Hauptinstruktion für Johan Oxenstierna, Johan Adler Salvius und TureBielke.

Stockholm 1641 Oktober 5/15

Kopie: Riksregistraturet 1641 fol. 1052ff. (Kopie der Art. 1–27 auch in Kungl. Koncepter unter Oktober 2/12)

Instruction för commissarierne till fredztractaten. Item bijmemorialet.

Efftersom mestedeels alle praeparatoria till fredztractaten medh dhen Römerske Keysaren ähre afftahlte genom h. Salvium, enkannerligen ful- machterne, så och legdebrefven för dhe Svenske commissarier och Hennes K. M:tz bundzförvanter medh sine titlar och andre requisiter och hvadh ännu felar om rumen och tijden, kan förhopligen fuller finna sitt uthslagh, Hennes K. M:t hafver ochså gifvit så vähl ständerne i Regensburg

Gemeint sind die Schreiben des Reichsrates im Namen der Königin 1641 März 22/April 1 u. des Reichsrates in eigenem Namen 1641 März 27/April 6 (Druck: M. C. Londorp V S. 260ff.), mit denen die Briefe der deutschen Reichsstände an die Königin von Schweden, die schwedischen Stände und den Reichsrat 1641 Januar 17 und 18 beantwortet wurden (ebd. S. 23ff.). Die deutschen Reichsstände unterstützten mit ihrem Schreiben die dänische Vermittlung. Die schwed. Antworten verwiesen auf die Resolution für den dänischen Gesandten. – In den Antwortschreiben der deutschen Reichsstände 1641 Juli 4 (Druck: ebd. S. 404) wurde auf die Präliminarverhandlungen in Hamburg verwiesen.

som konungen i Danm. den resolution

Vgl. S. 198 Anm. 2.

, att medh förste sende öfver sine com- missarier, som alle tilfällen skole i acht [taga] att afhielpa dette svåra och besvärlige kriget, derföre ähr Hennes Kong. M:tz allernådigste och alf- varlige villie

Über die Ernennung der Legaten und die Beratungen im Reichsrat vgl. S. Lundgren S. 216f.

, att her Johan Oxenstierna

Über Johann Axelsson Oxenstierna vgl. zusammenfassend SMK V S. 685f., außerdem C. Th. Odhner, passim und S. Lundgren S. 216ff., 241ff.

begifver sigh medh första och uthan försumelsse till skepz tagandes sin kosa genast öfver på Strålsundh och her Thuro Bielke

Ture Bielke, seit 1641 April 14/24 Mitglied des schwed. Reichsrates, hat sein Amt als Legat nie angetreten.

, effter han för sin nylige hemkompst och andre åliggiandeickekanstraxkommamedh,handåmedhförstaihöstföllier effter öfver landh.

Och detta alt för tvenne orsaker skuldh, först att han uthan Oxenstierna gifver sigh strax uth för en förordnad commissarium till fredzhandelen tillijka medh her Salvio

Über Salvius vgl. die Biographie von S. Lundgren, zusammenfassend vgl. SMK I S. 17f.

, och dädan effter att beqvembligen correspondera medh be:te her Salvio om alle praeparatoriis och hvadh som i den materien förefaller, sedan att, så länge öfver sammekompsten blifver statuerat och enviss dagh och rum belefvat medh all interessenternes samtycke, att han medh vicegouverneuren

Axel Lillje für Vorpommern und Joh. Liliehök für Hinterpommern; einer der Assistenträte war Alexander Erskein, der 1647 den Legaten zur Verhandlung des Soldaten-Contentements beigeordnet wurde.

och adsistenceråded i Pomern den staten så i krigetz som civilväsended kan effter tijdens lägenheet hielpa att rätteligen författa och ordna effter medhfången specialinstruction

Die Versuche, nach dem Tode Herzog Bogislaws XIV. von Pommern (gestorben 1637 März 10/ 20) unter Beteiligung der Landstände eine Zwischenregierung einzurichten, scheiterte am Wider- stand Brandenburgs. Seit 1640 wurde in Pommern eine schwedische Regierung eingerichtet. Vgl. M. Bär S. 148ff.

. När och her Thure Bielcke kommer öfver och sigh medh her Johan Oxenstierna hafver conjungerat, då hafver han alt ded och tillijka medh her Johan att taga i acht.

Kommandes öfver till Strålsundh skall her Johan strax medh skrifvelsse notificera sin afferding och ankompst på Tyske botn till fredzhandelen åth her Salvium, gifvandes tillkänna sigh och Tuhro Bielke vara till commis- sarier förordnade och sigh hafva instructionen i hender till communication vedh beqvem lägenheet; begärandes, att her Salvius sådant vill notificera till den keyserlige residenten, enkannerligen till den Französiske ambassadeuren, grefve d’Avaux, och derjempte till våre bundzförvanterne i Tysklandh, så och vedh tilfälle till kongen i Danm. såsom interponent; honom, her Salvium, påminnandes, att han må medh interessenterne effter undfången ordre ville afftala, hvadh som ännu feelar om handels tijden och rummen; så och därhoos påörkandes, att han hereffter ville correspondera medh h. Johan och honom uptäckia, hvadh som afftalt ähr eller ännu i praeparato- rierne kan restera.

Han kan vedh samme lägenheet notificera her Salvio, ded han i commis- sion hafver jempte fredzhandelen och, till des man på alle sijder reser an, att taga Pomerske staten i acht och jempte andres till hielp den i sitt rette och möijelige lagh fatta och settia; hvilket så väll som ded betänckiande man hafver att reesa an, förän ded hins af vederpartens och dhe allieredes sende- budh en icke den ringeste orsak är, att han icke strax begifver sigh till Hamburg.

Effter giordh notification så och skrifftlig communication må her Johan och her Salvius sökia tilfälle att komma till möthes anten uthi Wissmar eller någon annan beläglig ort, på ded h. Johan kan beqvemere uptäckia h. Salvio sin commission och låta honom sij denne instruction och däremoth deste bättre förfara alle consilia och hvadh afftalt är eller icke, såsom och hvarpå ett eller annadt sig stöter, och där alt samptligen öfverlägger, hvadh som till saksens befordring och justification hörer och länder, så att dhehvarannan måge rätt förstå, och, där en eller den andre besökes åthski[l]dt och tiltalas, de då altidh tala och skrifva uthur en mun och penna och altidh emoth en och annan blijfva sig lijka

Salvius hat die Hauptinstruktion mit Nebenmemorialen und Geheiminstruktion zum ersten Mal während seiner Zusammenkunft mit Joh. Oxenstierna in Wismar in der zweiten Januarhälfte 1642 in die Hand bekommen, bei dieser Gelegenheit jedoch nur flüchtig durchsehen können; vgl. Salvius an Königin Christine, Hamburg 1642 Februar 2/12, 12/22 (Salvius Samling vol. 1).

Kommer nu någon, mädan bägge äre åthskildhe, ifrån konungen i Danm.

Über die dänische Beteiligung an den Präliminarienverhandlungen 1641 vgl. J. A. Fridericia II S. 172ff.

till her Johan anten medh bref heller buden påörkandes, att man till tracta- ten ville resolvera och förträda, kan och hända sigh medh special ordre att afftala de resterande praeparatoria eller praeliminaria, då skall her Johan först in genere betyga Hennes Kong. M:tz förtreet öfver dette långsamme och besvärlige kriget så och hög- och benägenheet att afhielpa och sättia Romerske rijket sampt naboskapet i roo och tranquillitet så och uthi förre venskap igen förmedelst ährlige, reputerlige och säkre conditioner, och att han till den ända var affärdat, att, så snart om tijden och rummet vore medh vederparten så och interessenterne beslutet och förafskedat, strax skulle draga an och medh her Salvio, som praeparatorierne härtill afhandlat och, hvadh som rester der, att afhandla commission hade, begifva sigh till handels platzen och fredztractaten angåå. Där nu H. M:tt i Danm. vill vederparten andrijfva till godh resolution och befordra värcket, att H. K. M:tz confaedererade motte skee nöije och komme tillijke resolvera, giorde kongen ett synnerligit värck, som posteriteten hade att berömma.

Där nu så hender, att kongen i Danm. örker opå att h. Johan skall sigh resolvera på tijden och rummedt eller andre praeparatorier, må han fuller discurrera deröfver på samme slagh, som her Salvius härtill giordt hafver, men icke sluta, uthan referera sigh på her Salvii aftaal, seijandes alle prae- paratorier härtill vara h. Salvio committerade och han fulkomligen till praeliminariernes af handling instrueret och fulmechtigat; mäst fördy att där vore så väll vederpartens committent som den Frantzösiske ambassadeuren residerandes, medh hvilcke mäste och beqvembligst kunde afftalas; sigh icke heller t[v]ifv[la], att h. Salvius sin commission skulle medh flijt effterkomma, därtill han och honom fliteligen ville förmana, sigh förnämbligst till huf- vudsaken vara afferdat och stå bered, så snart alt ded förrige vore richtigt och afftalt.

