar hafver
24
tänckt sig at reesa til Wien, och tilförende gerne vil veeta hvart uth sakerne
25
veele sig vända til fridz heller någon skilsmessa. Altså ähre dhe på thenne
26
ohrten trädde uthi fulkommelig handel tilsammans dhe keijsserlige och
27
Frantzösche medh hvarandre, brukandes vahnlige sättet genom mediato-
28
rerne at sega hvars annars meening.

29
När nu förste anledningen gafs genom dhe keijsserlige til denne alfvarsamme
30
tractaten, i det the affstode Philipsbourg på visse conditioner och Frantzo-
31
serne deremot cederade praetensionen på dhe 4 wahl- [!] och 10 rijkz-
32
städerne i Elsaß, så försummade sig inthet Spanierne at uthsprida, som vär-
33
kedt vore slutit och alt richtigt emellan dhe keijsserlige och Frantzösche,
34
allenast til den ende at upväckia missförståndh allierade emellan och förökas
35
misstanckarne så myckit mehra, at man såg visiterne skie så tijda och långt
36
inpå nätterne, jemväl och feelades icke andre orsaaker af hvilke man kunde
37
gissa något vara förhanden, hvarigenom man på någon tidh är stånden uthi
38
den ovissheet, at inthet vist kunde slutas hvadh här underhänderne hades.

[p. 434] [scan. 474]


1
Omsijder är jag åthskillige reesor informeradt blifven af dhe Frantzösche
2
legaterne öfver förloppet, och the bekänt sig stå uthi een sådan handel medh
3
vederparten, att utaf dess uthgång mensureras kan anten friden heller och
4
rupturen. Deropå han, grefven af Trautmansdorff, sedan han är af Eders
5
Kgl. Maj. och Franckrijkes legater sampt Hessische gesandterne förpassadt,
6
nu vänter. Men försäkrade mig dherhoos, at ringa vore i saken tilgiordt
7
och för tijden mehra apparence vara til continuation af kriget än något
8
fridzslut; dogh emedan så vida är kommit, til betyga deres villigheet at
9
tractera, är medh desse föregående vilkohr accorderat: 1. at tillijka Eders
10
Kgl. Maj. och furstlige husedt Hessen-Cassel skie itt fulkommeligit nöije;
11
jemväl och 2. stenderne uthi sine gravaminibus contenteras; 3. hvar här
12
sluth skulle af stenderne ratificeras och 4. alt hafva sitt uthseende opå general-
13
tractaten , uthan hvilken alt vore ogiordt, hvadh här negotieradt blefve.

14
Häropå äre dhe trädde til specialia, och först belangande Philipsbourg hafva
15
the keijsserlige begiährat det commendanten dherinne medh eedh obligera-
16
des såväl biscopen i Speijr som kungen i Franckrijke, och itt visst tahl på
17
guarnisonen motte specificeras, hvilke bemälte Frantzösche legaterne heelt
18
hafva afslagit, förbehållandes kongen den rätt, at commendanten honom
19
allena är medh eedh förplichtadt och uthi hans friwillige disposition må
20
vare läggia så stoor guarnison dherinne, som honom behagar och tijderne
21
kunne fodra. För det 2. ähre uthi cessionen aff stiffterne Metz, Toul och
22
Verdun någre limitationer och restrictioner vidhhängde, hvilke the Fran-
23
zösche sammaledes icke acceptera vela; 3. begära the keijsserlige at uthi
24
subsidierne som Franckrijke lofvar tilhålla emot Turken, Keijssaren motte
25
stå fritt anten fodra 10 000 mann heller så mänge penningar han det folket
26
kan värfva före och underhålla dermedh. Dett vil och kongen i Franckrijke
27
effter sit egit behag och gode tilfälle sig hafva förbehållit; jemväl och den
28
pensionen Franckrijke tilseijer i trij åhr cessante bello at erläggia til Keijssa-
29
ren af 150 000 rd., den vele the keijsserlige på 6 åhr förlängia; 4. bestå the
30
keijsserlige ännu opå halfannan million gulden och betala två tridie delarne
31
af skulden. Hvaruthinnan förnimmer jag Frantzösche legaterne sinnade at
32
häropå biuda och tilöka 1 600 000 gulden, efftersåssom the inthet spara pen-
33
ningarne at vinna interessenternes consens medh, såssom the och altijdh
34
råda at uthi Eders Kgl. Maj. satisfaction man för all ting större säkerheet
35
trachtar at vinna samtycke af Churbrandenburgh.

