Acta Pacis Westphalicae II C 2 : Die Schwedischen Korrespondenzen, Band 1: 1645-1646 / Wilhelm Kohl
68. Salvius an Königin Christine Osnabrück 1646 März 2/12
–/ 68 /–
Osnabrück 1646 März 2/12
Rolle des Adels im Königreich Schweden und anderen Staaten. Bitte um Nobilitierung des Sekretärs
Matthias Mylonius.
Huruledes Eder Kgl. Maj. alle thes konunglige consilier therhän dirigerar
och rättar, at Eder Kgl. Maj. arfrijke Sverige må inn- och uthrijkes komma
uthi flor och ahnsehende, thet är öffver heela christenheeten kunnigt.
Enkannerligen veet hvar man här i Tyskland icke nogh at berömma, thet
Eder Kgl. Maj. fuller alle stånd i sitt rijke älskar och ährar, men i synnerheet
adeln och ridderskapet myket förmehrar och hedrar, hollande thet för ett
mächta klookt och försichtigt consilium. Ty ju fleere, högre och ståteligare
undersåtere een öffverheet haffver, ju ahnsehnligare är thes egen högheet
och vürde. Kaijser Maximilianus primus och Carolus quintus hafva plägat
säija, at Spagniern är kung öfver menniskier, Frantzosen öffver beestar och
Engeländern öffver spöken, men Kaijssaren är kung öffver kungar, allenest
för the monga höga familier i Tyskland äre. Så länder ock sådana adelens
förmeering till undersåternes upmuntring och bättre förhollande i all tingh.
Ty när een är blifven adelsman, så meenar han böör sedan mehr än elliest,
holla sigh väl i klädher, försee sigh medh bättre tiänare, hästar och vagnar,
byggia skönare hus och gårdar i städerne och å landet, qualificeera sin
person, sina barn och slächt medh desto adligare dygder och meriter i krigz-
och regementsaker, ja, at göra sigh och the sina desto capablere, till at värfva
the medel, genom hvilka han sitt ståndh medh ähra må uthföra kunna.
Therigenom blifva land och städer bättre bebygde, undersåterne modigare,
klokare och rijkare, Eder Kgl. Maj. reputeerligare upvartadh och betient
och altså alla Eder Kgl. Maj. till rijkzens upkompst och hoos främmande
nationer tiltagande respect och ahnsehende dirigeradt loffliga consilia desto
märkeligare befrämiadhe.
Nu äre fuller alla tienster, hvar efter sijn proportion och nytta, all ynnest
och faveur värdhe, men aldenstund litterae och arma äre the förnembste
grundpelare, hvaropå alla christelige regementer mäst hängia, så lijser Eder
Kgl. Maj. höga konungliga vissheet så mycket mehra theraf, at Eder Kgl.
Maj. thena för andre framdrager, som Eder Maj. och fäderneslandet anten
medh svärdet eller penna och tungan bäst tiäna kunne.
Iblandh desse sidste befinnes nu ock Eder Kgl. Maj. secreterare, monsieur
Mylonius, hvilken i allehanda booklige och serdeles politische konsten är
en lärdh man, väl bevandradh och the förnembste vidh kungeliga hoff
brukelige språk förfaren; hafver fördenskuld en tidh varit professor i Ubsala
och sedan vorden Eders Kgl. Maj. secreterare; är ock nu medh oss andra
här vidh tractatten stadder i een sådana schola, ther myket sådant är at see
och förfara, hvarmedh han kan göra Eder Kgl. Maj. och fäderneslandet
häreffter märkelige tienster, efftersom han och här vidh ambassadan all flijt
och ijffver thertill dageligen påskijna låter. Så at, ändoch jagh för min ringa
person är elliest fruchtsamb nogh therom, hvem Eder Kgl. Maj. jagh
recommenderar, lijkvist icke hafver underlåta kunnat, Eder Kgl. Maj.
sådant i all underdånigheet at berömma. Ther nu Eder Kgl. Maj. värdigas
bevijsa honom den kungelig ynnast, at han ock må blifva hedrad medh
sköld och vapn och hvadh thertil behöfves, varder Eder Kgl. Maj. medh
tijden otvifvelachteligen befinnandes, at den nådhen hafver väl varit ahnlagd.