På samme sätt skall han mutatis mutandis * * * andra Tyske förstar och ständer, som anten af upsåth eller ex occasione beskicka honom därom och saken pådrijfva, allenast att han ded därhoos observerar, om förstarne ähre i alliance medh Hennes Kong. M:t och hafva [ar]m[eern]e på fötterne såsomLuneburg

Das Haus Braunschweig-Lüneburg hatte nach dem Prager Frieden zunächst eine Neutralitäts- politik verfolgt und versucht, mit dem Kaiser wegen des von kaiserlichen Truppen besetzten Wolfenbüttels und wegen des Stiftes Hildesheim zu einer Einigung zu kommen. Doch 1640 Juni 17/27 wurde zwischen den Herzögen Georg, August und Friedrich von Braunschweig-Lüneburg und Schweden ein Bündnisvertrag vereinbart; dieser wurde aber vom schwedischen Reichsrat zu spät (1641 Juli 3/13), von den Braunschweigern überhaupt nicht mehr ratifiziert, da diese sich nach dem Tode Georgs (1641 April) wieder dem Kaiser zuwandten und den Frieden von Goslar 1642 April 9/19 schlossen; vgl. Sverges traktater V, 2 Nr. 52 S. 437–453 und W. Langenbeck S. 217. – Über die vorübergehende Truppenkonjunktion der braunschweigischen mit den schwedischen Truppen bei Erfurt (Mai 1640) und die diesbezüglichen Verhandlungen mit Banér und Hessen-Kassel vgl. W. Langenbeck S. 40ff., 73ff.

och Hessen-Kassel

Amalie Elisabeth v. Hessen-Kassel hatte nach dem Tode ihres Gatten, des Landgrafen Wilhelm V. (1637) eine Neutralitätspolitik zu betreiben versucht. Die von Kurmainz vermittelten Friedensverhandlungen mit dem Kaiser seit dem Waffenstillstand von Dortmund (1638 März 3) scheiterten jedoch; im Mai vereinigten sich die hessischen mit den schwedischen, französischen und braunschweigischen Truppen. Vgl. W. Langenbeck, R. Altmann und I. Bechert.

eller elliest holla sigh såsom neutral, inthet görandes något till saken, än hvadh som skeer förmedelst tvång, såsom Mechelburg etc.

Über Mecklenburg vgl. Instruktion Nr. 14 Artikel 6 (S. 212).

Där nu någon, som i alliance ähr och medh coopererer, beskicka honom, skall han förtroligare medh dess uthskickade omgåås, i gemeen altidh bety- gandes H:s K. M:t begärligheet till freden så och affection, alt medh deres herres inrådande och cooperation alt drifva till een godh och almen fredh, säker och reputerligh för dem evangeliske stender i Tysklandh så och Hennes K. M:tz egne landh och rijker som andres des venners och allieredes, förmanandes dem att på sin sijda göra ded samma och, såsom H. K. M:t hafver sitt öga på dhem, dhe däremoth H. K. M:tz och des rijkes säkerheet, reputation och välfärdh ansij och bearbeta ville; sedan ochså att dhe hielpa praeparatorierne att drifva igenom hoos vederparten så väl som hoos Frantzösiske ambassadeuren, på ded alle hinder i tijdh motte rymmas af vägen.

Item att dhe andre evangeliske ständer, som för detta af redhuga hafve vedertaget den Prageske freden, motte förmedelst högbe:te försters inrådande och andrijfvande taga vedh denne almenne fredzafhandling sitt och Romerske rijkes interesse i acht och finnes tillstädes vedh trac- taten medh deres fulmechtige stödiander under, hvadh dhe förmåtte alt till ded bästa och hvadh meera i gemen kan synes vanligit till sielfve saken och H. K. M:tz gode intentions justification.

Emoth dem andre förstar och ständer, som anten neutraliteten observera heller ju inthet vele göra sig delachtigh af kriget, skall detta och fuller seijas, doch på annat sätt förmanas att befordra dhe evangeliskes saak och, hvadh dhe medh Prageske fredens

Text M. C. Londorp IV S. 458ff., Theatrum Europaeum III S. 472ff. J. C. Lünig, Reichsarchiv V 1 S. 104ff., J. DuMont VI 1 S. 88ff.; zum Nebenrezeß über die vom Prager Frieden ausgeschlossenen Reichsstände vgl. oben S. 214 Anm. 2. Die wichtigste Literatur: K. G. Helbig, E. Dürbeck und A. Wandruszka. – Vgl. zum Prager Frieden auch unten S. 246f. Artikel 30.

vedtagande hafve försumat, nu heller än aldrig* * * och bethe, efftersom hvars och ens intention och discurser fordra sine adproprierade svar, allenast att ded blifver observerat och alle discurserne, myckit mehre resolutionerne därhän dirigerade, att krigetz invidie må * * * ifrån H. K. M:t och rijket, benägenheeten att freda Romerske rijket klarligen betyges och bevijses, och så icke minder contesteres, huru H.K. M:t dette kriget hafver så länge och genom så månge farligheter uthhärdat till ingen annan ände, än att få Romerske rijkz stat, serdeles dem evange- liskes och enkannerligen naboskapetz någorlunda i sitt förre tilståndh, och således försäkra sigh och fäderneslandet emoth den anvexande Österrij- keske monarchien och intenderade absolut dominater [!] i Tysklandh.

Ded samme skall han betyga emoth churfursten [af] Pfaltz

Das Kurpfälzische Haus war 1635 vom Prager Frieden (Art. 12) und 1641 von dem kaiserlichen Amnestiedekret (Art. 21) ausgeschlossen. Über die Kurpfalz vgl. auch Art. 17 (S. 240, 3), Nr. 14 Art. 11 (S. 214, 13), Nr. 16 Art. 10 (S. 229, 21) sowie Nr. 3 (S. 48, 1–13), Nr. 5 (S. 109, 25–110, 14) und Nr. 29 (S. 443, 13ff.).

och andre, som des huses saak drijfva, läggandes ded därtill, att H. K. M:t altidh hafver hafft ett synnerligit öga därpå både för den stadige venskap, som af longlig tijdh hafver varit Sveriges konungar och ded husetz emellan, såsom och för dette store interesse skuldh, som ded Romerske rijke så väll som alle des evangeliske stender jempte nabolige konungarijker och republiker hafva däruthi att dhe evangeliskes och catholiskes vota måge vara paria i ded churfurstlige collegio eller ju de af desse vile öfverstemmas.

Emoth churfursten af Saxen, där han gifver tilfälle därtill, skall han * * * icke dissimulera den orätt, som H. K. M:t är skedt, i ded churfursten mitt i vapnens conjunction hafver tracterat ensijdes, sedan slutet, trätt öfver på andre sijdan och uthan någon orsak förklarat H.K. M:tz fiende i den Prageske freden; dåropå ingåt vapner och uthan all schähl förfölgdt H.K. M:t och chronan, debaucheret des tienare och venner och till ingen redelig af handling velat förstå, uthan imperiose och ignominiose tracterat H. K. M:t och chronan emoth all bättre förtienst, föruthan ded, att alle evangeliske för- stars och stenders i Tysklandh servitut der ähr funderat

Gemeint sind die dem Prager Frieden vorangegangenen Pirnaer Noteln, die Verhandlungen, die Kursachsen im Auftrage des Kaisers mit Oxenstierna (1635/36) zum Teil unter Vermittlung Herzog Adolf Friedrichs von Mecklenburg-Schwerin führte, und die Verhandlungen mit Offizieren der schwedischen 4rmee (Herbst 1635).

Men detta alt, ehuru H. K. M:t icke kan ded uthan starck kenslo ihug- komma, hafver ded lijkväll icke så stoor krafft hoos H. K. M:t, att icke affectionen till ded gemene evangeliske väsend skulle hoos H. K. M:tmehra förmå och fördenskuldh, där churfursten ville hielpa till ded gemena bästa, cooperera och, hvadh i Pragiske freden vore försedt heller icke rätt uthtydt, botadt och * * *, då vore all tvist emellan H. K. M:t och chur- fursten lätteligen uphäfven och dhe på både sijdor uthan besvär kunne förmåås att stemma in till dedh gemene vesendz erhollande.

Skulle, såsom och icke troligit är, någon occasion gifva[s] directe heller indirecte på ett sådant slag medh churfursten af Saxen att komma till handels, måste ded inthet uthslås, men där något annat inkast därjempte skedde, moste her Johan försichtigt omgåås medh och, där han icke är instrueret öfver, caute declinera till vijdare underretelsse, allenast att han i medler tijdh behåller churfursten i * * * som han kan bäst.

Art. 9, 10 u. 11 auszugsweise in Urk. u. Aktenst. V 1 S. 13f.

Belangande churfursten af Brandeburg

Über Brandenburg vgl. auch Nr. 20 (S. 261–266).

, då är att taga i acht, ded H. K. M:t hafver ad ratificationem slutit medh honom en vapnhvijlo på 2 åhr, icke retteligen vetandes, om den blijfver ratificerat eller icke. Ratificeras den icke, då är han till tractaten och emoth honom mutatis mutandis att resolvera, såsom om churförsten af Saxen sagt är, medh den reproche, att han sielf hafver hafft sin fullmechtige hoos Hennes K. M:t, dhen aff * * *

Zu ergänzen evtl. der Name des brandenburgischen geheimen Rates Gerhard Romilian von Kalcheim, genannt Leuchtmar.

, sollicerat, tracterat och slutet stilleståndh

Waffenstillstandsvertrag 1641 Juli 14/24, vom schwedischen Reichsrat ratifiziert 1641 Sept. 7/17. Text: Sverges traktater V, 2 Nr. 55 S. 475ff. Regest: Th. Mörner Nr. 64 S. 128ff. – Über die Verhandlungen vgl. C. Th. Odhner S. 75; Urk. u. Aktenst. I S. 522ff., V 1 S. 1ff.

, och nu ded uthslaget, så att till den förre injurien och hostiliteten, som hans her fader oförskyldt hafver giordt och begåt på Hennes K. M:t och chronan, denne churfursten ändå hafver affronterat och geckat Hennes K. M:t; och derföre, om han mister all credit häreffter och hans landh och undersåther illa tracteras, hafver han derföre ingen uthan sigh sielf att beskylla, och låthe så dermedh saken bestå, och hafver H. K. M:tz armee så väll som garnisonerne i Pomern och Mechel- burg rätt och macht att nyttia churfursten aff Brandenburgs landh, ded bäste dhe kunne.

10.

