Secrete bijinstruction, gifven af H. K. M:t åth sine till fredztractaten förordnade commissarier h. Johan Oxenstierna, her Thuro Bielke, riksens rådh, och her Johan Salvio, hofcantzler, uthi den artikeln om H. K. M:tz och chronans satisfaction.

Endoch H. K. M:t sigh hafver förklarat i hufvudinstructionen öfver den artikel om satisfactionen

Vgl. Nr. 17 Art. 33–42 (S. 247–252).

och söker den att settia på ded heele hertigdöme Stettin-Pomern att lempna H. K. M:t och chronan under lähnsrätt att er- kenna och anamma af Romerske Keysaren och rijket till everdelige ägo, och vill fördenskuldh, att H. K. M:tz förordnade commissarier dette ährendet medh högste flijt, troheet och all mögeligh dexteritet drijfva skole effter in- structionens lydelsse på föresatte orter, icke låtandes sigh därifrån medh hoot heller andre maneer lätteligen * * *, men heller skiuta up saken och sökia i medler tijdh att göra rapport och intaga ny ordre och befalning, som till äfventyrs af tijdernes förandring sigh ochså kunne låta förandra.

Lijkväll effter H. K. M:t ded nogsampt veet, mercker och seer, att H. K. M:t och Sveriges chrono denne satisfaction i Pommern icke allenast diffi- culteras af vederparten och mäst alle Tyske furstar, enkannerligen chur- fursten och ded huus Brandenburg, hvilckom lähnet genom hertigarnas frånfälle öpnat ähr, uthan * * * H. K. M:t och chronan af alle naboer och flere konungar och republiker, doch i synnerheet af kongen i Danm., som nu agerar interponent och sigh därtill fögo bättre än trängdt hafver af ingen annan orsak, än att på allehanda sätt hindra, ded Pommern H. K. M:t icke effterlåtas motte, hvaruthaf H. K. M:t väll kan döma och afftaga, att hele tractaten sigh på denne punct lätteligen skall kunna stöta och heelt sönderrijfvas och ofruchtsampt aflöpa.

Skulle man nu kunne öfver alle andre stridige puncter blifva eense, särdeles att amnistian således extenderas, att dette rijkes säkerheet därigenom någorlunda vore att erhålla och Romerske rijkes ständer sielfve gifva sigh till fredz, armeerne ochså på något sätt contenterades, så att den bördan Sveriges chrono afdrages och afvelerades, så att ded på satisfactionen allena skulle ankomma, så ändoch man inthet bör låtha uthan deste större orsak skrämma sigh och stå alle extremiteter till ded ytterste emoth; lijkväll H. K.

M:t betrachtandes ded store besvär, som rijket påhänger af krigedz conti- nuation, sedan den fahra, som rijket kan påvexa och lätteligen röra des egen stat och grentzer, såframpt Gudh någon merckelig olycko i krigzväsended förhängde, sedan naboernes afvundh och jalousie, den dhe, såsom dhe dher nu sittia i roo och sambla kraffter, lätteligen på oss skulle uthgiuta och således vedh tilfälle inveckla oss i nye och flere krig och farligheeter och komma oss att quittera ded för åhengande fahra skuldh, som medh bättre skääl och någon reputation nu elliest skee kunde. Sijdst synes tarfven att krefia, ded dette rijket på någon tijdh till roo komma motte och lijdeligen, för än stillestånded medh Pålacken

Zwischen Schweden und Polen wurde 1635 Sept. 2/12 zu Stuhmsdorf unter französischer Ver- mittlung (d’Avaux) ein 26jähriger Waffenstillstand geschlossen (bis 1661 Juli 1/11); vgl. Sverges traktater V, 2 Nr. 41 S. 333ff.; C. Wejle; F. Pulaski/L. Tomkiewicz und K. Ogier I. II. Über Polen vgl. auch Nr. 17 Art. 16 (S. 239).

löper närmare ändan, fåå stadga sigh.

Dy hafver H. K. M:t befunnet gott sin ytterste meening och intention commissariernes troheet, tystheet och försichtigheet att förtroo alt till H. K. M:tz och rijksens tienst att mesnagera.

Medh få ordh till att seija och beskrifva: Kan heele Pommern, nembligen begge Hinder- och Förpommern, till chronans satisfaction icke erhollas och ettdera skulle tilbiudes, som i sådane fall troligt ähr, och * * * allaredo hafver föreslaget Förpomern medh land to Rugen, så måge H. K. M:tz commissarier, sedhan all flijt fåfengt på heele Pomers erhollande är användt, därtill bejaka och sigh medh Förpomern och land to Rugen låta contentera, doch görandes sin flijt, att biskopzdömet Camin medh öen Wollen och alle trij Oders uthlop: Peinen, [Swine och D]iffen[ow] H. K. M:t och chronan motte erholles och Förpomern tilslås; fastän af Wolgastiske regeringen ett lähn heller 2 i samme stadhen och emoth Stetin eller Oderströmen skulle afstås igen, så ville och ded tages i acht härhoos, att licenten

Über die Lizenten vgl. Nr. 14 Art. 15 und 16 (S. 215f.), Nr. 16 Art. 8 (S. 228, 28), Nr. 17 Art. 39 (S. 252, 6) und Art. 8 dieser Instruktion (S. 260, 22).

motte blifva H. K. M:t och chronan förbehollen anten till everdeligit heller ju på een anseenlig tijdh af åhr, ochså af Rostock och Wissmar medh Wernemynde och Hwalfisken.

