20

[ 124 ] / 138 /–

Johan Oxenstierna und Salvius an Königin Christine

22

Osnabrück 1646 Juni 22/Juli 2

23

Pr.: Stockholm 1646 Juli 9/19

24

Ausf.: DG, A I 1, Legat . [ 4 ], 1163–1166

25

Eingang der königlichen Erklärung zum kaiserlichen Friedensentwurf. Schwierigkeiten in bezug auf

26

das vorgesehene Treffen mit den Franzosen in Lengerich. Gespräche mit mehreren Gesandten über

27

den Zeitpunkt der Amnestie. Kursächsischer Vorschlag dazu. Kommerzien- und Lizentenfrage.

28

Kaiserliche Bereitschaft zur Herausgabe von ganz Pommern, Bremen, Verden und Wismar;

29

Opposition der Reichsstände dagegen. Grafschaft Schaumburg. Verabschiedung La Bardes.

30

Såsom Ederss Kgl. Maj. förmedels sitt allernådigste breef af den *** passato

31

monde oss förtrösta, och vij för 8 dagar sedan vänte på dess utförlige mening

32

öfver thet käijserlige projectet af fridzconditionerne, altså hafva vij ock den

33

16. huius [ 16./26. Juni 1646 ] medh allerunderdånigste reverenz then samma

37

Vgl. [ S. 338 Anm. 1 ] .

34

här undfått och förnimme therutur Eders Kgl. Maj. declaration öfver alle

35

puncter i bemälte käijserligen instrumento. Vij vilia giöra vår högste och

36

möijeligste flijt, att hvadh oss deri allernådigst befalles, må blifva i acht taget

[p. 347] [scan. 387]

1

och effectuerat, efftersom vij än intet hafva fullkommeligen opsatt thet som

2

vij tänkia them käijserligen öfverlefverera till svar. Vår meningh hafver

3

varit att komma i Lengerich ihoop och till talss medh legatione Gallica

4

om thet som bör opsättias. The hafva fuller på sin sijda tesmoignerat nu

5

nyligen sin hugh dertill och hafft alt sin qvarteermästare at beställa loge-

6

mentet . Men som vij ville begifva oss åstads, berättes att de Fransöske hade

7

taget qvarteer för sigh utan och ett god styckia vägh från Lengerrich.

8

Hvilket, såsom det syntes föda af sigh några inconvenientier, altså funno

9

vij för gott, hålla inna medh resan till Lengerichen och imedlertijdh

10

erkundiga oss vist derom genom Eders Kgl. Maj. resident i Mönster,

11

efftersom Eder Kgl. Maj. af bijfogade copier under A, B, C allernådigst

12

sigh tänkes låta föreläsa, hvadh vij i thenn saken hafva både skrifvit och

13

fått till svar. Vij befinnandes af residenten Rosenhanes breeff, att the Fran-

14

söske , ehuruväl the bäste och beqvämligste husen voro lemnade therass

15

disposition, hade lijkväl några förlagor medh congressen i Lengerichen,

16

stodo an, om vij icke både tillijka skulle ryckia öfver till Mönster, att kunna

17

desto bättre och krafftigare afftal giöra medh them. Men emädan the Fran-

18

söske intet hafva ännu varit här alle ihoop, utan een i sönder, och the

19

catholiske, finnande oss bäggie på then ohrten ihoop, måtte tilläfventyrs

20

sökia hoos oss sitt avantage emot de evangeliske, åt minstonne att ther i

21

Mönster vilia sluta thet som hörer hijt till denne ohrten, så hafve vij omsijder

22

resolverat vara bättre at eenthera och nu denne gången jagh, Johan Oxen-

23

stierna , reser, vill Gudh i morgon effter middagen tijt öfver.

24

Anlangande tractaten på thenna ohrten, så är här sedan vårt sidsta inthet

25

synnerligit förelupit. The käijserlige, grefven aff Lambergh och Crane, vore

26

i går hoos migh, Johan Oxenstierna. Vij hafva ock i förledne veka besökt

27

och undfått visiten af then Chursaxiske, her Pistorio, sampt grefven af Witgen-

28

stein , the Altenburgiske och några andra furstlige och städiske gesandterne,

29

förnimmandes derass meningher om sakerne vara nästan ännu, som vij ther

30

eness och andrass discourser härtillförenne hafva effterhanden och lägen-

31

heeterne berördt. Korteligen nu tillsäijandes och 1. i amnestiae termino a

32

quo faller then största delen af ständerne, och the käijserlige få halfft, på

33

een terminum emellan 1618 och 1627, nembligen 1624, hållandes före, man

34

kunde them som medh samma intermedio termino funno sigh graverade,

35

specialiter excipera, men lijkväl erffländerne intet så fullkommeligen, som

36

vår proposition lijder, utan undersåterne måtte deruti tilläfventyrs kunna

37

blifva 1. beneficerade medh een laxiori och benigniori termino emigrandi,

38

2. connivendo niuta privatum exercitium religionis i sine huus. Churpfaltz

39

och alle the som hafva varit engagerade i det Behmiske krieget och väsandet,

40

niuta på det slaget intet amnestien, så frampt the icke blifva, som sagt är,

41

exciperade.

42

Hvadh 2. dhe Chursaxiske hafva gifvit grefven aff Trautmanssdorf för

43

förslagh in puncto gravaminum och thenne theremot för dem opsatt, thet

44

vijser bijlagerne under D, E. Thet äre fuller de som passligen behaga och

[p. 348] [scan. 388]

1

gilla desse förslagen, men lijkväl så, ja och största deelen, som tyckias tage

2

vijdh them, när the i något blifva annorss inrättade.

