Thet som vår nuvarandhe secretarius legationis communi nomine conciperar, kan tilleffventyrs falla Eders Kungliga Majestät förlängt at anhöra, allden- stundh han fattar det nästan som ett protocol på thet, som dageligen förelöö- per. Jag förmenar migh fördenschull icke illa giöra, ther jagh i underdånig- heet berettar summan på alt generaliter.

Amnestian är in genere och specie mäst richtigh, men ännu icke underschrif- ven. Orsaker äre desse: först, at causa Durlacensis

Zuletzt hatten die fürstlich-sächsischen und braunschweig-lüneburgischen Gesandten am 2./12. Februar 1648 den Schweden mitgeteilt, daß sie in der baden-durlachischen Restitutionssache um Vermittlung gebeten worden seien (Meiern IV S. 975f.).

, Witgensteins

Gemäß dem kaiserlichen Instrumentum Pacis vom Mai 1647 sollte das Haus Wittgenstein in der bereits angetretenen Besitzergreifung bestätigt werden (Meiern IV S. 563).

 och Isen- burgh

Salvius forderte am 11./21. August 1647 die wirkliche Restitution von Isenburg ex capite amnestiae (Meiern IV S. 701). Das kaiserliche Projekt vom 29. Januar/8. Februar 1648 wiederholte die Formalia des Projektes vom Vorjahr.

 sampt Sultzbachs

Entwurf dieses Paragraphen in dem von den Katholiken zu Osnabrück am 24. Januar/3. Februar 1648 ausgehändigten Ultimatum (Meiern IV S. 925), worüber die katholischen und evangelischen Deputierten am 29. Januar/8. Februar d. J. konferierten (ebd. S. 946) und die Kaiserlichen das katholische Projekt wiederholten (ebd. S. 963).

 äre ähn oslytna theriblandh, af hvilka doch ingen äraf den importance eller difficulteet, at the kunna eller böra uppehålla frie- dhen. Ständerne hålle alle så före, att Baden-Durlach och Witgenstein hafve ingen godh rätt. Isenburg kan fåå restitutionem in integrum. Sultzbach är een afdeelt herre, öfer hvilkens landh Pfaltz-Neuburgh praetenderar iura superio- ritatis et per consequens ius reformandi religionem. Desse particularsaaker finness rådh till. Men den principalste orsaaken, för hvar schull vij hålle am- nestiaepunchten ounderschrijfven, är causa Palatina och den § Tandem om- nes, lydandess om officerernes restitution. Keijsaren är i desse bådhe högt interesseradt för sina 13 millioner, in causa Palatina och för officerernes resti- tution i Erflanden. Bavarus är interesserad in decisione causae Palatinae för Öfverpfaltzes schull. Caesareani och Bavarici vele derföre giärna imorgon afhjelpe och underschrijffe heele amnestiaepunchten. Men effter causa landt- graviana och Eders Kungliga Majestätz milities satisfactionsquantum äre än odecideradhe, så stå vij deropå, at desse måtte först afhjelpes. Evangelici sta- tus sluthet expedient före, at desse fyra saaker måtte pari passu afhjelpas, så at § Tandem omnes underschrijffves tillijka medh causa Hassiaco-Casselana och causa Palatina tillijka medh quanto militiae. Häröfver varde vij nu imorgon conferencen anträdandhe i alle ständers praesentia. Varde vij häruthinnan eense, så tvijfles intet sedhan om friedhen, ty först äre alle Imperii gravamina erörtradhe, concepterne idagh collationeradhe och schole, vill Gudh, imor- gon praesentibus statibus underschrijffvas.

Sedhan är icke allenast Eders Kungliga Majestäts och chronans satisfaction underschrifin och såledhes af Keijsaren och alla ständer bevilljat, at Romerske Rijket vill och schall, uthan Eders Kungliga Majestätz och kronans besväär, contentera Eders Kungliga Majestätz militie, uthan och alla aequivalentierne således adjousteradhe, at interessenterne drijffe starcht opå, at the må och imorgon underschrijffves, såsom vij hoppas, medh näste post kunna heem- sändass.

Militien och causa Hassiaco-Casselana äre nu the svåreste. Kunne vij them afhjelpa, efftersom ständerne hoppes, så seer jagh intet, som schal kunna medh stoor schääl hindra fredzsluutet, ty den calvinische religionspuncten, iura statuum och commerciepunchten hållas så gott som richtighe. Execu- tions- och assecurationspunchterne äre eij heller stort strijdighe, så mycket Eders Kungliga Majestät och Sveriges crona ahngåår. Blijffve vij här eense om alt, såsom ständerne hoppas, så ärnar denne heela conventen ryckia till Mun- ster, at medh samfelt handh befordra den Fransösche och, som möijeligit är, den Spagnische friedhen till ändschap. Franchrijke hafver på nytt updragit Generalstaterne decisionen i the 5 öfrighe stridighe punchter medh Spagnien. Och står hertigen af Lottringen nu sjelf i tractat medh Franchrijket, så at een part giöre sigh hopp såvääl om den Spagnische som Tysche friedhen medh Franchrijke. I desse terminis verserar friedztractaten.

