Acta Pacis Westphalicae II C 2 : Die Schwedischen Korrespondenzen, Band 1: 1645-1646 / Wilhelm Kohl
145. Johan Oxenstierna an Salvius Münster 1646 Juli 3/13
–/ 145 /–
Münster 1646 Juli 3/13
Ausf.: DG, A I 1, Legat . [ 4 ], 1290–1292
Verzögerung der Rückreise von Münster. Ständische Verhandlungen. Französische Stellungnahme
zur Amnestie. Restitution der Pfalz. Kurwürde. Handelssachen. Französische Satisfaktionen.
Trauttmansdorffs Erfolge. Gründe für das französische Friedenssebnen.
Jag hade fuller ment at kunna komma härifrån idag eller aldrasidst i morgon
tijdeligen, men dhe månge visit- och revisiter sampt conferencerne medh
legatione Gallica och ständernes interpellationer taga een stoor tijdh
och hålle mig öfver mitt opsåt här qvar, så at jag nu intet seer kunna expe-
diera mig före än i andra vekan ungefär om tijs- eller onsdag.
Thet hade fuller varit gott, at vij både hade varit ihoop i een slijk occasion,
men huru thet skulle nu här kunna skee uthan praejudice; såväl i hufud-
saken som i Kgl. Maj. egen respect, kan jag intet väl see. The rationes som
her Einsiedel
Konrad von Einsiedel, Geheimer Rat des Erzstifts Magdeburg: APW, [ III D 1 S. 350 ] . Einsiedel
wurde am 9. Mai 1597 in Torgau geboren und starb am 8. Februar 1668 in Halle a. d. S., wo
er am 2. April beerdigt wurde (Hauptstaatsarchiv Düsseldorf, Stolbergische Leichen-
predigt -Sammlung Nr. 8604 und 8605; Universitätsbibliothek Göttingen, Sammlung von
Leichenpredigten II Nr. 178. Frdl. Hinweis von Herrn Fritz Roth, Boppard).
huius röre om, äre af stoor consideration. The evangeliske från Osnabrug
hafva reeda röönt, at theres öfverkomst hafver stijfvat them catholiske och
giort först och främst våra religionsförvanter som här äre någon jaloux och
sedan alla evangelicos ihoop till att åtlöije för papisterne. Trautmanssdorf
hafver notificerat them Culmbakiske och begärt een deputation af them
evangeliske, som i går skulle hoos honom taga emot papisternes förslagh.
Langerbach berättade them Altenburgiske dhärom och thesse låte märkia,
at the och vilia vara medh. Men then Culmbackiske, Langerbach, Oelhaffen
och kanskee några andra, som här plägar vara, hafva sig samsatt, att på
sattan tijma fara till Trautmansdorff, thet the ock giorde; kommande ther-
ifrån hafver fuller Culnbacensis inviterat Osnaburgenses till dictaturam,
men the haffva hafft dheri betänkiandhe och häller begärt communicationen
af migh. The Altenburgiske tänkia nu på återesan. Jag fick samma förslag
sent i afftonse och läntet strachs idag bort, så at jag nu intet hafver nogon
copia at sända. Thet är ett exemplar tijt öfversändt till ständerne som där
äre. Jag hoppes att her ambassadeuren får der en copia, therutaff han kan
märkia, huru när vij äre i den puncten.
Galli villia fuller ännu stå på anno 1618 såsom termino a quo i amnestien,
men mena att när chronorne få sin particularsatisfaction och ständerne äre
dhermedh tillfrijdz, att man motte taga vijdh 1624, som dhe käijserlige
biuda. The Altenburgiske mena, at så frampt man går ifrån 1618, giör man
publico bättre gagn, att man tager 1620. Thermedh är ändå intet Ferdinandi
regerung ophäfven ifrån sin begynnelse. Galli mena at Pfaltz hafver orsak
at tacka Gudh och cronorne, om han får Underpfaltz heela och hållet, som
han det hade anno 1618, igen och een deel af Öfverpfaltz. Thet samma
kunde man spänna och sträckia, så gott och långt man kunde. Thet som
öfverblefve motte Bavarus taga in solutum iure perpetuo. Hvadh churvurde
vijdkommer, falla Galli them käijserlige bij, att Bäijeren blifver som han
är, och Pfaltz den ottendende churfurst. Würtenberg, Sarbruch och dhe
andhra som vij hafva specificerat, vilia dhe i lijka motto medh oss secundera
till dheras restitution i the sakerne som röra och flijta af detta krieget. Är
nogot annat som them besvärer och hafve sitt ursprung annorstädes, thet
achte the intet vara af nogon sådan consideration, att man therföre skulle
här ophålla tractaten och tijden.
