The ifrån Osnabrugge hijtkomne sämptlige Rijksständer hafve den 11. Sep- tembris solenniter tillstält dem keijserlige gesanterne, grefven af Nassaw och herr Volmar, det i Osnabrugge slutne, förseglade och deponerade instrumen- tum pacis Galliae, mädh begäran, at efter alt var theri till Keijserlige Maije-stetz och Römerske Rijkzens bästa afhandlat, the ville sådant tillijka mädh them approbera och friden mädh det forderligste sluta. The keijseriske hafve thet mädh höfligheet emottaget, heelt civilt svarat ständerne, at the ville thet conferera mädh sine instructioner och innan fhå dagar theröffver förklara sigh, begärandes, at status Osnabruggenses ville thet ock communicera mädh statibus Monasteriensibus, at i lijka motto få theras consens och suffragia, hvilken communication ock så skedh är.

Den 15. Septembris hafva caesareani genom nuncium och Venetum sändt greff Servien innelagda notas sub littera A öffver instrumentum Gallicum

Meiern VI S. 558 und S. 552ff.

, och i lijka motto sjelfve tillstält ständerne samma notas, begärande af desse, at efter the vänta Keijsarnes förklaring öfver assistenspuncten till den 21. Sep- tembris, the motte thertill unna them dilation. Hvilken dilation ock bevilljad är.

När nu den 20. Septembris ahnkommer, så ärne doch ständerne, thet komme då frå Keijsaren hvad resolution thet vara vill, säija caesareanis, at the inga- lunda vele inlåta sigh i någon conference öfver bemälte notis, uthan at caesa- reani och status Monasterienses måste simpliciter approbera instrumentum pacis Gallicae, såsom thet är i Ossnabrugge slutet och them tillstält vordet, thervidh och Servien aldeles förblifva vill.

Mädhan nu detta så hänger, hafver Servien, Contareni och Rijksstanderne be- det migh, jagh ville hjelpa fordra Gallo-Hispanicam pacem till thet bästa. Jagh hafver theröffver varit i conference mädh en och annan, och äre desse fundamenter begge sides lagde, först, at the 48 artiklar, som tillförene hafva varit afhandlade, skole för afhandlade hållas. Hvilke artiklar doch föga annat innehålla, än the communia, som i alla pacificationer gemeenligen pläga inse- reras. Secundo, at man vil företaga fem principalpuncter om Niderland, Cata- lonien, Portugal, Casale, Lotthringen, som ännu äre odeciderade. Tertio, at man ibland the fem först vil företaga the två förste om Nederland och Cata- lonien, som ahngå immediate sjelfve chronorne; iis compositis, menar man icke så svårt blifva at afhjelpa controversias faederatorum. Quarto är ock dette fundament lagdt, ut, quae utraque corona in Belgiis et Catalonia iam possidet, possideat et habeat quoque in posterum Belgica perpetuo, Catalo- nica till trettijo åhrs stillstånds uthlopp. Quinto, effter ordo nu är hoos Ser- vien at proponera, så varde han först upsättiande conceptet om Artois allena, och thet hafver Contareni mädh approberat. Eij om Artois meenas Brun hafva macht at sluta, eller hvar theri nogot feelas, at han snart kan få ordre från ertzhertigen och consilio Hispanico i Brussel. Män om Catalonien tvif- las, om han hafver ordre, förän Peneranda kommer thertill. Blifva the om Artois eense, så är eadem et idem iudicium om Catalonien. Ty såsom Hispa- nus hafver Artois icke mehr än tvenne praefecturas, Saint Omer och Arien

Arras.

, så hafver han icke mehr i Catalonien än Ilerdam

Lerida.

 et Tarracona. Jagh haverrådt Servien fatta conceptet (in substantia) på det slaget: Cum inter coronas conventum sit, ut quae utraque iam territoria retineat, rex autem catholicus in Artesia duas tantum prefecturas iam tenet, Saint Omer et Arien, ergo eas cum omnibus et singulis appertinentiis et dependentiis retineat, caetera omnia et singula (uthan nogons nampn eller specification) rex christianissimus. Servien håller detta förslaget för det bästa, såsom hans schedel sub littera B uthvijser, och varder idagh eller morgon sitt concept uthleffrerandes. Men Brun är än på en annan meening, nemligen, at conceptet skulle så formeras: Quas urbes, fortalitia, oppida, pagos, vicos etc. rex christianissimus tenet in Artesia, eas cum omnibus et singulis earum appertinentiis et dependentiis retineat, caetera omnia et singula rex catholicus. Differentien står häruthi, at effter vidh någre hufvudplatzer äre trij ting at considerera: 1. supremum regis catholici domi- nium, secundo territorium et iurisdictio magistratus loci och tertio en ko- nunglig Spanisk gerichtstuhl. Så cederar fuller Brun the tu första ut loco ad- haerentia. Men tertium säger han vara rem mobilem, som icke är nogon ap- pertenentz eller dependentz af orten, uthan för bättre beqvämigheet och sä- kerheet schuld tijtlagd, och kan altidh tädan tagas. Och effter deraf depen- dera många örter, som icke höra under ofvanbemälte platzer, uthan komma allenast tijt mädh theras rättgångssaker, så vill Brun thesamma a cessione frij- kalla och tillijka mädh Saint Omer och Arien för Spanien behålla. Män effter desse örter liggia förmängde mellan the Fransösche behållande platzer och guarnisoner, så synes the icke uthan confusion kunna behållas under Saint Omer och Arien.

Hvadh nu detta vill få för ett uthslag, och om den Spansche friden kan ändas tillijka mädh den Tyska, thet få vij nu effterhanden förnimma. Rijksständerne sågo fuller gerna, at thet kunde skee, hvar ock icke, så vele the lijkvel sluta den Tyska friden seposita Gallo-Hispanica. Thet vore väl, at Gallo-Hispanica pax kunde tillijka slutas. Ty ther Eders Kungliga Majestet och Tyskland skulle desarmera och Spanien på den ena gräntzen mädh Frankrijke, Polen medh Cossakerne och Tardarne på den andre sijdan stå in armis, thet vore ingen säkerheet för den Tyscha friden.

Ett stort under synes vore, at öfver hela verlden höres seditiones populi con- tra principes. Femton grandes skrifves i Spanien hafva conspirerat in mortem regis, theraf fem skole vara fångne och en torquerad. Thet synes var een sak af vidlöftige consequentier, ehuru hon uthslår. I Frankrijke, Engeland, Tysk- land, Polen, Muschow, Turkijet, Tartaria magna, China äre allestädes dispu- tationes populi contra regentes. Om en allmän constellatio på hemmelen är orsak thertill eller communis quasi consensus populorum a regentibus male habitorum, thet må Gudh veta.

Om Eders Kungliga Majestetz arméen höres, Gudh skee loff, in thet annat änn gott. Hesserne hafver per accord emporterat Düren

Die von kaiserlichen Truppen besetzte Stadt Düren wurde nach dreiwöchiger Belagerung am 11./21. oder 12./22. September 1648 durch Akkord an den hessischen General von Geyso über- geben (TE VI S. 527ff.).

och Eders KungligaMajestetz armée Tetschen. Gudh förläne vidare progressen och i synnerhet snart fridh.

Ständerne hoppas vist den Tyska friden innan kort.