Men der churfursten elliest sökte göra stillestandzpacterne ett nöije, alle- nast att man öfver * * *

Wohl zu ergänzen Werben, nordwestlich von Havelberg, jedoch links der Elbe.

skantz (som seijes vara raserat) vore något oense, så måste ded effter instruction

Wohl gemeint das Memorial für Joh. Oxenstierna 1641 Okt. 5/15 betr. die Verhandlungen über die Ratifikation; Urk. u. Aktenst. V 1 S. 12ff.

af commissarierne afhandlas, men icke fördenskuldh låtha saken igen komma till ruptur, på hvilcket fall såsom och myckit meera, där stilleståndet, såsom thet slutet är, ratificeras, då skall herJohan vedh occasion betyga något bättre förtroende emoth churfursten af Brandenburg än andre och göra all sin flijt att tilhålla honom sampt hans tiänare och commissarier H. K. M:t och des stat och consiliis.

11.

Och efftersom churfursten af Brandenburg är den, som högste interesserat hafver i den satisfaction, som Sveriges chrono kan medh skähl praetendera i landh, så vähl för sin praetenderade rettigheet

Die brandenburgischen Ansprüche auf Pommern gehen auf die 1529 zu Grimnitz zwischen Kurfürst Joachim von Brandenburg und den Herzögen Georg und Barnim von Pommern-Stettin geschlossene Erbeinigung zurück, vgl. M. Wehrmann I S. 27, Riedel II 6 S. 354ff., J. C. Dähnert I S. 39ff.

i Pomern som för churfursten- dömedz och Marck Brandenburgs skuldh, såsom och fördenskuldh, att ded elliest desföruthan moste en gång tracteras medh honom därom och hans consens

Über den brandenburgischen Konsens vgl. Nr. 18 Art. 4 (S. 257).

sökias och erhållas, derföre finner H. K. M:t gått, att her Johan Oxenstierna söker effter bijmemorialer

Vgl. Nr. 19 und 20 (S. 238–261, 261–266).

, om något tilfälle gifz, för- medelst någon af churfurstens förtrogne gehemere rådhen att conferera der- om att undertasta churfurstens mening deröfver, och såframpt han därtill någon grundh läggia kan, han då däröfver communicerade medh h. Salvio, och dee då sökte tilfälle conjunctim att sluta ded emmellan H. K. M:t och churfursten och grunda altså fredztrataten så myckit bättre och fastare, tagandes af vägen ded förnembste hindret, som är på färde och elliest chronan mest af sine grannar contravalleras uthi, fölliandes i alt bijme- morialens lydelsse.

12.

Emoth Frantzösiske ambassadeuren

Über die Zusammenarbeit mit den französischen Gesandten vgl. Art. 22–24 (S. 241f.).

och andre ministros hafver her Johan orsaken till sin afferding att underreta pro occasione, att han till fortsätning af den nu een lång tijdh behandlade almeene fredztractat vore på Hennes K. M:tz och chronans vägnar, effter dett där medh sine colleger h. Thuro och her Salvio att angå och således sökia alle möijelige medell denne blodzstilning och landzförderf att affhielpa och Christenheeten att befredha och hielpa till roo igen, men voro enkannerligen instrueret, att medh kongen i Franckrijke och des fulmechtige ambassadeurs inrådande och conjuncte handell att göra effter alliancens lydelsse, inthet tviflandes, att dhe på deres sijda medh affection och lijka correspondence motte och alliance- pacterne taga i acht.

Sedan att han dem vijser till h. Salvium öfver praeparatorierne, enkanner- ligen tijden och rumedt att afhandla sinemellan så väll som medh vederpar- ten, och således maturera saken, att den ju för kunde begynnas och så till fredh förhopligen ändas och uthslå.

13.

Där och något förslagh giordes på tijden och rumedt aff Frantzosiske ambassadeuren eller andre, så ändoch h. Salvius den saken allena hafver i commission. Lijkväll där her Johan Oxenstierna [och h. Savius] ännu tilhopa [äre] eller ex occasione komma tillsamman, kunne dhe ded conjunctim af- handla, men der detta icke skeer för hinder skuldh, heller dhe icke länge kunne blifva tillsamman och ded lijkvähl kommer på snack, så är fuller bäst, att heela af handlingen skiutas till Hamburgh, där den begynt och mestedeels afhandlat ähr.

Men så kan och her Johan Oxenstierna på samme foot som h. Salvius discursvijs och till befordring och recommendation förklara ährendet såle- des, att rummet tages vedh Ossnabrugge och Munster, 1. för dhe ähre när hvarandre belägne och till communication beqväme, 2. alleredo nempnde och på keyserske sijdan, som man förnimmer, bevilliade, och kunne till ded 3. stellas på både sijdor i försäkringh, att Sveriges chrono steller Ossnabrugge cum caesarea et interessenti[um] cautione de restituendo (om freden blifver icke sluten) i sitt frije vilckor, och att dhe keyserske däremot sub eadam conditione taga deres garnison uthur Münster och flere orther, som ligge Ossnabrugge eller Munster för nähr och göra passagernes frijheet suspect; i lijka motto måste och försäkringen tagas aff borgmästare och råded och andre interessenter i Ossnabrugge för H. K. M:tz commissarier, efftersom dette alt där bäst sijs och tagas i acht.

Såframpt nu på vederpartens sijda örkes på Franckfurth och Meyntz, skall her Johan des vijda aflägenheet såsom obequembd för denne chronan invända, men hele den saken til her Salvii afhandling remittera.

14.

Tijdhen skall tagas så kort och hastig man kan, och för tijden kan beram- mas, ju bättre däd är, allenast att man deröfver sigh medh Frantzösiske am- bassadeuren förenar, så att icke något på vår sijda i så motto skeer emoth alliancen heller oss medh rette må kunne förekastas.

Men där något drögzmåhl infaller och af Frantzosen upskoff sökes, att då her Johan på sin såsom her Salvius på sin sijda conjunctim eller separatim ded ährended altså oförmärckt styra, att ju lämpan hoos H. K. M:t förblif- ver och, hvadh ovillie af opskofvet förorsakas, på Frantzosen heller på ve- derparten sielff förvändes.

15.

Så snart man nu öfver rumedt och tijden sigh hafver förenat och dhe andre praeparatorier alle ähre af handlade och leijgderne förvexlade och detta alt medh Frantzosiske ambassadeurens så väll som hertigernes af Brunswijk och Luneburg sampt landgrefvinnans af Hessen-Cassell

Über beide vgl. auch Art. 5 (S. 233f.).

vetskap och inrådh,så skall her Johan, her Thuro Bielcke, om han desförinnan kommer til- städes, och her Salvius heller, om her Thuro desförinnan icke arriverar, dhe andre två samfelt skrifva dem evangeliske förstar och ständer hvar för sigh till, communicerandes dem den undfångne legden, notificerandes dem aff- taledt och afskeden uthan medh dem keyserske öfver handels rummedt och tijden och inbördandes dem, att sielfve heller förmedelst deres fulmechtige finnes tilstädes och att taga i acht så ded gemene vällstånd, deres fädernes- landz som deres eget particular interesse medh tilbuden på H. K. M:tz väg- nar, att, såsom dhe inthet tvijfla, ded förstar och ständerne varde sigh låta vara anlägen vänskapen och correspondencen medh Sveriges chrono, så och dennes billige interesse, altså skole dhe hafva att försäkra sigh, ded H. K. M:tz commissarier hafva ordre och mandata att låta sigh stendernes inter- esse och billige desideria vara befallade och hielpa i alt till deres bästa och välfång effter möijeligheet cooperera.

16.

Hender sigh och, att kongen i Pålandh

Über Polen vgl. W. Czaplinski, Władisław und ders. The reign S. 493ff.

indirecte tilbiuder sigh till inter- ponent, så hafve H. K. M:tz commissarier den interposition höfligen att undanböija medh betygande, att ded uthan tvijfvell skulle * * * förstås hoos H. K. M:t, men sigh ingen instruction hafva deröfver bekommet, efftersom ded ingen hafver kunnat billa sigh in för den nähre svåger- och skyldskap skuldh, som emellan honom och Keysaren ähr, declinerandes den inter- position i alla motto.

Men om kongen i Påhland directe sin förmedling tilbude, då måste commissarierne medh höflige ordh beröma kongen i Pålandz intention och åhoga att stilla desse krigen i Christenheeten, excuserandes sigh, att vara affärdat på kongen i Danm:z sollicitation och af flere interponenter ingen vetenskap hafft hafver den tijdh dhe afferdades och fördenskull inthet an- nadt hafva i instruction, sigh alt vele referera till H. K. M:t och des vijdare ordre och resolution förvänta. Commissarierne skole all otijdig offension undfly, men doch icke göra någon förtröstning på receptionen, men alt så- dant caute undvijka.

17.

Så kan och hända, att någon ifrån Engelandh skickades till handelen och sigh hoos H. K. M:tz commissarier anpraesenterade till underhandlare eller ju åthminste till communication och participation, skee kan under skeen, att drijfva den Pletziske [!] saken, men i sanning att drijfva den och derjempte att hielpa dirigera fredzhandelen till sitt eget interessetz erhollande.

Biuder nu kongen i Engeland sigh till underhandlare, då skole commissa- rierne på samma sätt, som om kongen i Pålandh sagt är, undvijka inter- positionen och den excusera medh lyffte att vele därom referera.

Men där någon sigh till communication tilbiuder, måge dhe låta vara i sitt verde, icke kunnandes heelt drijfva sin koos och fördenskuldh nyttia honom i den Pfalziske saken, när hon kommer på handelen, såsom och elliest i andre tilfällen altidh betyga H. K. M:tz förtroende till kongen i Engelandh och den nationen, och att gifva dem orsak, om tractaten ofredeligen aflöper, att träda till oss, men uthi våre egne saker och interesse lijtet heller inthet, enkannerligen öfver chronans satisfaction medh dem communicera

Über das Verhältnis zu England vgl. auch Nr. 15 Art. 18 (S. 225) und Art. 25 (S. 243, 31), Art. 7 über die Pfalz (S. 235).