3

3. Uti commerciepuncten hoppas man fuller kunna förekomma till rätta,

4

att här intet ingås och slutes, som Eders Kgl. Maj. heemstat i commercierne

5

skall lända till afbräck. Men medh licenterne vijdh Tyska siökanten synness

6

dett vilia hålla hårdt, effter icke allenast landständerne på hvar ohrt, utan

7

ock Henseestäderne (som litera F thet particularius gifver tillkänna) och een

8

godh deel af Romerske ricksens ständer som hafva interesser theri, effter

9

all apparence skola läggia sigh theremot. På vår flijt och omsorgh vilia intet

10

låta feela.

11

4. Uti Eders Kgl. Maj. satisfaction tesmoignera the käijserlige sigh vara

12

vilioge att efftergifva heela Pommeren och stiffterne Bremen och Verden

13

sampt Wismar medh the thertill begärte stycker, men intet vijdare än Käij-

14

saren förmår och kan gifva bort them. Nu säija icke allenast interessenterne,

15

utan ständerne i gemeen, att Käijsaren hafver ingen mackt att gifva något

16

på detta sättet bort. Grefven af Witgenstein förebär och svär oppå, det

17

hanss herre, churfursten, gifver aldrig i evigheet sin consens till hela Pom-

18

meren . Han föregifver ock, att interessenterne hålla fuller må tillryggia och

19

vänte på att Eder Kgl. Maj. skall sigh villa låta nöija medh een deel af Pom-

20

meren . Uten i fall det intet skeer, utan det stränges på altsammanss, så skole

21

vij snart nogh spöria, om the äre thermedh tillfridz eller eij! Pommerske

22

landtständernes här närvarande deputerade säije, att om Käijseren nu gafvo

23

bort Pommeren och churfursten skulle stå på denna sin mening, så kunna

24

therass principaler, som lijkvist hafva theri näst att säija och intet kunna

25

hållas lijka som booskap, intet gifva sitt jakordh, förrän bandet som de äre

26

bundne churfursten medh, blifver opslaget och de på lageligit sätt försäkrade

27

om sine privilegier. Huru the och the Stralsundiske begära infattas i instru-

28

mentumet , finnes under G, H.

29

Hertigen af Mechelburgz gesanter gifver här utt, at hanss herre ligger till

30

sängz af sorgh för Wismar, beståendes han eenbändigt therpå, att intet

31

effterlåta vijdare än een frij stationem navium ther i hampnen. The käijserlige

32

och ständerne hålla före, att han skulle fuller låta kommat på ett condo-

33

minium .

34

The käijserlige hålla för een ogörligh tingh, att de stiffter som Eder Kgl. Maj.

35

får till satisfaction, skulle förvandlas i värdslige förstendomer. Erchiebispen

36

af Bremen låter intet så oppenbart höra af sigh här. Man troot fuller lijkväl,

37

at han hafver sina correspondenter underhanden.

38

Om soldatesquens contentement är i föregågne [!] breef något mält. Thet

39

äre nu inge breff inkompne från richztygmästaren her Wrangel eller någon

40

annan vijd armeen.

41

Hvadh inkompne aviser förmäla om Eders Kgl. Maj. och dess allierades

42

armeen sampt fiendes contenance, är under lit. I. Mareshal de Turennes

43

cunctation hindrer de våra myket. Hvad jagh, Johan Oxenstierna, therom

44

kan penetrerar i Mönster, fölier härnäst.

[p. 349] [scan. 389]

1

Grefvinnan af Schambourg afsommnade för några dagar sedan

38

Elisabeth Gräfin von Schaumburg, geborene Gräfin zur Lippe, starb am 16. Juni 1646. Sie war

39

die Witwe des 1616 verstorbenen Grafen Georg Hermann von Schaumburg: K. W. Prinz von

40

Isenburg , Stammtafeln Tafel 144.

. Hennes

2

brodher, grefve Philip

41

Philipp Graf zur Lippe, ein Bruder der vorgenannten Gräfin von Schaumburg, * 18. Juli 1601,

42

† 10. April 1681, erhielt 1616 Alverdissen und 1623 die Grafschaft Schaumburg. Er war seit

43

dem 18. Oktober 1644 mit Sophia, einer Tochter des Landgrafen Moritz von Hessen-Kassel,

44

verheiratet: K. W. Prinz von Isenburg , Stammtafeln Tafel 144.

, begärer continuationen af possessionen opp heela

3

greefskapet. Hvadh Eder Kgl. Maj. finner vara nödigt at giöras häruti, thet

4

vela vij vänta. Hoos regeringen i Minden vill man giöra påminnelse, att

5

hon behörligen i thetta fallet vigilerar.

6

Hvadh richzstäderne hafva opsatt och ingifvit emot richz frija ridderskapet

7

om theras competence, fins under lit. K.

8

The Chursaxiske lefvererade här hoos oss innelagde breef till Eders Kgl.

9

Maj. medh begäran, det måtte sändas under vårt couvert ini Sverige. Nu

10

effter de intet förmälte om dess contento, hafve vij dristat oss att bryta det

11

op allenast till vår effterrättelse, allerunderdånigst bediandes Eder Kgl. Maj.

12

ville det intet med onåder förmärkia.

13

P. S. Fransöske residenten monsieur de La Barde tog i går afskeedh af oss,

14

rheeste idagh härifrån först på Mönster, ssedan åt Franckrijke. Och effter

15

han praetenderade nummera vara uthe thenna commissionen och constitu-

16

erat ambassadeur i Svitzerlandh, hafva vij på hans begäran till valete tracte-

17

rate som een ambassadeur.

Beilagen in DG, A I 1, Legat . [4]: