Acta Pacis Westphalicae II C 2 : Die Schwedischen Korrespondenzen, Band 1: 1645-1646 / Wilhelm Kohl
4. Rosenhane an Johan Oxenstierna und Salvius Münster 1645 November 28/Dezember 8

10
–/ 4 /–

11

Rosenhane an Johan Oxenstierna und Salvius


12
Münster 1645 November 28/Dezember 8

13
Ausf.: J. Ox. Slg. B II

14
Kopie als Beilage K zu Nr. 6

15
Besuch bei Trauttmansdorff. Dessen Pläne. Türkengefahr. Französischer Anspruch auf das Elsaß
16
und die drei Bistümer. Abtretung Pommerns durch Brandenburg. Befürchtungen der Hansestädte
17
über Behinderung des Ostseehandels durch Schweden. Rücksichten auf die kommenden Friedenszeiten.
18
Charakteristik Trauttmansdorffs. Unterredung mit Wittgenstein.

19
I går för middagen besökte jag grefven af Trautmansdorff och, effter aflagde
20
complimenter, discurrerade medh honom vidh pass een tijma. Hans för-
21
nembste propos gick dhärpå uth, huru han til den ende var hijt kommen at
22
försökia, om möijeligit vore, på någre billige conditioner at erhålla någon
23
fridh och at han inthet tänckte här länge at uppehålla sig, uthan ther thet
24
inthet kunde skie, måtte man befalla Gudh saken och låtha komma på them,
25
som thertil äre vållande; i synnerheet beklagade han och bekiände sigh
26
samma stunden hafva fådt breef af Keijssaren, hurusom the stå i störste
27
fahrligheet för Turken och är nästan inthet til at tvifla, at han icke vänder sig
28
at föhra krieg til landtz och, såssom Venetianerne medh penningar eller
29
andre medel kunne komma derifrån, så står Ungeren och Österrijke dher
30
före.

31
Sedan kom han til at tahla om conditionerne och eenkannerlig thet, at
32
Franckrijke står effter Elsass, hvilket han hölt heelt omöijeligit, seijandes at
33
the heller skulle släppa altsammans än at the thet kunne cedera, allegerandes

[p. 6] [scan. 46]


1
dertil åthskillige skiähl; bekiände dogh sig hafva i fulmacht och igenom
2
mediatorerne låthit tilbiuda Frantsösche gesandterne Metz, Tull och Verdun.
3
Förmeente at the thermedh kunde vara tilfridz. Sade sig och vara försäkradt
4
om kungen i Franckrijke hade lofvadt at han thermedh hade låthet sig
5
nöija.

6
Om Pomeren sade han den difficulteten vara, at churfursten af Brandebourg
7
det inthet vil afstå, sedan och at samptlige stenderne skulle vara deremot, i
8
synnerheet Hänssestäderne, som störste interesse deruthi hafva och allareda
9
befinna sig graverade öfver thet, at Sverige genom tullfrijheeten i Sundet
10
och sine månge hampner i Östersiön drager commercierne til sig, hvarutaf
11
vil föllia, at Hamburg och Lübeckh medh tiden blifva deshabiterade och
12
heele rijkedt derutaf icke ringa skada tager. Dertil skulle man och tänckia,
13
huru Sverige på någon tijdh hafver nappat omkring och profiteradt opå
14
Moscovijten, Pålacken, Dennemarckh, och nu omsijder vilia göra thet
15
samma på Romerske rijket. Vij måtte tänckia at dhe tijder een gång kunde
16
komma, at the som således hafva mist, läre sökia sin fördeel igien. Ty dher
17
vij skulle stå deropå, kunde thet aldrig gifva någon beständig fridh och
18
förtroolig vänskap, uthan mehra lempna een cupidinem vindictae och odium
19
effter oss. Item thet vore och emot then scopum och dessein, vij härtil hafva
20
låthit påskijna. Ty att beskydda stenderne och hielpa them til sin rättigheet
21
och therhoos spoliera them ifrån sin landh och lähn, lupe emot hvarandre
22
och, oansedt een deel nu syntes hålla medh oss, så skiedde thet inthet utaf
23
någon kärleck til oss, uthan för räddhuga och een deels för sit egit interesse,
24
och skulle man thet väl besinna, när tiderne annorlunda kunde gifva sig.
25
Fördenskuldh, dher vij ville hafva en beständig fridh, måtte man och tänckia
26
på tolerable conditioner, dogh ther som vore til at giöra medh een part
27
allena, så måtte man dogh sij, huru man kunde ställa den tilfridz; och på
28
sådant sätt kunde chronan Sverige bättre försäkra sig. Han sade sig villia
29
förrätta sine saker här det snareste han kunde och begifva sig til Ossnabrugk,
30
ther vidare at conferera medh Eder Exell. Sade sig och villia gå uprichtigt
31
och strax seija uth hvadh som skie kunde heller inthet. Och dher Eder Exell.
32
ville göre thet samma, meente han thet kunde bäst despescheras; men
33
befruchtade Eder Exell. thet inthet kunde göra för vidare ordre ifrån
34
Sverige.