18.

När nu alt är färdigt och dhe praeliminaria afftalte, rumet och tijden beramade, säkre legderne uthlefvererade, concepten af fullmachterne öfver- sedde och befunne godhe och fulkomlige, kongen i Franckrijke bevilliadt till tractaten och dhe andre bundzförvanterne fått därom tilbörligen åth- varning och af dem resolution ähr kommen tilbakas, så och alle praepara- torierne effter her Salvii special information förrättade, då skole H. K. M:tz commissarier bestemma en viss och beqvemb ort, där dhe kunna komma tilsammans och, så snart dhe förnimma dem keyserske och churfurstlige deputerade vara på reesan, förfoge sigh medh säker convoij till dhe näst- belägne Svenske garnisoner, dädan att anreesa på och till föresatte rum och tijdh.

19.

Blifver Ossnabrugge vedertagen på både sijdor till den Svenske fredz- tractat och Munster för den Frantzösiske, så skole commissarierne först låta H. K. M:t och chronan försäkras nöijachteligen af Keysaren, chur- fursterne, biskopen sampt capitlet af Ossnabrugge och staden de resti- tuenda urbe och recipiendo praesidio medh sådan rätt och rättigheet, som Sveriges chrono nu ded besitter, uthan någon limitation eller exception, så- frampt tractaten ofruchtsampt aflöper eller totaliter förhindras.

Sedan när ded är skedt, skall den Svenske garnisonen dragas däruth och föres till andre orter eller i armeen, och så därjämpte * * * och dhe fiendlige ortarne, som ligge emellan oss och Ossnabrugge * * * därmedh bestelles beqveme och anseenlige logementer för H. K. M:tz commissarier och deres medföllie och göras alle praeparatorier till att reputerligen komma där in- till rättan tijdh.

Såsom dhe och icke allenast skole för säkerheet och anseende skuldh taga een nöijachtigh convoij medh sigh, men och, mädan dhe där in loco ähre, hafve hoos sigh åthminste ett eller 2 corporalskap gode knechter, som be- vaka deres huus och elliest dem kunna hafva vedh handen, medh godhe kläder och liberie försörgde.

20.

Skulle nu öfver förhopning någon annan orth, serdeles Frankfurth am Mein för dem våre och Mäntz för dem Frantzösiske, blifva nempde och accepterade, så måste dhe sigh jempte Keysarens försäkring och legd, och så låtha försäkra af borgmestare och rådh af Franckfurt, tagandes sedan sin vägh på Menden

Das ist Minden.

och Cassell och dädan den beqvembste någon åth Franck- furth, och så öfver logerended som sitt medhföllie, convoij och annadt slijkt observera, hvadh som i den förre artikel öfver Ossnabrugge sagt ähr.

21.

Ded skole de i anmarcheranded taga i acht, att ju interponentens kongen i Danm:s sendebudh, såframpt kongen i Danm. ännu fort på samman- kompsten och interpositionen drijfvandes varder, resar först an, att deste beqvemere och medh mehra reputation draga stridande parterne tillsam- mans, moste fördenskuldh commissarierne så laga, att han först är där och dhe sädan effterföllie. Dijt kommande skole dhe genom dheras marskalck notificera interponenten sin ankompst och så förvänta hans visite först. Visiterar interponenten dem först, så hafver alt sin richtige och ordentlige gång. Och skole commissarierne sedhan visitera honom och så offta saken dedh kräfver. Giör han ded inthet och Keysarens deputerade fulmechtige ähre [allaredo] där, så och interponenten hafver dem keyserske visiterat och icke vill göra ded våre, så måge de ded och på sin sijda låtha och settie cere- monierne afsijdes, allenast att dhe observera realiteterne grant och noga, och- så ceremonierne i congressen. Ähr och dee keyserske icke ändå kommen, och interponenten icke visiterar H. K. M:tz commissarier först, så måge dhe och låta anstå medh hans visite och * * * elliest hvadh som till göra står genom des marskalck och secreterare.

Finnes där då tilstädes heller komma effter churfurste[r]n[e]s och st[än]de[r]s i Romerske rijket deputerade, som ähre eller vele synes att vara våre bundz- förvanter, deres sendebudh skole dhe excipere genom sine marskalck heller secreterare och gratulere dem sin ankompst, men icke visitere dem, förän dhe visiten undfångit hafve och, så snart dem är skedt den ähra H. K. M:t böör, hafva dhe effter hvart ståndz qualiteter och dignitet att rehonorera dem, observerandes i alt H. K. M:tz dignitet och decorum, emoth hvilcket dhe sigh flitigt achta skole, icke något att göra heller tillåta, som framdeles kan dragas till förfång.

22.

Till den Frantzosiske tractaten

Über die Zusammenarbeit mit den französischen Gesandten und Residenten vgl. Art. 12 und 23 (S. 237, 242) und Nr. 15 Art. 6 und 14 (S. 220, 15–18, 223, 14–17) sowie Nr. 5 (S. 68, 13–22).

skole anten föruth för correspondencen skuld och att veta, hvadh där passerar, eller åthminste vedh deres antåg för- skickas den deputerade agenten, medhhvilcken de Frantzosiske ähre effter pac-ctern e

Vgl. Art. 9ff. des 1641 Juni 20/30 in Hamburg erneuerten schwedisch-französischen Bündnis- vertrages von 1638 Februar 24/März 6 (Sverges traktater V, 2 Nr. 50 S. 427, Nr. 54 S. 471).

skyldige att communicera deres tractat och handell; deremoth H. K. M:tz commissarier skole ochså admittera den Frantzosiske agenten hooss sigh och communicera medh honom, hvadh som där proponeras, svaras och resolveras, brukandes däruthinnan såsom i alt annat den discretion och dijudication, att dhe väll taga i acht, hvadh som H. K. M:t kan genom communicationen praejudiceres, eller hvadh som länder till saksens beford- ring, justification eller elliest lijkvähl skall komma uth, och detta alt så gärna å destinato öpna och meddeela, som ded lijkväll inthet kan fördölias, men i ded förre bruka besta försichtigheet, att icke gifva tilfälle att turbera vår rådslag och intention; efftersom H. K. M:tz commissarier ochså ett noga öga hafva moste på dhe Frantzosiske fullmechtige procederes och dereffter formera sine consilia.

23.

Där ochså är, att dhe Frantzösiske deputati finna gott att möthas medh H. K. M:tz commissarier någonstädes på ett beqvembt rum emellan handels- platzerne eller att H. K. M:t sielf finne gott, sådant att sökia deste bättre att betyga och göra uppenbar vår correspondence och gode förståndh, så skole H. K. M:tz commissarier enkannerligen låtha sigh medh maneer vara an- lägit att erholla aequalitatis rationes, så att rumedt tages mitt emellan heller vedh pas och att dhe mötes loco medio i någon kyrckio eller på rådstugun eller der däd förmedelst visiter skall skee, att ded då så afftalas, att visiterne aber [!] * * *, att hvadh den ene gör den ene gången, den andre andre gången däruthinnan gör det samme, så att H. K. M:tz högheet och medh andre konger praetenderade aequalitet väll blifver tagen i acht och denne tractat framdeles kan till exempel allegeras eller H. K. M:t ju icke skeer något praejudicium.

24.

Vedh sådane möthen eller visiter medh dem Frantzösiske deputerade skole commissarierne öfverläggia förnämbligst ded gemene alle kongars och republikers interesse bringa [på taal] doch förnembligst [Sveriges] och Franckrijkes stat, välståndh och säkerheet, des skähl och orsaker, så och des hinder och communi consilio befordra ded, så vijdt ded medh tractat skee kan, sedan deras gemene bundzförvanters i Tysklandh och per indirec- tum fleres, som den Nederlandiske Statens och Italienske förstarnes; icke så myckit derföre, att vij anten äre sådant att göra skyldige eller att vij ytterst däropå tänckia att bestå, men att försökia, hvadh sigh göra låther, och vijsa verlden, att vij icke allena ähre incurios, huru i verlden tillgåår; doch moste detta caute tracteras och achtas, att ded icke dragas till någon obliga- tion, uthan allenast till en courtoisie och affection.

På samme sätt moste och alt öfverlägges medh dhem andre bundzför- vanterne i Tysklandh, enkannerligen Brunswijgk-Luneburg och Hessen- Cassell

Über Braunschweig-Lüneburg und Hessen-Kassel vgl. Art. 5 (S. 233f.).

, sedan och medh dem andre ständer, som inthet äre restituerade, som margrefven af Baden-Turlach etc., ju medh dem andre, som iniquis conditionibus ähre restituerede, som hertigen af Wirtenberg

Vgl. die kaiserlichen Resolutionen an die württembergischen Gesandten in Wien 1636 Mai 16 und auf dem Regensburger Kurfürstentag 1636 Dezember 9 (M. C. Londorp IV 571f., S. 605f.). Vgl. außerdem Chr. F. Sattler VII S. 155, 165; H. Günter S. 309.

, margrefven af Ansbach och flere ringare ständer, item medh städerne; och medh desse öfverleggia ded gemene vesend, des erhollande, så och hvars och ens privat interesse, och altså i alla motto tee och betyga en omsorg om deres välfärdh, så vijda dhe sielfve draga der behag till, och således vinna deres cooperation i H. K. M:tz och chronans billige postulatis; och vill detta alt föras och drijfvas medh beste dexteritet och försichtigheet.

25.

