Af dee breef uthur Munster den 31. Decembris och 1. huius

Der Bericht vom 1. Januar 1649 ist nicht nachweisbar.

[I] till oss hafve gåå låtet, hafve vij sedt, Eder mehrendeelz hafve resolverat till ratificationer- nes commutation emoot een viss reassecuration, then stenderne skulle uth- fäste. Så vore och hoos residentens Biörnklous breef lagd een copia af then proposition, som dee keijserlige den 4. huius stylo novo hade gjordt till sten- derne, full medh een hoop förvijtelsser på oss, som ville vij för militiens satis- faction, såsom ett ringa ting att trycka stenderne före, icke strax afdancka armeen och evacuera befästningerne.

Vij moste beklaga, att dett går något långsamere medh executione pacis, ähn man hade trodt och förmodat när, men att skulden vill oss hertill påbördas, thet är uthan grund, och förende vij, att alle opartijske annorleedes herom dömma skole. Ty att executera vår militie och restituera alle i Tysklandh in- nehafvande platzer och fördeeler, förrän armeen är betalt åthminstonne till den förste terminen och elljest thet förnembste af friden executeradt, thet är hvarken skähl, vår säkerheet och respect eller armeens förtjänst lijkmätigt. Vij hafve vår meening öfver ratificationernes uthvexling uthrycht i vårt breef till Eder gånget den 23. Decembris

Das Reskript ist nicht erhalten.

och den yttermeera förklarat i vår skrifvelsse af den 13. huius

Nr. 513.

, som för åtta dagar sedan härifrån afsendes, vette samme våre resolutioner inthet till förandra, men veele, att I till att undvijka blasme och befarande andre onde consequentier, uthantvarde och committere vår ra-tification emoot dee andres, låtendes Eder theremoot nöijachtigen, och som vij Eder sidst tillskrefve och befalte, försäkra; hvarvidh vij then saken bevände låte.