–/482/518

Königin Christina an Pfalzgraf Carl Gustav

Stockholm 1648 Dezember 23/1649 Januar 2

Ausf.: Stegeborg Slg. II: A, E 124, unfol.

Bestätigung der Briefe vom 20. und 27. November von der Prager Kleinseite betreffend die Vorbereitungen zu den Verhandlungen mit der kaiserlichen Generalität über die Erfüllung aller Bedingungen, die vor Austausch der Ratifikationen erledigt sein sollen, insbesondere die Abfüh- rung und Abdankung der Soldateska, Restitution der Länder und Festungen sowie den Unterhaltder Armeen. Billigung des Entschlusses des Pfalzgrafen, Böhmen unter Zurücklassung von Garni- sonen zu verlassen, zumal Piccolomini sich bereits in die Schweden zugewiesenen Quartiere ein- drängt. Klage über zu kurze Termine für den Austausch der Ratifikationen und Exekution der Friedensbestimmungen, besonders in den die Amnestie und die Gravamina betreffenden Punkten sowie für die Erlegung der Satisfaktionsgelder für die Soldateska. Aus diesem Grunde den Frie- densgesandten erteilte Weisung, den Austausch der Ratifikationen nicht zu übereilen. Schwierig- keiten bei den vorauszusehenden Anträgen der Reichsstände auf Verschonung von den Beiträgen zur Satisfaktion bzw. um Ermäßigung der zu zahlenden Summen und bei der Restitution von Festungen, besonders der Stände, die ihre Beiträge rechtzeitig entrichten. Weisung zur Ablehnung jeder verlangten Restitution, bevor nicht die gesamte Satisfaktionssumme von allen Kreisen ent- richtet worden ist. Gefahr, daß die in nicht geschleiftem Zustand zu restituierende Festung Ben- feld in spanische Hände kommt, nachdem schon mehrere Kommandanten am Rhein sich für Spanien erklärt haben und der Herzog von Lothringen für die Spanier Truppen wirbt. Überlas- sung der in Benfeld befindlichen Geschütze an Graf Magnus de la Gardie.

Vij hafve sedt af Eders Kerlighetz breef dateradt på Klene Sijdan i Prag den 20. och 27. passato, hvadh anställning Eders Kerlighetz hafver funnet godh, at göra till at låta angå then conference medh dee keijserlige öfver the saker, som böre i tijdh och för ratificationernes uthvexling på instrumenta pacis göres praeparatorier till serdeles militiens afdanckning och afföring, så och festningernes restitution, såsom och armeernes förlägning och underholdh, hvilkcket imedlertijdh praesteres måste; och at Eders Kerlighet var till värcka medh feldtmarskalcken och generalerne at afftala, hvadh till sådane sakers richtige slut och inrättelsse var till at göra, ståendes i betänckiande, at gå uthur Behmen medh folcket, besättia ther fästnigernes medh guarnisonerne och sedan begifva sigh till hufvudharmee, efftersom den keijserlige medh ondo och godho theropå drefvo. Och fördenskuldh begäre Eders Kerlighet, at vij ville låta Eders Kerlighet in antecessum tillkomme heröfver vår visse instruction och ordre, beklagandes elljest, at terminus executionis af två må- nader var i Münster alt för knapp satt.

Nu hafve vij af bijlagorne oss förläsa och deruthur underrätta låtet, hvadh för begynnelsse på samme conference emillan Eders Kerlighet och de keijserlige deputeradhe var gjordt och af dem vårom väl och förnuffteligen remonstrerat, at vij icke borde förlåta dee qvarteer vij innehade, när notification om friden ankom, förän ratificationerne voro uthvexladhe eller ju afftalt emillan Eders Kerlighet och thet keijserlige generalitet om the saker, som till fridens execu- tion höre och theraf dependere

Vgl. Oschmann S. 134.