Låthe sigh där tillstädes finna ambassadeurer ifrån Engellandh, Venetien, Portugal, Nederlandh, Sweits, medh dem såsom medh venners gesandter skole H. K. M:tz commissarier omgåås, och efftersom hvars och ens inten- tion och interesse ähr, heller dirigeras, dereffter tractera dem, hafvandes öga på H. K. M:tz och rijksens reputation och så på erhollande af venskapen medh dheres principaler, betygandes altidh den affection och respect H. K. M:t till dem bär, inthet låthandes så vijda saken in genere tracteras, att con- testera H. K. M:tz omsorg och åhoga att erhålla vänskapen medh dhem, och att taga deres interesse i acht, däremoth tviflandes inthet, att dhe ju göra ded samma emoth H. K. M:t och Sveriges chrono.

Men såsom hvar af dem hafver sitt enskijlte interesse och drijver ded mestedels uthan all respect af ded gemene väsend och mycket meera uthan respect af Sveriges interesse, såsom härtill är befunnet, altså moste H. K. M:tz commissarier alt flitigt och försichtigt öfverväga och på den ene sijdan afmerckia deres intention och doch undvijka all disputation deröfver i fåfängian; men på andre sijdan icke stort befordra eller förfechta deres privat anlägenheet, medh mindre den sådan ähr, som befordrar H. K. M:tz och Sveriges fördeel och hafver där sin grundh uthi.

Engelandh skall uthan tvifvell praetendera Pletzes [!] restitution, till hvilcken H. K. M:tz commissarier hafve att betyga all benägenheet och tilhielp

Über die Pfalz vgl. Art. 7, über England und die pfälzische Frage vgl. Art. 17 (S. 235 und 239f.).

Venetien

Vgl. Nr. 15 Art. 16 (S. 224, 5).

och Sweitz

Zur schweizerischen Neutralitätspolitik vgl. F. Gallati, L. Haas.

skole nepligen hafva annan intention, än att taga sin säkerheet i acht, den man curialiter hafver att observera.

Portugal

Portugal hatte sich 1640 unter dem Hause Braganza von Spanien getrennt, 1641 Februar 1 mit Frankreich ein Kriegsbündnis und 1641 Juli 29/Aug. 8 mit Schweden einen Freundschafts-, Handels- und Seefahrtsvertrag abgeschlossen; vgl. Sverges traktater V, 2 Nr. 56 S. 486ff. und K. Mellander.

skall uthan tvifvell vele mengia sigh in och gärna turbera trac- taterne, på ded dhe måge hafva i kriget medhielpare. Dhe moste heelt vänli- gen tracteras, öfver deres saak medh Franckrijke och Tyske furstarne communiceras, hvadh som communi consilio gott finnes till deres conserva- tion, hoos vederparten drijfves och ju emoth dem altidh betyges H. K. M:tz gode intention och affection.

Men såsom * * * krigen, der ded elliest medh skähl kan uphäfvas, föres nu för dheres skuldh, altså är af nödhen, ded H. K. M:tz commissarier hafva ögatt opå att, hvadh som dem icke till nöijes skeer, må vederpartens enbendigheet och dhe confaedererades betänckiande mehra än H. K. M:t tilskrifvas eller ju invidien vrijdes på interponenterne.

Staternes i Nederlandh

Mit den Niederlanden wurde 1640 Sept. 1/11 ein Beistandsvertrag zur Sicherung der Freiheit des Handels und der Seefahrt in der Nord- u. Ostsee abgeschlossen. vgl. Sverges tractater V, 2 Nr. 53 S. 453ff., G. W. Kernkamp S. 23ff.

interesse skall förnämbligst vedh occasion tages i acht, att betyga H. K. M:tz omvårdnaden om deres välfärdh, och att erhol- la deres benägenheet och cooperation igen, och fördenskuldh heelt flitigt och på behörande rum befordra dhe herrar Staters intention, men taga lijkväll ded i acht, att effter desse icke hafva velat vara mengde i ded Tyske väsended, uthan medh störste flijt erhållet neutraliteten, H. K. M:tz commis- sarier fördenskuldh icke heller menge Sveriges chronos tractater med dheres, eller så vijda fördiupa sigh, att hufvudtractaterne därigenom någon anstött heller hinder taga skulle.

26.

När nu dhe keyserske jempte des medhållares commissarier äre ankombne så väll på den Frantzösiske som vår bestembde handelsplatz och tractaten förmedelst interponenterne öpnas emellan parterne, så steller H. K. M:t till tijden och alle närvarande interessenters afftaal, anten ded begynnelssen skeer genom en solen congres eller möthe, eller att interponenten går par- terne emellan; i dette fallet och alle andre observerandes samme proces, som skeer emellan Keysaren och Franckrijke till att vedh dette tilfelle er- hålla rijkes högheet och respect och lijkheeten medh andre kongerijken.

Skeer nu begynnelssen förmedelst ett möthe, som lijkt synes, och inter- ponenten, som troligt är, medh en oration beklagar tilstånded och effecten af dette kriget, berömer sine herrars godhe intention att befordra Europam och Christenheeten, jempte förmaning till fredlige consilia eller hvadh annadt han mehra till äfventyrs kan införa till sitt propositi besk[ön]iande, då hafve Hennes K. M:tz commissarier icke att disputera dem keyserlige förste * * *, såframpt dhe det sökia, efftersom Keysaren sitt säthe af andrakongar i Christenheeten blifver härtill odisputerat, men att Hennes K. M:tz commissarier strax däropå svara och, efftersom talat varder, dirigera sine svar, betygandes H. K. M:tz förtreet och medlijdande öfver dette kriget, Europae och Christenheetens distinction, Tysklandz förödning, och så des åstundan att finna och förorsaka en godh fredh och det Römerske så och Sveriges rijkes förrige gode och förtrolige vänskap, beröma sedan inter- ponentens principals gode flijt och intention så och gesandternes dexteri- tet och välmening och lofva däremoth all cooperation till en säker, ärligh, almen fredh, slutandes alt medh tilbörligh lykönskningh.

27.

Öfver språket hade ded fuller sin skähl, att man tracterade på Latin, men effter där concurrere månge Tyske ständer, så kan H. K. M:t fuller lijda, att talet och discurserne föres då på Tyske, då på Latin, då på Frantzösiske heller andre språk ex occasione, allenast att acta publica, som författas i skriffter, enkannerligen sluten och resolutionerne, blifva fattade på Latin och däruthinnan fullgiorde.

28.

När man nu kommer till hufvudhtractaten och conditionerne fordras, så kan ded vara lijka, anten dhe keyserske dem upsättia heller H. K. M:tz commissarierne dem föreslå; och efftersom öfver dem allierade äre giorde projecter och förslagh

Vgl. Art. 8 (S. 235f.).

, så och tracterat vordet a:o 1635 och 36 emellan rijkzcantzleren och churfursten af Saxen, först immediate medh Magdeburg, och sedan förmedelst hertigen af Mechlenburgz intercession, och öfver en stoor deel hufvudstrijder, nembl[igen] krigets och vapnens nederlegning, den gamble vänskapz reduction, commerciernes frijt öfning, fångarnas för- lossning och annat slijkt accorderat och fördt i ordre och forma, så att och sedan medh för secrete conferencer, enkannerligen emellan hoffcantzlern, her Salvium, och den keyserlige residenten i Hamburgh, Lutzow

Über diese Verhandlungen des Jahres 1640/41 vgl. C. Th. Odhner S. 67f., J. A. Fridericia II S. 161ff.

, på samme foot är tracterat vordet, så kan och ded samme reassumeres och hvadh som afftalt hafver synts, effter Frantzosens och serdeles dem andre confaede- rerades inrådh bättras och sterckias, enkannerligen att denne artikeln om officerernes, som H. K. M:tz s. her fader, H. K. M:t sielf och Sveriges chrono i dette kriget fölgdt hafve, måge restitueres till deres godz, rätt och rättigheeter i alle motto, hvadh heller dhee ähre byrdige i Keysarens erflanden eller besitne och arftagne under dhe ständer, som Keysaren fölgdt hafve, hvilcket alt commissarierne så vijdt skole extendere, som dem att göra möijeligit är.

29.

Men efftersom 3:ne principalpuncter äre blefne stridige:

1. Amnistiens extension till alle stender och städer, så och * * *, som genom desse förledne åhrs krig äre kompne ifrån des furstendöme, grefve- skap, herskap, land och * * * så och andre digniteter och rettigheeter, en- kannerligen dhe, som fölgdt hafva H. K. M:t och Sveriges chrono.

2. Sveriges chronos satisfaction.

3. Och soldatecans contentement; på hvilcke alt hertill saken sigh stött haf- ver och förmodeligen all difficultet sigh ännu varder teendes. Så skole H. K. M:tz [commissarier] ochså desse trenne enkannerligen drijfva och sigh låta vara anlägne.

Och så myckit den förste om amnestiens extension vedkommer, den offentligen och enkannerligen låtha sig vara befalat, remonstrerandes inter- ponenten, vederparten och alle andre, enkannerligen dem evangeliske sten- der, generalamnistiens nödvändigheet till att förtaga all orsak och tillfälle nu och framdeles, att freda Romerske rijket och erhålla ded vedh fredh, så och att förtaga fremmande nabolige chronor och kongerijken all nödh och tvång att åter råka i kriget; sedan postulati billigheet, mädan sådane civile krigen, som mehra af medledemöthernes missförståndh och contrariae des- seiner uthspringa, icke annorlunda pläga och kunna afskaffas, än att hvar kommer till sitt och in oblivione actorum blifver införd; sijdst att Sveriges och Franckrijkes chronor icke annorlunda medh ähran kunna komma uthur kriget, medh mindre detta erholles, efftersom dette ju moste alle man remon- streras, att vara den förnämbste orsak, hvarföre kriget så länge ähr con- tinuerat, och, om därtill finnes boot opå, uthan tvifvel ännu moste ful- fölias, och hvar ded än på en ort skickas, åter nödvendigt på den andre orten invendes; hvarföre dette hoos vederparten moste urgeres, hoos interpo- nenten medh behörlige skähl och motiver så och stort alvar drijfvas, medh Frantzosen rådslagen och intentionen communiceras och elliest medh dem allierede i Tyskland och andre interessenter, som komma medh deres sendebuden tilstädes, deröfver berådslås, de pousseres till kraftig resolution och medarbetande, och att icke sleppa denna occasionen uthur henderne, att befordra deres fäderneslandz uhrminnes och nu lijka som under fötterne trampade frijheet på benen igen, vijsandes desse deres tilkommande til- ståndh, såframpt de dette tilfälle försuma.

