Acta Pacis Westphalicae II C 4,1 : Die Schwedischen Korrespondenzen, Band 4, 1. Teil: 1647-1648 / Wilhelm Kohl unter Mitarbeit von Paul Nachtsheim
44. Johan Oxenstierna an Axel Oxenstierna Osnabrück 1647 Oktober 25/November 4
Osnabrück 1647 Oktober 25/November 4
Eigh. Ausf.: A. Ox. Slg. B: I.
Dank für den Brief vom 10. Oktober. Geringe Bedeutung des Waffenstillstandsbruchs durch Bay-
ern . Freude über des Vaters Erklärung wegen Johans Hochzeit mit Margarethe Brahe. Schwierig-
keiten wegen dieser Heirat.
Medh posten, som idagh ankom från Hamburgh, haffver jagh bekommit min
högtährade käre her faders skrijffvelse aff den 10. Octobris uthur Stockholm
och däraff medh hugnad förnummit min käre her faders påkompst till Stock-
holm , såsom och hvadh min käre her fader behagar migh de publicis och
privatis berätta och sin förklaring gijffva. Gudh den Aldrahögste vari loffvat,
som min käre her fader vidh godh helsan erholler. Han ville effter sin gudom-
lige vilje därmedh continuera.
De publicis vill jagh inthet mycket nu mhäla, effter min käre her fader vårt
breff till Hennes Majestät bekomm att set och läsa, som jagh förmoda. Medh
Beyeren och hans ruptur hafver ingen nödh och inthet skrecker jagh migh
därföre. Det kan min käre her fader jagh väl försäkra. Jagh holler så före, vij
läre nu innan kort få agera en comoedie, som skall haffva att därom jagh
medh nesta post min käre her fader något uthförligare vill och skall, där
Gudh helsan vari, berätta.
De privatis haffver jagh inthet mehra att skriffva, ähn att jagh aff hjertat migh
gläder aff min käre her faders gode förklaringh om mitt gijfftermål. Omnia
sunt in manu Domini, och må min käre her fader sigh försäkra, att jagh dette
gijfftermålet aldrigh i consideration toge, där icke extraordinariae rationes
migh därtill bevechte. Kan det och fuller där hoos säija, att om det icke vore
medh henne fru Margarete Brahe gjort, så gijffte jagh migh aldrigh eller toge
jagh och häruthe någon, som det snöen migh best komme till pass. Nu Gudh
veet och lagar allting! Hans nampn vore ährat, att min käre her fader sin
välsignelse medhgijffva. Och befaller jagh nu migh och fru Margareta såsom
min käresten på sådant sätt min käre her fader till ded bästa. Jagh hoppas min
käre svärfru moder varder sigh och fuller låthandes disponera. Vill thet och
inthet angåå, så måste jagh och befala Gudh den saken. Men för den godh
och gårdar eller hvadh det vara kan, som där kunne finnas, låter jagh dette
inthet fhara, om Gudh eljest så behagar. Migh berättas, att min salige hustru
moder ähr på migh något mislijkt äffven för dene orsaken skull, men det
måste jagh nu stella därhän och till tijden, som allt uthvijsan. För denne
gångh skriffver jagh hon inthet till, hinner eij eller det alt göra.