36
Uthi amnestien vele dhe keijsserlige icke vijka ifrån åhr 1624, som och för
37
aldeles omöijeligit hålla militiens contentement. Uthi desse tvenne punchter
38
spörier jag Frantzoserne föga vara den emot, dogh rådde duc de Longue-
39
ville at, amnestien betreffande, det evangelische stenderne motte bestå upå
40
åhr 1621, til dess chronorne uthi sin satisfaction blifva richtige. Och at
41
contentera soldatescan, var hans rådh at the evangeliske skiutha til Eders
42
Kgl. Maj. krigsfolcks afbetalning, såssom föreslaget bleff på den Schön-
43
beckische tractaten, så kunde Keijssaren så myckit bättre til sin milices
44
contentement praetendera det samma af dhen catholische.

[p. 435] [scan. 475]


1
I Hessen-Casselsche saaken vore af mediatorerne projecteradt, at beggie
2
furstlige husen Cassel och Darmstadt afstode halffparten af sine praeten-
3
sioner och sedan deelte lijka hvadh som tvistades öfver, jemväl och at Hessen-
4
Cassels satisfaction skiedde i penningar af 600 000 rd., och til deres folgde
5
afbetalning skulle the begiärte länderne dhem hypotheceras, oansedt mig
6
tyckte at dette sidste förslaget allena var hertigens.

7
Spanische väsendet står väl stilla, men så förnimmer jag Frantzoserne sig
8
hafva förklarat villige at tractera medh deres härvarande legater, hvadh
9
dhe sig bättre häreffter än härtil beqväma vele. Uthi deres sidste conference
10
medh mediatorerne hafva legati Gallici väl ärnat punctevijs sitt sentiment
11
gifva ifrån sigh. Men råkandes i contestationen medh mediatorerne, hafva
12
the most låtha tiden mäst dhermedh löpa förbij.

13
Omsijder hafva the sagt sin endtlige och ytterste resolution om Lottringen,
14
nembligen hvar dhe keijsserlige bestendigt persistera uthi dess admission
15
vidh dette generalväsendet, så begiärte legati Gallici af mediatorerne, at the
16
heller ville denunciera til dhe keijsserlige een ruptur i tractaten, än tillåtha
17
här någon handel medh hertigen af Lottringen. Dher honom behagade
18
skicka sine deputerade åth Franckrijke, skulle the medh pass försedde blifva
19
och hans saak dher väl uthföras.

20
Eders Kgl. Maj. satisfaction hafva dhe sammaledes hafft på discoursen och
21
utaf mediatorerne förnummit dhet churfursten vore sinnadt att affstå halfve
22
Pomeren, men aldrig vele förstå dess heele cession, villandes heller låtha
23
saken komma på extrema, efftersåssom någre sådant stemplingar alloreda
24
vore på bahnen. Frantzösche legaterne berättade desslikest det iblandh andre
25
som animera churfursten at stå upå sin praetension, skulle och dhe proteste-
26
rande stenderne icke ringa hielpa under.

27
Hvilket alt til Eders Kgl. Maj. legater jag tilbörligen hafver rapporteradt,
28
inthet tviflandes ifrån dem all pertinent relation innkomma öfver deres
29
sentiment i den saken, sampt hvadh i Ossnabrugk dervidh medh mehra kan
30
vara förelupit. Man veet inthet annars än värket dher är stannadt och för-
31
väntes , at grefven af Trautmansdorff en passant sammalunda dhertil Eders
32
Kgl. Maj. legater lärer giöra sin ytterste ouverture.

33
I den veckan säges mot ändan duc de Longueville resa öfver til Ossnabrugk.

Documents