Vij hafve i förleden affton fådt Eders Kärlighetz bref, sub dato Klene Sijdan i Prag den 4. huius, och deraf sedt, at Eders Kärlighet medh längtan väntar den af oss förtröstade expressen, bringande medh ordre om executione pacis. Se- dhan recommenderar oss Eders Kärlighet ländlernes desiderium, at sättia sigh nidher i Pomern och blifva medh visse privilegier försedde. Tridie, thet Eders Kärlighet var till värcka, at draga underhafvande armee uhr Behmen, sjelf förfoga sigh till Erffurdt, at vara dee 7 creitzerne vidh handen, tijt Eders Kär- lighet hade förlagt armeen, men beklagar, at Touraine hafver sigh inquarterati dee Ofverrheiniske, begärandes, at vij härom ville tala medh residenten Cha- nut och botha, hvadh igenom honom kunde skee. Fjerde, och efftersom dee keijserlige trängia opå evacuationem locorum, villjandes sättia dagen dertill den 1. Januarii nu inståndande, förmenar Eders Kärlighet vara bäst, at effter plägat communication medh våre plenipotentieradhe een viss dagh sattes, på hvilcken tillijka uthväxlingen af ratificationerne och platzarnes evacuation kunde skee, och att commissarierne fingo ordre, at icke hasta medh ratifica- tionernes uthlefvereringh.

Effter nu posten så seent ankom, svare vij opå thette härmedh korteligen. Först, att vij förmode, thet Gustaf Hansson skall alleredo vara kommen till Eders Kärlighet och hafve öfverlefvererat Eders Kärlighet vårt bref af den 22. Novembris, efftersom han den 11. huius var ankommen till Osnabrügg och ifrån Münster skulle strax begifva sigh till vägz. Deraf varder Eders Kärlighet seendes våre tanckar om afdanckningen och hvadh folck vij förmene vara till beholla i vår och chronones tjenst och om uthdeelningen af then bevilljade satisfactionssumma för vår soldatesca.

Till det andre, så endogh fuller Eders Kärlighet beropar sigh opå een suppli- cation, som ländlerne ob der Ens skole hafva affattat och theri berörde deres desiderium uthtryckt, men så var den lijckväll hoos Eders Kärlighetz bref inthet till finna, uthan måste tilläfventyrs vara förgäten at bijlägges, i thet Pinters supplication allena var sub littera A bijlagdt, theri han solliciterar, att dee 2000 Riksdaler, som han på the i sommar och höst gjorde resor hafver ahnvändt, måtte blifva honom theruthe betalte och han i vår tjenst uthi Tysk- landh brukat eller och medh een pension betänckt, effter han dogh täncker till quittere Österrijke. Men så mycket elljest sjelfve saken anlangar, är icke praesumerliget, at hele landskapet, som den Luttheriske religionen hafver varit tillgedahn, går uthur Österrijke och förlåter sine egendomar uthan visse familier. Och derföre kan man väll finne för dem platz, der dee kunne sättia sigh nidh. Länderne och godzen i Pomern äre fuller mästedels till androm concederadhe och doneradhe. Men så kan väll stå medh donatariis till handla, at hvar accommoderar nogre. Funnes och ther icke lägenheet, tå äre väll uth- vägar för dem i Lijfflandh, Ingermannelandh, ja här i Sverige, serdeles på Ölandh och Gothlandh, ther inthet frelsse ähr och landen ligga mästedels öde. Derföre kan och må Eders Kärlighet lendlerne försäkra, som vele öfver- gifva och förlåta deres landh för religionen skuldh och för den persecution, dee befahra af sin öfverheet för oppenbarade desseiner, at dee skole blifva antagne och af oss accommoderadhe, till sättia sigh nidh i Pomern eller andre våre länder och provincier. Och dertillmedh, at dee skole njuta samma vilckohr, frijheter och privilegier, som andre våre undersåthere och ständer åthnjuta i dee länder dee sigh niderlåtandes varde. Hvadh nobelt är i landet, effter dee emigrerandes förmodeligen varde försälljandes sine godz, så kunne the och köpa sigh andre igen uthi the länder, som under vår jurisdiction äre, och njuta dem under lijka rätt, som förre egande godzen njutet hafve. Pinter i synnerheet ahnlangande, så vele vij, at Eders Kärlighet honom dee 2000 Riks-daler theruthe af nogon felt- eller statscassa betala låther och elljest försäkrar honom anten om tjenst theruthe eller och om een viss åhrligh pension. Så at han inthet må tvifle, thet han ju skall blifva accommoderadt, ther han går uthur Österrijke och sätter sigh under vår jurisdiction nidh.