30.

Och där commissarierne vedh denne occasionen kunne bringa Prageske freden

Zum Prager Frieden vgl. Art. 6 (S. 234, 23).

på disputation och finna något medell directe heller indirecte att cassera, synnerligen om stenderne därtill sielfve inclinera och kunne förmås, eller och att Franckrijke ville dedsamme göra, ded skole commissa- rierne ihugkomma och väll taga i acht; doch sijr Hennes M:t helst, attständerne därtill förmås, och att dhe sigh dette ährendet låta befalladt vara undanböijandes, så myckit skee kan, alle onödige invidie.

31.

Denne artikel om amnistiens

Zur Amnestie vgl. Nr. 13 Art. 6 (S. 206); Nebenmemorial für Sten Bielke (und Salvius) 1636 Juni 22/Juli 2, Art. 7 u. 12 (AOSBAxel Oxenstiernas skrifter och brevväxling I 15 Nr. 310 S. 562); Nr. 14 Art. 11 und 12 (S. 214) und Nr. 16 Art. 10 (S. 229).

universalextension och Prageske fredens [cassation] måste medh alt ifver och alfvar tracteras och des tractation och af handling så dirigeras, att H. K. M:tz nijt och alfvar till ded gemene väsend och alle undertrychtes förlossning och restitution däraf spöries och godh göras må; och där något moste vijkes heller cederas, att ded då skeer af stenderne sielf och medh Frantzosens inrådande.

Sijdst att denne artikel inthet afhandles heller slutes, myckit mindre däruthi cederes, förän man om dem andre tvenne chronans satisfaction och soldatescans contentement äre eense; altidh dirigerandes sakerne och tractaterne således, att dhe icke stöta sigh på chronans satisfaction heller soldatescans contentement, men heller der på amnistien, såframpt ingen fredh kan nåås.

Men där man blifver öfver desse tvenne sidste artiklar ense, att man då kan i amnistien gifva effter och ded effter stendernes och interessenternes inrådande och tilstyrckiande.

32.

Ded är fuller i Regenspurg publiceret ett Keysarens decretum öfver amnistien

Kaiserliches Dekret, Regensburg 1641 August 10/20; Druck: M. C. Londorp V S. 579 und J. C. Lünig Reichsarchiv V 1 S. 135f. Über die Literatur vgl. oben S. 198 Anm. 1. – Die Amnestie bleibt auf dem Boden des Prager Friedens. Sie macht folgende Einschränkungen: Die Untertanen der kaiserlichen Erblande bleiben von ihr ausgeschlossen; die Regelung, wonach dem Herzog August von Sachsen das Erzstift Magdeburg übertragen wurde, bleibt bestehen; die pfälzische Angelegenheit wird besonderen Verhandlungen vorbehalten. Unberücksichtigt bleiben die »Gravamina«, die nicht aus der Exklusion von der Amnestie des Prager Friedens stammen. Normaljahr für die weltlichen Güter soll 1630, für die geistlichen 1627 sein. Außerdem soll die Amnestie erst in Kraft treten, wenn die »wirkliche Vereinigung und Zusammensetzung« der Reichsstände mit dem Kaiser erreicht ist.

, opå hvilcken vederparten sigh uthan tvifvel varder refereran- des; men så hafve H. K. M:tz commissarier godhe och skeenbarlige skähl, att förläggia ded decretum, både af des restr[ict]ioner och limitationer uthi tijden, personerne, modo till att fölliat och annat slijkt, som moste medh störste flijt, försichtigheet och föregången communication medh dem andre, enkannerlig interessenterne, öfverläggias, rätt dijudiceras, och så till ded ytterste om boot och en universal, olimiterat extension.

33.

Öfver Sveriges chronans satisfaction

Über die Satisfaktion handeln die Art. 33–42, vgl. auch Nr. 19 (S. 258–261), Nr. 13 Art. 9ff. (S. 206f.), Nebenmemorial für Sten Bielke (und Salvius) 1636 Juni 22/Juli 2 (AOSBAxel Oxenstiernas skrifter och brevväxling I 15 Nr. 310 S. 560ff.), Nr. 14 Art. 14–16 (S. 215f.) und Nr. 16 Art. 8 (S. 228f.) sowie Nr. 3 (S. 47, 20–32), Nr. 5 (S. 109, 1–14), Nr. 28 (S. 427, 17–428, 16), Nr. 29 (S. 446, 1–12).

skole H. K. M:tz commissarier först låta sigh vara anlägit att remonstrera desse postulati billigheet ochskähl så väll emot vederparten som interponenten; 1. att Hans salige hoos Gudh Kongl. M:t hafver sigh företaget dette kriget till stendernes i Tysk- landh tienst och godho, som voro opprimerade genom hertigen af Fred- la[n]den och dhe store armeerne; 2. att churfursten af Saxen och flere ständer hafve fordrat H. s. K. M:t till hielp och sigh medh honom förbundet och vapnen conjungerat; 3. medan väll och lyckeligen gick, alt det som vans, draget åth sigh och därmedh sökt sine praetensioner att göra godhe; 4. lofvat Hans s. K. M:t i sielfve alliancene satisfaction; 5. ähre ochså store expenser giorde af chronan i så mange åhr, att han dem medh *** sin skada uthan satisfaction icke kan förgäta; 6. sådant hafver churfursten af Beyern

Hinweis auf die bayerischen und sächsischen Entschädigungsansprüche findet sich auch in der Geheimen Nebeninstruktion Art. 7 und im Nebenmemorial für Sten Bielke (und Salvius) 1636 Juni 22/Juli 2 (AOSBAxel Oxenstiernas skrifter och brevväxling I 15 Nr. 310 S. 561. – Die bayerischen Ansprüche gingen zurück auf den Vertrag von 1620 Oktober 8, in dem Kaiser Ferdinand II. Maximilian v. Bayern, als Haupt der Liga, für Unterstützung gegen den König von Böhmen, Friedrich von der Pfalz, unter anderem zugesagt hatte: Erstattung der Kriegskosten und Schadenersatz (eventuell aus habsburgischem Hausbesitz) und zur Sicherung derselben den Pfandbesitz von wiedereroberten habsburgischen Gebieten. 1621 nahm Maximilian Oberösterreich in Pfandbesitz; dieses räumte er 1628 wieder. Dafür verkaufte Ferdinand II. ihm unter Anrechnung der Schuldforderungen die Oberpfalz und die rechtsrheinische Unterpfalz. Für die Oberpfalz leistete Ferdinand II. mit Oberösterreich Bürgschaft. – Die ebenfalls 1620 versprochene pfälzische Kurwürde erhielt Maximilian 1623. Vgl. S. Riezler V S. 135f., 232ff., 313ff. – Über einen späteren Schadensersatzvertrag 1638 vgl. ebd. S. 528.

och churfursten af Saxen

Dem Kurfürsten v. Sachsen hatte Ferdinand II. 1620 als Kriegskostenersatz für Unterstützung gegen Friedrich von der Pfalz den Pfandbesitz der Ober- und Niederlausitz zugesagt; Besitz- nahme 1523; vgl. M. Ritter III S. 85, 191.

hållit skäligt att fordra af Keysaren och Danm. för dette af Sverige

Gemeint ist die Kriegsentschädiigung in Höhe von 10 Tonnen Gold (= 1 Mill. Reichstaler), die Schweden im Frieden von Knäred 1613 an Dänemark zu zahlen sich verpflichtet hatte; als Pfand hatte Dänemark Göteborg und die Festung Älvsborg behalten. Vgl. Sverges traka- tater V, 1 Nr. 21 S. 211–223, M. Roberts I S. 71.

; 7. så fordras och een hoop och festningar och platzer af Sveriges chrono, ded uthan recompence inthet står till att tillåtha, och där ded skulle medh * * * ingen ville ded till äfventyrs kosta månge man, mycken peningar och ståås ändå hazard, om man ded igen finge; 8. så hafver och churfursten af Saxen i sin tractat och andre dette postulatum *** in genere gillat, som tractaterne uthvijse; flere argumenta kunne ändå finnes i denne materien.

[34.]

Ded kan fuller hända, att dhe keyserske och catholiske stender, ju dhe evangeliske ochså, och sielfve interponenten skole sökia desse argumenta att förläggia och vele vijse, inthet medh skähl fordras måge, anten att dhe föregifva, krig hafva varit och det annorlunda inthet kunne beläggias, änalt kommer i sitt förre lagh, eller att Tyskland är uthödt af oss och af vårt förvållande eller att sådan satisfaction vore medh vederpartens indig- nitet och disreputation conjungeret eller annat slijkt.