Lamboy hafver medh 2000 hestar och 3000 knechter omringat den Casseli- sche generallieutenampten Geijso i Geseke

Lamboy war es wegen Unvorsichtigkeit der Hessen gelungen, Geyso in Geseke einzuschließen, doch konnte sich der hessische Generalmajor mit großen Teilen seiner Truppen bei schlechtem Wetter aus der Festung retten. Ein Sturm der Kaiserlichen auf Geseke mißlang. Beide Armeen bezogen nach dem Ereignis, das auf beiden Seiten viele Opfer forderte, Quartier (TE VI S. 348–352).

. Hassici deputati äre illa tillfridz, effter ingen succurs är förhanden. Idagh är een flygande tijdende kommen, at Geijß

Johann von Geyso (1593–1661), hessen-kasselischer Generalmajor; biographische Hinweise: APW II C 2 S. 430 Anm. 3.

 medh 2000 knechter vijdh pass schall måst hafva giffvit sigh fången

Die Nachricht trifft nicht zu.

. Doch är thet än ovijst. Eders Kungliga Majestätz armee är up om Nurnbergh mycket regn och djupa vägar, och Tourennes landterneringh giöre marchen långsamb och besvärligh. Huru vijdare theroppe vill aflööpa, måste tijdhen gijffva. Keijsarens armee säges mycket vara af sigh kommen. Den Beyersche schrijfes vara vääl monteradt. Doch drijfve här the Churbeyersche starcht på friedzsluutet. Från Regenzburg schrijffves af förtrolig handh, at Beyerfursten låter mycket mynta och schall omgåå medh consilier, at kiöpa denne mar- chen frå sitt landh på een annan. Caesareani legati hållass här vare illa till- friedz medh honom.

Om Churbrandenburgh hafve schriffvitz allehanda tidender, serdeles effter han verffver folch och sööker alliance i Hollandh

Kurfürst Friedrich Wilhelm von Brandenburg betonte im Reskript vom 25. März/4. April 1648, daß das mit den Generalstaaten angestrebte Bündnis rein defensiver Natur und nicht gegen Schweden gerichtet sei (UA XXIII S. 113f., Auszug).

, thet vij hafve här åthschil- lighe reesor förohållit hans gesanter. Men the försäkre oss på eedh och ähra, at han intet annat sööker [än vänskap] medh Eders Kungliga Majestät och varder innan kort sändande een legation till Eders Kungliga Majestät, så snart hans aequivalent blijffver här befästadt. The bedyre högt, at han vore den oförståndigste herre i verlden, ther han annat gjordhe, gräntzandhe så när Eders Kungliga Majestät förmedelst Pryssen, Pomern, March, Minden etc. Thet han verfver, är allenast för Churcöllns, Lamboys och Herfordes schull. The bedhje altså högt, at Eders Kungliga Majestät ville inga andra tanckar fatta om honom, ähn om dess devote vän, när schylte syschonebarn

Kurfürst Friedrich Wilhelm von Brandenburg war ein Sohn Kurfürst Georg Wilhelms († 1640) und damit ein Neffe von dessen Schwester Maria Eleonora († 1655), die mit König Gustav Adolf von Schweden verheiratet gewesen war; zu ihm vgl. Opgenoorth.

, och innan kort förhoppelige trogne foedererat. Hoos Generalstaterne sööker han intet annat än renovationem paterni foederis och restitutionem och securita- tem af the Gulichsche platzerne

Eigentlich sind damit die klevischen Festungen gemeint, die noch immer von Truppen der Generalstaaten besetzt waren.

. Hvilket alt jag schrijffver effter deres högt bedyrade försäkringar.

D’Avaux är affordrat till Franchrijke. Thet synes licht, at Servien praevalerar hoos cardinalen och vijdh håffvet. Jagh är nu schyldigh d’Avaux 50 000 Riks-daler medh ett åhrs interesse, förfallet i denne månat. Hvadh an den betalnin- gen och mycket annat, som jagh, effter förr insändhe rääkningar, står före, schal häärkomma, thet må nu Gudh vetta. Uhr cammaren får jagh intet svaar, minder någon tröste. Här går itt roop, såsom varder Eders Kungliga Majestät emoot sommaren uthsändandess Hans Furstliga Nåde hertig Carl Gustaff medh 3000 Svensche och 4000 Finnar. Sådant roop pousserar een och annan af ständerne, at medh macht befordra friedztractaten, ty the see intet giärna, at kriget längre continuerar. Gifve Gudh, vij finge een godh determinationem quanti in puncto militiae, så hoppas, den expeditionen icke vara nödigh. Doch äre alla res contingentes, quarum non est determinata veritas. Domus Austriacae fraudulenta consilia äre bekende. Multa cadunt inter calicem su- premaque labra. Och kan intet fullkomligit hopp göras, förähn friden är sluu- ten och ratificeradt och armeerne licentierade. Imo ne sic quidem totalis secu- ritas est, nisi in Deo et propriis armis.