Till thet tridie, att Eders Kärlighet förlåter Behmen och går deruth medh ar- meen, så måste vij fuller bekänna, thet vij gerne hade sedt och nyttigare ther- före hollet, at Eders Kärlighet hade ther blefvet liggande medh armeen, fast Eders Kärlighet skulle hafva till sigh draget feltmarskalcken medh hufvudar- meen och där logerat sigh, inntill des friden hade blefvet executeradt. Men effter Eders Kärlighet numehre är gången theruth och fördeelt armeerne i visse creitzer, hafver thet ingen vändningh eller förandringh. Men så vill vara af nöden, at Eders Kärlighet förmanar alle generaler, at hvar tager sin posto i acht, at idet dee ligge förskingrade och så vidt från hvarandre, dem icke vederfahres anten skada eller affront. Och at Eders Kärlighet vidh sådan in- quarteringh icke underlåter, att stärckia sigh och giöre sigh considerabell, be- sinnandes, at fienden, som nu hafver alle sine forcer tillsamman, thet inthet låter och tilläfventyrs icke är fullsinnadt, att executera friden, serdeles hvadh exequeres bör ex capite amnistiae et gravaminum Imperii. Men så moste dette af Eders Kärlighet skee och mesnageres uthi störste förtroende och hemblig- heet, att andre, som mästerligen skole vettha blasmera oss, icke må thet för- fahre, eller som skedde thet till at continuera kriget igenom. Förlägningen af armeen är elljest i sigh sjelf godh och skähligh, och at Eders Kärlighet lägger sigh i Erffurdt, såsom ett centro af alle 7 creitzerne. Men Touraine giör alde- les emoot skähl, at han hafver inquarteradt sigh och sit folck uthi halffjerde creitz, och som oss vill af androm berättes, förbjuder, at ständerne thersam- mastädes icke skole uthgöre den Svenske satisfactionen. Derom vele vij här tala medh Chanüt och täncke härom at skrifva till Franckrijke, at theropå må böter skaffas. Hafve och befallat våre legater i Osnabrügg, att dee i lijka motto tala härom medh grefve Servient.

Men ingalunda moste Eders Kärlighet, för det fjerde, låthet komma på nogon evacuationem locorum ahn, thet vare i Keijsarens länder eller i Romerske Rij- ket, förrähn ratificationerne af instrumentis pacis äre uthlefvererade. Och in- gen uthlefvereringh eller uthväxlingh moste skee, förrän executio effter in- strumentum pacis är gången, och serdeles soldatescan betalt, det vare een eller annan, Keijsare eller ståndt ljust eller ledt. Efftersom vij och hafve befallat våre plenipotentieradhe till fridztractaten i Osnabrügg, at taga sigh till vahra för ratificationernes hastige uthlefvereringh, och vij af then ordren, som på sidste post härifrån till commissarierne gick, monde låthe sände Eders Kär- lighet een copie, och vij thetsamme ähnnu genom våre bref till dem opreppe. Och giörs inthet behof, at sättie nogon viss dagh, på hvilcken extraditio rati- ficationum och restitutio locorum tillijka borde skee, ty dee äre saker, som icke böre gå pari passu och uthi ett momento, uthan executio pacis bör gå före, sedhan theropå föllje commutatio ratihabitionum och endtligen den catenam sluto, folcketz afdanckning och platzarnes restitution. Och hjelperinthet, hvadh anten Keijsaren sött pipar, eller ständerne öfver besvären sigh klaga. Hafve dee i nitton åhr uthstådt desse besvär, hui skulle dee och icke nu på een monadh, två eller 3 therunder uthärda, sigh sjelfvom till gagn och försäkringh, och till förtaga all oredho, som föllje moste, ther friden icke bli- fver executeradt, emädan vår vapn står oprätt i Romerske Rijket. Detta är så hvadh vij för denne resan hafve funnet gott, Eders Kärlighet at svara på bemälte bref.