På sådane fall moste commissarierne beqväma sine svar åth hvars och ens egenskap, som sådant föregifver, acta i kriget att måste förgätas och op- häfvas, men skälige praetensioner altidh att hafva sine rum och böre medh skäl contenteras. Tysklandh vara genom dhe margfaldige store armeer, som Fridlendern och *** begynt att förödas, och sedan en och annan så Tysk furste som kongen i Danm. sedan kongen Gustaff Adolph af Sverige, H. K. M:tz salige högtährade K. her fader, och nu sijdst kongen i Franck- rijke tillijka medh H. K. M:t hafver trachtat effter att uprätta sakerne igen och alt förhielpa till sitt förrige lagh för dhe mar[g]faldige orsaker, som hvar och en serdeles och dhe samptligen i gemeen hafve hafft därtill; så hafver ded icke annars kunnat tilgå, än att däropå någon hafver most tagas i landen, särdeles medh den margfaldige ständernes förandring, der den ene hafver hängt sigh den ene och den andre den andere vedh och ded underståndom chargant, som af ligen

Union 1608.

, unionen

Liga 1609.

, Leipsiger bundet

Im Leipziger Konvent von 1631 versuchte Kursachsen, die protestantischen Reichsstände unter seiner Führung zu sammeln und durch bewaffnete Neutralität gegen Kaiser, kath. Reichsstände und Schweden zu schützen. Vgl. K. Helbig, Gustav Adolf S. 33ff.; M. Ritter III S. 481ff., M. Roberts II S. 483ff.

, Heil- benoske [!] föreningen

Zum Heilbronner Bund 1633–1635 vgl. J. Kretzschmar I–III.

, förbunden medh kongen i Danm.

Zur Kreisdefension des Niedersächsischen Kreises und Wahl König Christians IV. von Dänemark zum Kreisobersten (1625) vgl. M. Ritter III S. 281ff., J. O. Opel II S. 138ff., Th. Christiansen S. 96ff.

, sedan H. K. M:tz s. her fader, H. K. M:t sielf

Über Bündnisse einzelner deutscher Reichsstände mit Schweden vgl. M. Roberts II S. 452ff. und öfter, M. Ritter III S. 464ff., 493ff., 507. Die Vertragstexte in: Sverges traktater V, 1–2.

och sijdst medh kongen i Franckrijke

Zu den Bündnissen der Stände des Heilbronner Bundes mit Frankreich vgl. J. Kretzschmar I S. 475ff., II S. 532ff., III S. 21ff. – 1635 Oktober 17/27 traten Herzog Bernhard von Sachsen-Weimar, 1636 Oktober 11/21 Landgraf Wilhelm von Hessen-Kassel mit ihren Truppen in französische Dienste; vgl. J. Kretzschmar III S. 103, M. Ritter III S. 600, 603, R. Altmann S. 154.

är till att see och döma. Bundzförstöringen eij heller kunne oss eller vårt förvål- lande tilskrifvas, men dem och deres desseiner, som hafva undertrycht Romerske rijket och den correspondence, som fremmande kongar och potentater medh des rijkes ständer hafva hafft af ålder, uphäfvet och draget Spanien därin till rijksens ledemoters undertryckning, såsom och på alle sijdor injurierat den ena grannen effter den andre, särdeles s. kongen Gustaff Adolph och Sveriges chronan, emot hvilcken han oförskäligt tvenne reesor sende sitt folck och armeer i Pryssen etc

Über die kaiserlichen zur Unterstützung des Königs von Polen gegen Gustav Adolf in Preußen gesandten Truppen vgl. M. Roberts II S. 391ff.

Att sådant postulatum icke heller drager någon indignitet heller disre- putation medh sigh, är medh exempel någon till bevijsa och grundar sigh på billighheet, dhe eröfrade platzers restitution, månge stenders lyffte

Zur allgemeinen Anerkennung der schwedischen Satisfaktionsforderungen durch die Mitglieder des Heilbronner Bundes vgl. J. Kretzschmar I S. 235, 240.

och promisser och andre skääl och argumenta. Hvadh meera af een eller annan kan seijas och infinnas, ded moste in loco och effter commissa- riernes discretion beqvembligen svaras på och deres flijt och försichtigheet.

[35.]

Kommer nu saken så vijda, att satisfactionen gilles och vedertages af interessenterne och blifver så satt i discurs, hvadh för satisfaction som af S[veriges] chrona begäres, då hafve H:s K. M:tz commissarier först till att förfahra dem Keyserskes så och interponentens intention och mening och såframpt dhe falla på en summa penningar, måste H. K. M:tz commis- sarier remonstrera des offertes disproportion, så store expenser vara giorde, så mången stålt Svensk man däröfver hafve gutit sitt blodh och enkanner- ligen den incomparable hielten, kongen Gustaff Adolff den store, att man medh ringa summa inthet kunde vara tilfridz och inthet kunne heller finna någon proportion därtill, för uthan ded att hvar man än lofvade en anseenlig summa, som medh äran kunde vedertagas, så vore han doch för denne tijden inthet till att betala och moste altså medh hypotheken och visse terminer försäkras

Zur finanziellen Satisfaktion und deren hypothekarischer Sicherung vgl. Nr. 19 Art. 5–8 (S. 259f.).

, hvilcket alt skulle blifva en oundvijkelig orsak till egne besvär och difficulteter och vålla, att ingen stadig vänskap föllia moste, hvilcket nödig är förmedelst denne tractat att måge undanböijas.

Medh sådane och desslijke discurser, som tijden och vederparten gifve vedh handen, moste H. K. M:tz commissarier sökia beqvembligheet att komma på taal om ett anseenligit förstendöme i Tyskland, hvilcket där ett sådant H. K. M:t och Sveriges chrono blefve inrymbdt, opdragit och cede- rat, serdeles sub jure feudi a caesare et imperio recognoscendi; kunde ded tillåtas utan alt ded Romerske rijkz besvär och kostnadt, utan all des afsaknadt intill des styrke och säkerheet, såsom commissarierne dette behörligen doch uthan H. K. M:tz och chronans förklaring heller medell nogsampt kunne remonstrera.

[36.]

Kommer nu på taal, hvadh ded skulle vara för ett, då är Pomern att nembna, 1. för des lägligheet skull, att ändoch ded ligger långt ifrån, så är det doch så, att ded någorlunda kan kommas till; 2. att des regerande herrar ähre nu uthdöde

Herzog Bogislaw XIV. von Pommern starb am 10./20. März 1637.

och praetendenterne altidh hafva hafft ded i posses- sion och fördenskuldh lätteligare sigh förmedelst annadt aequivalentkunna låta åthnöija och ***; 3. så är och H. K. M:t i samme hertigdömme nu besitten, medh pacter och alliancen derin komma och icke annorlunda än förmedelst vapn eller tractat att bringa deruthe, och fördenskuldh skäligst att lempnas H. K. M:t i hender.

[37.]

Vedh denne discurs måste väll antecknas, hvadh som af en och annan i denne materie blifver talet och hvadh miner den ene eller andre gör häröfver: Dhe keyserske commissarier, dhe churfurstlige och stendernes deputerade, enkannerligen dhe Churbrandenburgiske och i synnerheet kongen i Danm:s sin interponentz sändebudh.

Och måste H. K. M:tz commissarier särdeles låtha sig vara anläget att bevijsa des postulati billigheet så emoth den ene som den andre på sätt och vijs, som sagt är, eller elliest tijden, talet och hvars och ens intention kan fordra och medgifva, beståendes däropå styfft, att satisfactionen annorlunda än medh pennan icke väl kan göras.

[38.

Auszug dieses Artikels in Urk. u. Aktenst. V 1 S. 14.

]

Härvedh moste dhe sädan stå styfft och åthminste pro forma bruka och nyttia dhe Frantzosiske commissariers rådh och adsistence, när dhe sij vederparten icke vara därtill inclinerat, doch så att dhe inthet förlåtha sig däropå och fördenskuldh heelt försichtigt tractera dette värcket.

Kunna dhe ochså förmå dhe evangeliske förstars och stenders i Tysk- landh, som medh H. K. M:t i förbund äre eller varit hafve och sigh till satisfactionen för dette hafva obligerat, att medarbeta i denne saken, deres hielp och undsättning skole H. K. M:tz commissarier vete försichteligen att nyttia och bruka.

I en summa commisarierne skole använda alt deres förslag och kraffter denne chronans satisfaction att sättia i på heele Pommern. Och der ded kan bringas till väga, då icke allenast arbeta därpå att föras i afskedet, uthan ochså låtha sigh vara anlägit, att ett rätt formerat länbref, såsom andre sådane chur- och furstlige lähn pläga uthgifvas, blifver formerat och medh fördraget tillijka under Keysarens handh och sigill uthantvardat in solennissima forma medh så godh rätt och rättigheet i alle måtto oförkor- tadt, som dhe uthdöde hertiger af Pommern ded besuttit hafve, bättre än nåås kan, men icke verre; hvilcket kan sijs så af dhe almenne instrumenter, som af ded Pomerske, som i archivo där blifver förvarat.

[39.]

Belangande landstendernes privilegia, dem skole commissarierne sökia att skiuta till H. K. M:tz och landständernes afftaal och förlijkning; men där vederparten ändeligen står opå att deres erhollande i lähnbrefvet skallinföras, kan ded fuller generaliter ihugkommas, doch så, att H. K. M:t icke adstringeras till dhe sijdste hertigers, enkannerligen den aldrasidste hertig Bugislases recesser, tractera[n]des ju dereffter att niuta i så motto frij handh; item moste och arbetas opa biskopzdöme Camin medh dhe geestlige godzen och praelaturerne att tilslås och tilägnas H. K. M:t och chronan per expressum. Item att licenten

Über die Lizenten vgl. Nr. 14 Art. 15 und 16 (S. 215), Nr. 16 Art. 8 (S. 228, 28), Nr. 19 Art. 4 und 8 (S. 259, 25 und 260, 22).

H. K. M:t bevillias, som vara kan lengst eller ju på 8 eller 10 åhr och hvadh sådant meera kan vara.

[40.]