35
Jag objicierade praeliminariernes orichtigheet medh passporten och exclusis,
36
dem han förmeente inthet vara til at disputera öfver, uthan kunde hafva sin
37
richtigheet. I synnerheet förmeente han, hvilke som Eder Exell. begära
38
hijt, kunde väl komma på Keijssarens och Eders Exell. ägne pass, at ther-
39
medh inthet behöfdes uppehålla tiden.

40
Thetta föruthan frågade han något om tilståndet i Sverige, om Hennes Maj.
41
ålder, gifftermåhl i synnerheet, om rijkzcantzlären

42
Axel Gustafson Oxenstierna, schwedischer Reichskanzler, * 16. Juni 1583 Fånö, † 28. August
43
1654 Stockholm. SMK V S. 681–684. APK 18811–18815.
skulle komma häruth,

[p. 7] [scan. 47]


1
och sade sig hafva förnummit uthur Sverige och Franckrijke, at the på beggie
2
sijdor äre medh folck och medel förblottade, at the inthet mindre hafva
3
orsak at åstunda til fridh. Hvadh jag til alt detta svarade, är onödigt at
4
upreepa.

5
Han discurrerar elliest väl och förnufftigt och synes vara een klook mann,
6
oansedt han är af slätte miner och anseende. Kläder sig och mächta illa
7
effter gamble maneeret, går krook ryggiot och har een stoor perucque. I thet
8
han mötte mig och skulle medh hast taga kappan på sig, vender han henne
9
af vig, hvilken under var fodrat medh thet länga ruggota plytzet, sätter sig
10
thermedh neder och kryper tilhoopa och såg uth som een biörn. Sedan jag
11
hade begynt tala, besinnade han sig, stod up igen och hade nog giöra, förrän
12
han fick vända henne. Han föll mig strax i tahlet och inthet bidde at jag hade
13
taalt uth. När jag togh afskeedh, fölgde han mig genom sin forstu neder på
14
gården.

15
Samme dagen besökte jag och grefven af Witgenstein, hvilken berättade at
16
Trautmansdorff hade i begynnelsen strax frågat honom, om hans herre vore
17
sinnadt at quittera Pomeren eller inthet. Desslikest dömbde han af andre
18
hans discurser mehra, at hans upsåt mehra skal vara at försäkra sig på kriget,
19
än at han skulle kunna bringa någon fridh tilväga. Föruthan thette discur-
20
rerade han såssom tilförende om sin herres interesse i Pomeren och den
21
jalousie han hade om hertig Augusti Magdeburgensis

33
August Herzog von Sachsen, zweiter Sohn des Kurfürsten Johann Georg und seiner Gemahlin
34
Magdalena Sibylla von Brandenburg, * 13. August 1614, 1627 Koadjutor des Erzstifts Magde-
35
burg , 1628 Administrator des Erzstifts, trat nach dem Prager Frieden die Regierung des Erz-
36
stifts an, † 4. Juni 1680, begraben in Weißenfels. ADB I S. 680–681 . NDB I S. 450 .
37
APK 21911ff.
negotiation i Sverige,
22
och om religionstriden i Ossnabrugk, hvilken han mächta hårdt syntes låtha
23
gå sig til sinnes.

24
I går vore the churfurstlige tilsammans, men Brandeburgensis inthet kalladt,
25
öfver hvilket han strax hade beskickadt den Mäntzische. I förgår hafver
26
Vehlen

38
Alexander Reichsgraf von Velen und Megen, Herr zu Raesfeld, kaiserlicher Generalfeldmarschall,
39
* 1599, † 1675. Heinrich Knust : Alexander von Velen 1599–1675. Ein Beitrag zur
40
westfälischen Geschichte. Diss. Münster 1938. Wilhelm Rave : Alexander II. von Velen.
41
In Westfälische Lebensbilder VI (Münster 1957) S. 1–13. APK 26808f.
hijt skickadt een rijttmestare medh tidender, at then Svenske armeen
27
skulle vara slagen.

28
P. S.

29
Jag vill idag besökia her Longeville

42
Henri II Duc de Longueville, * 7. April 1595, † 11. Mai 1663 Rouen. NBG XXXI (1860)
43
Sp. 586ff. W. K. Prinz von Isenburg , Stammtafeln II Taf. 35. Paul Guillaume :
44
Henri II d’Orléans au congrès de la paix à Munster. In Bulletin de Société archéologique
45
et historique de l Orléanais 3 e trimestre 1961, Nr. 11 bis S. 1–22. Bildnisse I S. 11;
46
APK 15494–15498.
och förehålla honom the orsaker aff
30
drögsmålen till repliquen, som förmäles i Eders Exell. her Oxenstiernas breff,
31
som rätt nu ankom. Jag vill och höra hvad han säijer om Trautmansdorffs
32
offerter, och thet i mårgon berätta.

Dokumente