Eder drager väll till minnes, hvadh vij Eder uthi och vårt bref af den 12. Junii

APW II C 3 S. 465f. Nr. 254.

innevarande åhr monde recommendere och befalla uthi den emellan Hennes Kärligheet fru landgrefvinnan af Hessen-Cassel och landgrefve Jörgen af Hes- sen-Darmstadt verserande tvistige Marpurgiske saken att taga i acht och hjelpa till endskap på det sätt och effter det afftaal och förslagh, som emellan Eder och them kongelige Frantzösiske commissarierne theröfver var belefvat. Nu spörja vij medh nåder Eder therutinnan använde flijt och tesmoignerande alfvar, therigenom Hennes Kärligheet vederpart skall vara förorsakat och kommen närmare opå accommodationsmedel, ity att å bägge sijdor effter plä- gadt particulartractat skall på begge principalernes egen ratification, innan visse dagar att uthvexlas, vara oprättadt ett vist slut i saken

Kassel 10./20. Oktober 1647; Druck: Meiern IV S. 477–481.

, men landgrefveJörgen tergiversera sin ratification theropå att uthantvarda, görandes sigh uthan tvifvel för denne tijden hopp om fiendens progresser och sin sakz bät- tre postür och uthslagh. Såsom nu höghbemälte fru landtgrefvinna hafver gif- vit oss genom sin resident här vidh vår hoff, Bodenhusen

Regner Badenhausen, 7. Oktober 1647 – 3. August 1650 hessischer Resident in Stockholm (Re- pertorium I S. 265).

, tilkänna, att ther landgrefve Jörgen icke ville ratificera samma gjörde slut effter förloppet af then i tractaten determinerade och sedan theropå bevilljade någre dagars frist och termin

Schreiben Landgraf Georgs von Hessen-Darmstadt an den Friedenskongreß. Gießen 26. No- vember/6. Dezember 1647; Druck: Meiern IV S. 482–483.

, ville och Hennes Kärligheet hafve then tractaten och slutet o- gjordt och oprefvet medh remission till generalfriztractaterne i Ossnabrügk och Münster. Altså och emedan Hennes Kärligheet ther hoos fliteligen begä- rer, vij ville i thet fallet å nyo recommendere Eder thens sakens reassumption och befordring, alt effter det förslagh och project, som förr var emellan Eder och them Frantzosiske commissarierne belefvet och vij Eder förledne sommar i nåder recommenderade, att then Marpurgiske saken och theri oprättande beslut motte thereffter inrättas. Såsom och att I ville låte Eder Hennes Kärlig- heet satisfaction och andre ännu oerörtrade och oafhandlade saker på tracta- ten till det bästa vara befallade. Efftersom vij och lägge her hoos een copia af thet bref, som Hennes Kärligheet sjelf till oss hafver, honom och armeen ad- sistence till sitt landz errätning, låtet afgå, så och af residentens memorial, som oss han hafver uthi thesse saker öfverantvardat, att I må desto bättre theraf sij Hennes Kärligheet anlägenheet och postulatum. Så altfördy vij ganska gärna bevijsa och göra Hennes Kärligheet alt gott och vilfärigt bij- ståndh i kriget och fridztractaterne; hvarföre, och såsom vij Hennes Kärlig- heet landtz errätning och succurs vår feltmarskalck hafve fliteligen recom- menderat, altså är och vår nådige villje och befalning, att när then tvistige Marpurgiske saken, serdeles i fall then emellan bägge linierne plägade tractat och oprättade slut icke blifve af landgrefve Jörgen adimplerat och ratificerat, kommer till generalfridztractaterne, I tå therhän och görligen adsistere Hen- nes Kärligheet fulmechtige och deputerade, att then varder på thet berörde och Eder sampt dem Frantzosiskom emellan placiterade förslaget inrättat, af- handlat och sluten; jämväll och låte Eder Hennes Kärligheet satisfaction och flere vidh fridztractaterne oertörtrade puncter och saker till all möijeligh be- fordringh och gott uthslagh vara befallade. Deruthinnan skeer oss till nådigt behag, när I sålunda fulbringe och effterkomme I vår befalning.