Kunde commissarierne erhålla en summa p[ennin]g[a]r af een million heller 2 * * * mehra heller mindre öfver Förpommern, däruthinnan göra dhe deres flijt och till des hypothek Wernemynde och Hwalfisken medh flere anlägne orther. Doch om Caminiske stifftet icke kan erhollas och icke någre penningar nåås, så må ded blifva medh Förpomern och land to Rugen medh alle sine rätter och rättigheeter i Romerske rijket, kritzen holler i sigh sielf, såsom ded bäst och reputerligst är af hertigarne för dette besuttet och nutet vordet.

Vill nu icke heller dette gå, ded som lijkväll troligt är, icke att skole uth- slås, medh mindre rerum facies i Tysklandh vore heelt förandrat och veder- parten till chronans satisfaction biuder een summa peningar och till des för- säkring någon hypothek, så låther H:s K. M:t ded ochså vara i sitt värde och vill sigh heller dhermedh åthnöija låtha, än i dette kriget längre uthhärda. Commissarierne skole fördenskuldh, sedan alt ded förrige är disperat, låtha komma satisfactionen på penningar an och sigh först öfver quanto och sedan öfver försäkringen förlijka

Der Gedanke, Pommern oder Teile davon wenigstens als Hypothek in schwedischen Besitz zu bringen, taucht wohl zum ersten Mal auf in Oxenstiernas Memorial für Lars Grubbe an den Reichsrat 1634 Febr. 2/12 Art. 7 (AOSBAxel Oxenstiernas skrifter och brevväxling I 11, 1 S. 170ff. Nr. 113; übersetzt von E. Schieche S. 122) und kehrt später immer wieder; vgl. Nr. 17 Art. 35 (S. 250) und Nr. 16 Art. 8 (S. 228, 26.

Summan heller quantum skole dhe taga ded högste dhe kunna, remon- strerandes ded svåre krigedz kostnadh och dette upmutzandes medh chur- furstens af Beyerns och Saxens upsåth och praetensioner

Zu diesen Forderungen vgl. Nr. 17 Art. 33 (S. 248, 11).

emoth Keysaren des egen herre; kommandes effter lång discurs på 10 millioner rijkzdaler och så stannandes till ded sijdste på 4 millioner rijkzdaler och des billigheet besköniandes medh churfursten af Saxens offerte för 5 heller 6 åhr sedan, som då tilbödh 25 t[onno]r guldh rijkzgylden

Es handelt sich um das Angebot, das Kurfürst Johann Georg von Sachsen dem schwedischen Unter- händler Brandenstein im Oktober 1635 machen ließ; vgl. E. Dürbeck S. 75ff.

Försäkringen moste tagas i en hypothek af heele Pommeren om nåås kan, och så af Rostock och Wissmar medh des dependentier eller ju åthminste af Förpommern, Caminiske stifftet och föreskrefne öijer, så väll som Werne- mynde och Hwalfisken och så licenten

Über die Lizenten vgl. Nr. 14 Art. 15 und 16 (S. 215), Nr. 16 Art. 8 (S. 228, 28), Nr. 17 Art. 39 (S. 252, 6) und Nr. 19 Art. 4 (S. 259, 25).

af siöhampnarne, så att en hielp Sveriges chrono till garnisonernes uppehelle motte blifva deputerat, item att chronan i så motto inthet besvär hvarcken rijkz heller *** måtte påbiudes heller anmodes, uthan hypotheken lämpas utan last och börda, och att commissarierne i alla motto sökia på dette fall H. K. M:tz och rijksens försäkring att göra effter lagen och sedvana så godh, fast och obesvärligh, som någonsin sigh göra låther.

Dette är så H. K. M:tz yttersta villie och mening, den commissarierne hafva att taga i acht, för än alt annat skall * * * och tractaten ofruchtsampt aflöpa, doch icke uthan till ded aldrayttersta komme härtill, sedan alt annat fåfengeligen är försökt. I lijka motto steller H. K. M:t commissariernesdexteritet och försichtigheet herom, på hvadh sätt dhe detta alt finna be- quembligst att drijfva anten solenniter heller i particular conferencer och i secreto medh vederparten, churfursten af Brandenburgs fulmechtige heller förmedelst interponenten, och tiltroor commissariernes trooheet och för- sichtigheet alt att drijfva till H. K. M:tz och rijksens gagn, säkerheet och reputation.

10.

Men där dhe och sij inthet alfvar vara hoos vederparten, så moste dhe alt således mesnagera, att dhe sigh icke i otijdh förlöpa och H. K. M:tz ytterste villie uptäckia, men på ded fallet sökia saken att justificera och all tingh holla in integro.