. Men om Eders Kerlighet seendes och afmär- ckiandes in loco alle saker, fahra eller andre infallande olägenheeter aldrabäst, skulle finne eller hafva funnet godt, rådeliget och säkert, at quittera Behmen och gå theruth medh armeen, lembnandes besättningarne i platzerne, thet ähr een saak, som vij icke kunne ogilla, serdeles sedan vij förnimme, at Picolo- mini tränger sigh på generalen Wittenberg och hafver medh någre regementer begynt öfverdraga dhe creitzer, som vårt folck logerar uthi. Och derföre skjute dette erendet Eders Kerlighet i sköön och frije disposition, som Eders Kerlighet medh feldtmarskalcken och the andre generalerne finner godh. Vijmonde elljest nu i Novembri uthi ett serdeles breef, thet vij Gustaff Hansson medhgofvo och befalte, at föra Eders Kerlighet tillhanda, underrätta Eders Kerlighet om vår meening, bådhe i gemeen öfver thette och andre saker som hörer till executionem pacis såväl som i synnerheet öfver krigsfolkets afbetal- ning och hvadh folck af fremmande vij ville beholla och värfva i vår tjenst och förleggia i guarnisonerne vidh sjökanten theruthe och resten afdancka. Och vele förmoda, at samma breef skall Eders Kerlighet vidh denne tijden vara eller blifva inlefvererat och at Eders Kerlighet theruthur godh och nödig information hafva. Att serdeles och punctuellement instruera Eders Kerlighet in modo exequendi, thet låter sigh här icke göra, men moste af Eders Kerlig- het medh bemälte inrådh pro re nata tages den resolution uthi sakerne, som skählig och säker ähr. Vij måste elljest medh Eders Kerlighet beklaga, at tij- den till executionen och uthväxlingen af ratificationerne ähr alt för korth satt och icke mindre orimmeliget, ähn at och i instrumento pacis står, at förste terminens betalning, krigzfolcketz afdankning och festningarnes restitution moste pari passu skee och företages. Och vill falla omöijeliget, at innan 8 veckor ifrån den tijden frijden slötz i Münster, kunne exequera och värckstel- lige göra the saker, som instrumentum pacis och executionsordningen för- mår, serdeles at exequera dee saker, som i articulis amnistiae et gravaminum ähre i slutet bevilljade; företaget, at thet skall falla stenderne mächtog svårt, at erleggia innan den tijdens förlopp i baar 18 tunnor och förlijkes medh solda- tescan öfver the andre 12 tunnor guldh per assignationes at betalas. Derföre, och effter vij icke finne rådeliget, at hasta så mycket medh vår ratifications uthväxlingh eller deposition in manus tertii, men låthe stå och drifva på desse nu berörde sakers richtige execution, förrähn ratificationen uthlefvereras af våre legater, ty hafve vij desse befallat, at holla dermedh uthi medler tijdh inne och förmana den keijserlige och ständerne till execution och fullgörelsse af de saker, som böre vara richtige, förrähn ratificationen uthväxlas emot den keijserlige och ständernes ratificationer och der hoos tidt och offta correspon- dera medh Eders Kerlighet öfver ett och annat, som dee derunder moste för- moda besvär uthi hoopevijs, efftersom vij och bäre till Eders Kerlighet det gode förtroende, at Eders Kerlighet passerar.

Vij sij nogsampt föruth, hvadh difficultetet Eders Kerlighet förnämbligen lärer fåå af een och annan, icke allenast om förskoningh eller lindring på satisfactionssumman, uthan och om landzens och fästningernes restitution af dem serdeles, som kunna i rättan tijdh hafva praesterat och aflagt sin quota och satisfacionis militaris contingent, men så hafver Eders Kerlighet dem till möta och besvären till öfvervinna medh funderat svar, skähl och comporte- menter och icke låta nogon ohrt blifva restituerat till dem, som kunne deres summa hafva erlagt, förrähn alle de andre creitzerne och ständerne uthi lijka motte hafve theras quoter fullgjordt. I synnerheet kommer vidh fästningarnes restitution Benfelden i consideration, som odemolierat skall restitueras, men sedan blifva raserat och till befahra ähr, at raseringen blifver tilbakar och till- skantzad våre vedervärdige, efftersom man hörer, at någre commendanterfästningarne vidh Rhenströhmen begynna förklara sigh Spagniske och settie sigh opp emot slutet. Och hertigen af Lottheringen värfver ett stort antaal krigsfolck til Spagnienes tjenst. Derföre och ändoch fuller Beenfelden moste effter pacta restitueras, så ähr lijkväll icke uthan, at Eders Kerlighet ju moste hafva theropå ett öga, at det icke förhastigt kommer uthur våre hender, ser- deles medh äfventyr, at det sedan blifver oraserat. Vij vele härnäst Eders Ker- lighet vår mening heröfver vijdare till kenna gifva. Och ändoch vij hafve för- ährat generalen grefve Magno de la Gardie alle dee stycken och ammunition, som der finnes, och vel at han dem bekomma skall, lijkväl effter det kan hafva sin betänckiande, at förblotta theraf fästningen, förrähn den aldeles eff- terträdes och restitueras, ty stelle vij Eders Kerlighet i sköön, om Eders Ker- lighet kan uthan fahra af publico alle eller een deel nu strax grefven och hans fullmächtige och resten vidh fästningens restitution öfverlåta och tillställa, allenast välbemälte grefve dem ju effter vår donation blifve mächtig. Vij hafve Eders Kerlighet alt thette till effterrettelsse vänligen icke velat förholle.