Acta Pacis Westphalicae II C 2 : Die Schwedischen Korrespondenzen, Band 1: 1645-1646 / Wilhelm Kohl
117. Rosenhane an Königin Christine Münster 1646 Mai 17/27
–/ 117 /–
Münster 1646 Mai 17/27
Breisach. Tod der Kaiserin.
Mitt sidste til Eders Kgl. Maj. förmälte i underdånigheet om keijsserliges
uthfärdade doupliquen och giorde förslag emot Frantzöske ambassadan at
ruinera Brisac och bryggian dersammastedes, effter det inthet kunde til
Tysklandhz säkerheet öfverlåthas Franckrijke. Dheruthinnan the å beggie
sijdor ännu bestendigt opiniastrera emot hvarandre, dogh hafva sedermehra
the keijsserlige, spöriandes Frantzöske ambassadans instendige obstination
deropå, tilbudit å Keijssarens vägnar at cedera Elsass heelt och hållit under
chronan Franckrikes souverainitet, at det ingen dependence heller commu-
nion må hafva medh Romerske rijkedt, allenast för sådant beneficiis Franck-
rike cederade prätension på Brisac. Men dette är icke heller accepteradt
vordet af Gallicis ministris, effter praesumerligen döldes härunder någon
desavantage för Franckrike, hvilket the ingalunda för något beneficio er-
kenne kunde, serdeles dher thette lände til huus Österrijkes och deres
fienders störste nytto. När nu dette icke är angångit, hafva the keijsserlige
omsijder och nylligen föreslagit at inrymma til vederlag för Brisac Philips-
bourg , Zabern, Lauffenburg och Rheinfeldt, hvarest fastare bryggior äre
öfver Rheinströhmen, jemvel och Benfelden, emedan the förmoda at Eders
Kgl. Maj. det ville afstå. Häremot the ville rasera festningen Brisac och
behålla träbryggian.
Hvaropå Frantzösche ambassadan, förmeenandes sammalunda någon osä-
kerheet sticke dherunder, at the endteligen icke vela quittera bryggian vidh
Brisac och tiläfventyrs framdeles redressera fästningen, ty insistera den fast
uthi sin resolution at behålla hvadh the i henderne hafva. Och ehuru
ambassadeurerne sielfve sig emellan hafva varit differente, antingen at
recognoscera Elsass sub nomine feudi af Imperio heller och heelt låtha
abalienerat til cronan Frankrijke för sine skähl som kunna vara på både
sijdor, i synnerheet at feuda under någon praetext vidh tilfälle lätteligen
kunna komma uhr henderne, så äre the nu lijkväl eenhälleligen deruthi at
låtha contentera sig medh dess infeudation. Desslikest, effter desse giorde
förslag synas vara itt nytt emergens ifrån dhe förrige tractater och propo-
sitioner , the härtil medh them hafva stådt uthi, vela the therom icke vidare
schrifva til hofvet, uthan hålla sig vid giorde postulater, hoppandes blifva
sine desiderier mächtige.
Elliest äre visse tidender inkompne, det Keijsserinnan på den 3./13. huius
är afsompnadt, hvaröfver Frantzösche och Spanische ambassadeurerne hafva
condolerat dess afgång hooss the keijsserlige. Hvilke medh dhe Spanische
och deres fålck hafva klädt sig i sörjekläder, men Frantzösche legaterne sig
allena för sine persohner på någre månader. Duc de Longueville förmeente
dette dödzfallet förorsaka någon förandring uthi affaires, besynnerlig keijs-
serlige consilierne.