Jagh visiterade på timan den Spaniske gesandten Brun, hvilken är i förgår hijtkommen. Han säger ännu icke mehr än tridie deelen af staden Neapolis hafva svurit moot Spagnien, the öffrige ännu vara beständige. Men andra meena icke allenast heela staden, uthan ock heela regnum Neapolitanum hafve rebellerat. Ja Sicilien sjelff branslera. Om legati Hispanici hijtkompst hafve här fallet tveggiehande iudicia, anten han vore kommen at poussera eller trainera denne Tyska friden. Han sade migh sjelf sigh vara hijtkommen, att bedja the kaijserische så lage, thet Spagnien motte tillijka få fridh medh Frankrijke, om möijeligit vore. Hvar ock icke, så moste Spagnien fatta annan resolution at defendera sigh. Jagh förnimmer i förtroende, at Kaijsaren tors fuller bevillja Frankrijkes assecuration såvidha, at han icke vil göran nogot i Elsas eller Flandern, men at icke assistera Spagniern i Italien eller i Spagnien. Thet vil han för sin sons interesse schuld aldrig bevillja. Hispanicus legatusgjorde oss Bavari och Gallorum amicitiam och foedus mächtog suspect. Migh syntes han önskar, at Eders Kungliga Majestätt och Kaijsaren må blifva ven- ner. Skulle sedan gerna see, at icke Eders Kungliga Majestäts armée ginge til Franckrijke, eftersom han befahrar, at den Baijerische arméen går pro Gallia in Italiam. Jagh badh honom poussera Kaijsaren, at han låter Rijket väl con- tentera Eders Kungliga Majestäts armée, så hade thet ingen nödh. The kaijse- rische låttes elljest idagh vidh visiten vela hasta friden i Tyskland. Om nu den Spansche medh them är af samma meening och föregifver annat, at expiscera intentionerna af oss och them evangelische, thet få vij af vidare conferentier förspörja, såsom ock, om thet Neapolitanische väsende lärer i nogon motto ändra Gallorum consilia i thet Tyska väsende.

Om armeernes tilstånd och krijget hafver Eders Kungliga Majestät bätter in- formation af feltmarskalken, därföre jagh här in thet mehra therom rörer.

Jagh hafver efter tagen communication medh ambassadeurn gref Oxensterna fattadt ett svar på thet Baijerische manifestet, hvilket ligger i commun pac- quettet. Om Eders Kungliga Majestät nogot theri desidererar, voret gott, vij motte thet medh första lägenheet få veta. Kanskee vij hollet inne, tillthes vij see oss hafva friden i händerne och då först publicerat, så at friden therpå strachs slutes och amnestian sedan betager Beierfursten occasionen, at fatta ther nogot vidare pasquill opå. Venetus och nogra ständer såge thet fuller således hälst. Doch få vij see, hvadh tiden annat kan fordra.

Elljest kan Eders Kungliga Majestät jagh i underdånigheet icke oförmält låta, at en koparstickare hafver för nogra åhr sedan uthstucket Eders Kungliga Majestäts contrefaict i ett koparstycke, såsom innelagde modell uthvijser. Han hafver fuller ofta ahnhollet hoos migh, at han motte få ther een föräh- ring före. Nu hafver den Weimarsche gesandten åter på nytt här tilstält migh bemälte modell medh begäran, jagh ville thet Eders Kungliga Majestät i un- derdanigheet tilsända. Ther nu Eders Kungliga Majestät täckes låta sända migh des rätta egentlige contrefaict, såsom Eders Kungliga Majestät thet nu bäst vil hafva och ther hoos förordna honom en nådepenning för sitt omaak, tillbjuder han sigh medh all flijt på nytt vela förfärdigat. Thet vore ock elljest vidh denne celebre conventen myket gott, om jagh finge Eders Kungliga Ma- jestäts rätta väl målade contrefaict snart hijt. Här äre gesandter af heela chri- stenheeten, som alle begärat. Här äre ock en hoop contrefeiare kombne, som afmåla alle gesandter och låthe the förnembste gesandterne alle taga hvars annars contrefaicter. Vela hvarthera sedan heemkommande zira hvar sitt ge- mach medh dessa fridmacher. Här är en contrefeiare uhr Flandern, en uhr Brabant, en uhr Hagen, en hafver Venetus, en hafver Servien, en är uhr Bre- men och två uhr andra örter. Doch beder jagh underdånigst om förlåtelse, at jagh fördristar migh ibland annat om sådant at skrifva.