Med the Hessen-Casselske hafve vij icke lijtet besvär hafft öfver Hennes Furstliga Nådes praetensioner, i synnerhet om exemtionen af Hennes Furst- liga Nådes land och milities satisfaction. Till hvilket hvarken them eene eller andre hafver vellat förstå. När vij hafva talt med the keijserlige therom, hafve vij fåt till svar, at Hennes Furstliga Nåde inthet kunde med raison draga sig undan, at hjelpa betala Eders Kungliga Majestets och cronans soldatesca, eff- ter Hennes Furstliga Nåde hade så mycket nuttet then till godo och genom Eders Kungliga Majestets assistence fått så anseenlige land, som brachte Hen- nes Furstliga Nåde störer inkompst åhrligen än heela des fürstendömar till- förende. Ständerne tagat indignissime op, at Hennes Furstliga Nåde vill såle- des sättia them under contribution, contesterandes sig för villja befalla Gud alt ihoop än låtha thenne lammen, föruthan thet, att thet är them omöijeligit at praesterat, gå öfver sigh. The hafva stält sig thervid så vidrige, at deputati, moot hvilka vij thet mäst vid hvariehanda tillfälle hafva proponerat, icke eens hafva vellat refererat ständerne.

Nu är Hennes Furstliga Nåde therofvanpå råkat i een gräntzetröto med huuss Brunssvijk-Lüneburg, som hafver gripit till possessionen af Stadthagen och fleere andre Schaumburgiske ämbter, och på dät thet icke måtte uthslå uthi een actualitet, så höller dess gesandter hoos oss här an, att vij ville här inter- ponera oss och bijläggiat, förmeenandes Eders Kungliga Majestetz interesse i regard af bemälte Schaumburgiske ämbter ännu verserar theruthi. Ehuruväll thet är een sak, som inthet hörer hijt, hafve vij likväll lofvat Hennes Furstliga Nåde theruthi alle möijelige officia.

Om secretartiklen hafve vij åter anhållit, at hon måtte blifva inryckt uthi Eders Kungliga Majestetz och chronans satisfactionspuncht, effter 1. slijkt finnes uthi thet Mecklenburgiske aequivalentet; 2. ständerne hafva in senatu protesterat theremot, såssom thet the förmeena lände sig till praejuditz; 3. the och säija, at Rikscontributionen inthet böra till något annat användes än till feigden med Türcken; 4. kan händer, at in casum mortis Caesareae Maiestatis successor inthet elljest ville bestået eller vara förbunden thertill; sedan och, at terminus försthe 200 000 Riksdaler erläggiande, som var satt på 3 månader, måtte redigeras och sättias lijka med termino ratificandae pacis; och i thet öfrige at bemälte satisfactionspuncht måtte ändras uthi thet, som concernerar staden Brehmen, emedan vij inthet kunde tillgifva, thet hon lembnas in mo- derno suo statu, uthi hvilken hon i the 5. åhret, sedan thet så först skrefs, hade genom många praeiudiciales actus sig satt, eller och uthi protocollen klarere expliceras.

Men the keijserlige vägrade then förste insertionen såssom itt novum emer- gens, thet the uthan expresse befallning inthet kunde tillåtha. Bade oss likväll inthet tvifla om dess ratification aff Keijsaren. Hvad terminen om the 2 må- naden anlangande, hölle the förre, inthet hafva stoort på sig. Eders Kungliga Majestet vore inthet obligerat at propter ratificatam pacem låtha afföra guar- nisonerne uhr Ärffländerne, förän penningarne i krafft af afbemälte secretar- tikell blefve erlagde. Thet andre om staden Brehmen läthe the så in suspenso, tyckte doch, att alt thet, som staden tempore belli hade exercerat, inthet kunde gifva novum ius. Skulle man låtha uth the orden „praesens suus sta- tus“, så praejudicerade man thermed stadens immedietet. Eders Kungliga Ma- jestet kunde äntå väll få rå med staden, ther hon ville skena öfver skock- lerne.

Vij hafve och discurerat med the keijserlige och ständerne om ratificatio- nerne, af hvilka vij med näste post villja i underdånigheet sända Eders Kong- liga Majestett vore project. Effter ständerne gå något långsamt till värka med then Frantzöska saken, och nu inthet synnerlig mehr synes oss hindra slutet än then samme, så vardt emellan oss gottfunnit, at jag, Johan Oxenstierna, skulle, emedan jag, Salvius, igår var hoos the keijserlige, kalla them ordinarie ständernes deputation till mig och them sådant ytermehra förhålla, thet jag och gjorde, rådandes och förmanandes them at gripa saken med mehra alf- vare an, och ju förr ju heller befordra henne till ändskap med. Hvar thet icke skedde, som the hade offta om förtröstat, både oss och greff Servient (hvilkensom the viste sig påminna the för någon tijd sedan sjelf hade anmodat at komma hijt öfver, sedan finnandes rådsamere, at först afhjelpa thet som nu i thet närmaste oss emellan var richtigt, förmåt honom at patientera så länge); så remonstrerade jag them at, fast man än omsijder komma till sluuth, execu- tionen och friden inpå sijden hösten omöijeligen kunde latha sig practicera. På hvilken fall man ville hafva Eders Kungliga Majestet och chronan ändt- skyllat för all therpå fölljande olägenheet. Bad the måtte inthet göra sig the tankar, at Eders Kungliga Majestet och chronan läfstränna sig ifrå Franck- rijke eller gjorde någon frid uthan thensamma. Om the hade then inbillnin- gen, vijste jag them, at the theröfver skulle finna sig mächta frusterade. Jag tesmoignerade i thet öfrige mig inthet vidlyfftigt mehra vella emot them de- ducera, huru märckligen Imperium sjelff interesserade uthi then Frantzöske friden. Thet vore them uthan dess nogsampt kunnigt och ofta tillförende af oss ventilerat. Hoppades the besinnade och öfverlade thet hoos sig, som thet meriterade, och gjorde thertill hvadsom behöfdes. Hvad jag och min collega kunde thertill contribuera, ville vij effter yterste kraffter hjelpa bijdraga, för- modandes thet inthet skulle blifva uthan effect.

The ändtskyllade drögsmåhlet, sade sig alt thetta väll considerera, lofvade förthenskuld sig villja häruthi praestera hvad mensk- och möijeligit vore, hoppandes innan kort och blifva thermed färdige.

Rätt nu moot affton komma the igen med förmählan at, såssom the hade ogärna förståt, thet the keijserlige åter hade, som här i begynnelssen är mält, kastat någon newring i värket, så hade på unfången communication af oss the thetsamma hoos sig öfverlagt och therpå varit ihoop med the keijserlige. Hvilke the ändteligen hafva bracht, at bevillja till det uthi executionspunch- ten, förnämbligast 1. effter the orden „praefecti militiae circulares“ skulle sät- tia „creitzobristen“, 2. i stället för „partium requisitionem“ „restituendorum requisitionem“, 3. för „restituendi vel restituentes“ allenast „restituendi“, eff- ter thet ginge them mäst an. 4. höllo the bäst, att the orden „ubicunque fu- erint“ blefve heelt uth och then clausula in generalioribus terminis. 5. att § „Circa hanc tamen etc.“ heelt måtte sättias uth och bringas i een nebenrecess, effter thet vore någre af ständerne, som på thet slaget ännu intet vore instru- erade; och 6. att uthi assecurationspunchten § „Ut etiam pax etc.“

Art. XVII § 8 des schwedischen Vertrages (Müller S. 76f.).