Uti commerciepuncten låta Galli ständerne sättia, hvadh dhe villa till sitt
bästa, allenast det går deras commercier här i Romerske rijket an. För
Franckrijke och dess interesse hafva de intet att påminna, hoppas ock att
ständerne intet nogot ämnada som löper theres herres heemstat till förfångh
och skada. Om på Kgl. Maj. vägnar vij ville nogot föra in, hoppades de
att vij giordet medh een sådan consideration och varsamheet, att ständerne
och helst städerne intet fattade nogon jalousie deröfver, varandes dhe ämna
på then ohrten och lätte att stöta för hufudet.
Uti Franckrijkes satisfaction äre dhe närmare än jagh hafve trodt. Traut-
manssdorf hafver medh sitt af- och anreesande så mycket vunnet hoos de
Fransöske, att dhe, venandes nu sidst vara sant hvadh från Osnabrug
berättades, att vij ther vore richtige och intet villiandes vara then sidste,
som skulle böra afvunden, hafva 1. uti Franckrijkes praetension afstått
vackra stycken, såsom Ortenaw, Brisgaw, Newburg, Sarwerne och valstä-
derna ; 2. offererat erchiehertigerne som skola cedera thet som Franckrijke
för 3 millioner gyllen at betala nu strachst een och the andra i the tu näst-
föliande åhren, så att alt contenderas innan 3 åhr löpa till ändha; 3. tillbudet
att vilia betala halffparten af skulden, som heffter på Elsas, hvilken hälffte
stiger på een million; 3. lofvat att vilia adsistera Käijsaren emot Turken
först nu så längie han är i apprehension och fara för det kriget, åhrligen
150 000 och sedan om kriget går heem, entretenera 10 000 man på sin egen
pung; 4. tillsagt at vilia quittera sin praetension på Beenfeldt så frampt
cronan Sverige gifver det åt stifftet Strasbourg igen. Nu ångra de att de
hafva släpt valstäderne, effter dhe liggia så väl till för Brisac. The proteste-
rande cantones skole rådha Franckrijke att stå effter samma valstäder. The
vilia fuller giärna taga sin ordh igen, men som jag märker, skij de derföre
och äre nögde om de få 1. dhe 10 richsstäderne och 2. Philipsbourg, allenast
bare besättningen i thenne. The käijserlige märkiandes de Fransöskes facilitet
att ryggia, jämvel then successen the mena sig nu hafva, äre intet tillfrijdz
medh penningesumman, eij eller vilia de vilfara Frankrijke i de tvenne
begärte styken. Om alt annat blifver richtigt, så tyckes att ock Franckrijke
släpper dett.
The låtes vara rätt hoga effter frijden och hafva vijdlöffteligen föredraget
the rationes som them thertill beverka, hvilke jagh intet kan ogilla. I synner-
heet ligger them tu ting i hufudet: 1. Hollendernes begärelse att sluta medh
Spanien, hvilke nu reeda hafva så när förderfvat denne campagnen medh
sin cunctation till feldtoget och praecipitation i tractaten; 2. thet molnet
som opgår i Italien och tyckes höta Franckrijke. The bekänna att dhe reda
märkia een stoor man opå Contarini och befara att ligan motte der blifva
större och farligare än man troor. När jag optäckte them hvadh å Kgl. Maj.
vägnar vij yterst kunde stå på, tysnade dhe och sågo på hvarannan. Fuller
lofva the villa secondera oss deri, så myket de kunna. The mena ock, at
om Kgl. Maj. skulle ville taga emot heela Pommeren utan churfurstens och
interessenternes consens, skulle det väl gå. Thet samme sade Trautmansdorf
idagh när jagh var hoos honom. Men de rada alla, att man ville see gå
fram tijden och det som kan blifva varachtigt. Jag hinner intet föra in alla
deras skääl. The alleguerade sitt exempel och procedere medh Franckrijkes
satisfaction. Then the förmoda sigh hafva kunnat nå större och bättre, men
hafva lijkväl skrifvit heem och råt sin herre och hans ministrer till moderata
consilia. Duc de Longueville gladde sig deröfver, at det var väl optaget der-
hemma och blifver här berömt af een och annan. The sade sig och hafva
sport åtskillige effecter deraf.