Och moste medh synnerlig flijt därhän sijs, att sådan satisfaction heller Pomerske lähn icke allenast gifvas på H. K. M:tz person heller afföda, uthan på H. K. M:t des sucessorer till rijket och Sveriges chrono såsom samptligen och respective interessenter i alt ded, som uthståt är i dette kriget.

[41.

Auszug dieses Artikels in Urk. u. Aktenst. V 1 S. 14.

]

Skulle nu om Magdeburg och Halberstadh

Axel Oxenstierna hat jedoch selbst einmal erwogen, notfalls auch diese beiden Stifter als Satis- faktion anzunehmen; vgl. sein Memorial für Lars Grubbe an den Reichsrat, Egeln 1634 Febr. 2/12 Art. 6 (AOSBAxel Oxenstiernas skrifter och brevväxling I 11, 1 S. 711ff. Nr. 13; übersetzt von E. Schieche S. 122).

falla in discurser heller om något annant lähn up i rijket, då moste ortarnes obeqvembligheet och situation för H. K. M:t och Sveriges chrono remonstreras och sådane rijksens lähn föreslås churfursten af Brandeburg till recompence och att proportioneras emot Pomern till ett aequivalent.

[42.]

Såframpt nu dette alt inthet vill föreslå och inthet accepteras, så skole H. K. M:tz commissarier berätta sigh ingen vijdare instruction hafve, aldenstundh H. K. M:t icke hadhe förmodat dette att skole kunne uthslås eller förvägras såsom ett så skäligt postulatum och begäre därföre tijdh att referera sådant heem, att taga ändeligen resolution och skole således differera saken till vijdare beskedh.

[43.]

Belangande soldatescans contentement

Zum Contentement vgl. Nr. 13 Art. 15ff. (S. 207ff.), Nebenmemorial für Sten Bielke (und Salvius) 1636 Juni 22/Juli 2 Art 8 (AOSBAxel Oxenstiernas skrifter och brevväxling I 15 Nr. 310 S. 560), Nr. 14 Art. 13 (S. 215) und Nr. 16 Art. 9 (S. 229).

, den skole commissarierne sigh högeligen låta vara anlägen, att tillväga bringa hoos vederparten heller ju hoos dem evangeliske stender, sedan bevijsandes så vijda behof görs, att vara skäligen och väl funderat, 1. att sådant är Heilbrunisken afskeden och föreningen lijkmätig, uthi hvilckens krafft armeerne ähre tagne i dhe allierede stenders edh och förplichtelsse så väll som Sveriges chronas;2. alt, hvadh som i den tijden var vunnet, blef uthdelt till armeernes con- tentement, såsom medh Wurtsburg är till att sij; 3. så är och aldeles oskäligt, att Sveriges chrono skall draga en sådan last allenast för Tyskelandz frijheetz skuldh; 4. skall eij heller nepligen någon välbetänckt döma rät- vijst vara, ded Sveriges chrono så månge ädle landh skulle efftergifva uthan sin armees betalning eller att uthan desse större nytta taga en sådan börda på sigh; 5. så hafver och churfursten af Saxen ded allareda gillat och Keysaren sielf i sine resolutioner icke contradicerat, allenast att ded på dem evangeliske uthkomme.

[44.]

Bevillies soldatescans contentement, så låter H. K. M:t till vederpartens förlijkning [,den som] honom ded betala skall, uthan däröfver quanto och tijden blifver disputerat, så skole commissarierne hafva dheras budh till armeen och den saken ställa i deliberation medh feltmarskalcken och dhe förnämbste officerer begärandes, att dhe sig vele samsettia öfver quanto och tijden heller terminerne. Och holler H. K. M:t ded för rådeligst och skäligst, att, till att undfly alle fåfänge och förtretelige discurser, remonstran- cer och contraremonstrancer, men låta komma heele contentementet an på någre månaders soldh, 2, 3 eller flere, och att allenast generalerne och någre signale officerer förbehålles ett extraordinari contentement, doch att dette öfverlägges medh feltmarskalcken och dem förnembste officerer, så att limpan blifver hoos H. K. M:t och mishag föllier ju hoos vederparten.

[45.]

Så måste och där gifvas acht opå att ju något nu strax uthdeeles vedh och förän notificationen af fredzbeslutedt inkommer, och att visse stender lofva för ded öfrige, och soldatescan medh hypotheken försöries och försijs.

[46.]

Komme och andre, som hafva tient och ähre uthur kriget skilde, att fordra deres förtiente soldh, så skall och deröfver medh feltmarskalcken och dhe förnembste officerer i armeen öfverlegges, hvilcke som verde äre att dragas till contentement; och så månge commissarierne finna att vara af någon consideration och icke medh * * * och ovillie ifrån oss skilde, dem skole dhe och antaga till befordring, men resten låta fara, och dette alt väll och försichtigt dijudicera.

Effter såsom alt detta flitigt och medh gott efftertänckiande moste för- rättas, så att b[ör]dan må velias ifrån H. K. M:tz skuldrar, lämpan må blifva erhollen och invidien undanvriden; och att H. K. M:tz commissarier således spela deres verck, att dhe sigh meera för mediatorer emellan veder- parterne, serdeles där lasten på dem evangeliske uthfaller, och H. K. M:tz soldatesca bruka låtha, än att dhe anten vederparten skulle emotsäija heller och offendera soldatescan.

[47.]

Där ochså vederparten medh denne puncht sigh skulle tilbiuda, att vele contentera armeen medh förbehåldh, att den i deras tienst skulle träda, så moste H. K. M:tz commissarier ingaledes därtill bevillia, uthan allenast simpliciter sökia contentement och afdanckning medh förbehåldh att be- hålla uthur samme militie, hvadh som H. K. M:t till sin egen stats säkerheet behöfver, och så sin egen nation, och att resten blifver frij att gåå och låta sigh värfva hvarest hvariom och enom teckes, och att dette alt uth- tryckeligen i afskeden införes.

[48.]

Där man och öfver satisfactionen och soldatescans contentement blefve ense, så är af nödhen, att commissarierne till resten af den Svenske nationens contentements försäkring och hypothek behåller chronan i henderne Wissmar, Hvalfisken och Wernemynde sampt licenterne eller ju åthminste effter långvårig dispute Hvalfiske och Wernemynde medh licenten, så och rättigheet att hafva sin upbördzmän, om ded så behagar, i Wissmar och Rostock, och ded anten på ett anseenligit taal af åhr, 11, 10 eller 12, eller på deelning, allenast att garnisoners underholdh blifver fördt till afkortning förminskas.

[49.]

Så måste eij heller någon * * * platz restitueras, förän notificationen är inlefvererat, enkannerligen att Wissmar erhålles, det lengste man kan, såsom en hypothek för soldatescans contentement och särdeles, som sagt är, Hval- fisken och Wernemynde; tå komme och i dette fallet Minden, Nijenburg, Landzberg, Drisen eller andre platzer i betenckiande eller och någre nye, som ligge beqvembligen; ded alt in loco och effter interessenternes god- tyckio är att decidera.

[50.]

Ingen platz moste restitueras, förän ratification blifver inlefvererat effter afskeden på alle sijdor. Myckit mindre skall armeen anten afdankas eller distraheras eller tillåtes medh officererne att tractera, förän alt är giordt och effterkommit, som lofvat blifver och ratificationerne på alle sijdor öfver- antvardade.

Men så snart dette är fulbordat och ratificationerne in salvo, så moste platzerne, så månge som uthan om Pommern äre belägne eller icke per expressum reserverade, hvar och en till sin egendombs herre restitueres och öfverantvardas, allenast att chronans stycken och ammunition blifve affördt och hijt förskaffat.

[51.]

Att och då först uthur armeen välias visse officerer och regementen, som behålles i chronans tienst och uthur armeen försterckes, och blifve sompt i Pomerske festningarne förlegde sompt effter H. K. M:tz förordning tillLijfzland transporterade. Men att resten af armeen, sedan den deels är con- tenterat, deels på sitt contentement försäkrat, blifver meneerligen afdanckat och medh * * * åthskild, att sökia tienst hvarest dem teckes, derom doch framdeeles vijdare information föllia skall.

[52.]

Om nu dette icke så aldeles vill gå och kan henda sigh, att något nytt emergeres förandrat rådslag till bettrings eller varningz, då moste H. K. M:tz commissarier bruka beste discretion, att nyttia till H. K. M:tz tienst och conditionernes förbättring, hvadh lyckan och fortunen gifve vedh handen; och om vederpartens enbendigheet eller interponentens partialitet eller lyckans vedervärdigheet gör något anstött och förvinner rådslagen, att commissarierne då holla saken in integro på sådant sätt, som öfligit är i dhe fallen, anten förvändandes mandati def[ec]tu[m] eller att man behöfver bättre information, eller att man vill göra favorabel rapport etc. och sökia således till vijdare beskedh att uppehålla tractaten och behålla frije hender.

[53.]

Blifver man och ense, så moste instrumentet författas på Latin och där- uthi observeras, att H. K. M:t icke af dem keyserske eller andre commissa- rier tituleres medh kongelige vyrde, uthan medh titulen af K. M:t, hvilckens skäl nogsampt är att bevijsa och hoos dem keyserske att anhålla, att H. K. M:t icke annorlunda hereffter af keyserlige rådh och ministris tituleres, så frampt att dhe icke vele, ded man dem brefven skall tilbakars senda.

[54.]

Så moste och ratificationen skee af Keysaren och stenderne anten i ett eller diverse instrument, så och cessionen på Pomern ratificeras in specie af churfursten af Brandeburg på hans och hans heele huses vägnar, så att alle * * * måge således blifva forekombne och afhulpne.

Dette är så Kong. M:tz villie och meening öfver fridztractaten, ther- effter commissarierne hafve sigh till rätta.

Actum ut supra.