Sedan den 23 huius [23. August/2. September], då vår sidste underdånigste relation afsändes

Vgl. Nr. 303.

, hafve vij intet talt med de kaijserlige.

Memorialet om militiens contentement ähr fuller kommit ad dictaturam. Men Mentziske directorium hafver ännu inthet proponerat derom. Här ähr altså stilla och tyst.

Greff Servient kom den 24 huius [24. August/3. September] hijt att gifva oss part om sijn negotiation i Haag

Vgl. Dickmann S. 440–442; Nég. secr. IV S. 106–112, 210–214, 215–218, 303f., 306–308, 314–316, 316–319, 320, 320f., 321–323, 327–332, 372f.

och tillståndet i Munster, jembväl att tala och rådleggia med oss hvad som nu vid närvarande beskaffenhet af sakerne vore till att giöra. Vij förnummo af hans taal och åthäffvor att han intet synnerlig var til fridz med Staten i de Unierade Provincierne. Han hade der funnit för sig store difficulteter. Enkannerlig hade Spanierne och de somspelte för det partijet gjordt gemene man een så stor huug till frijden att de nappast kunde skönia och döma om conditionernes beskaffenhet och statens egentlige interesse. Halland gouvernerade de andre provincierne, Amsterdam regerede Halland, borgmester Bicher

Bicker, Andries; Heer van Engelenburg: * Amsterdam, † 1652 Amsterdam; 1616 Stadtrat 1620 Schöffe, 1627 Bürgermeister in Amsterdam. Vgl. Aa I S. 159.

 rådde mest i Amsterdam och hans hustro med honom. När han hade dem repraesenterat icke allenast att de i kraftt af ingångne tractater, uthan och för sitt interresse inthet kunde så plötzligen och uthan deras för ögonen stående sk [el] sig separera från Franckrijke, hafva de här och där svarat det de inthet rådde före att Spa- nierne bödo sig till. Omsijder haf:r han lichväl kommit till ända med garan- tietractaten

Puncta guarantiae inter coronam Franciae et dominos status Generales Hagae Comitis in consilio lecta et domino Servien communicata die 2. Iulii anno 1647 (Nég. secr. IV S. 372f.).

. Och emedan han hade förnummit af Chanut det E. K. M:tt skulle hafva adpraehenderat den 5:te punchten i be:te tractat, som vore deri något försatt och tillåtet, hvilket i framtijden skulle kunna stöta begge chronornes intelligence, vore han deröfver något ångse och nu kommen att underrätte oss derom. Det moste han bestå att den Staten, och enkanner- lig de provincier som trafiquera i Östersjön, ähre jaloux öfver chronan Sverige och före fördenskull effter det folckes art som offtast sijne discurser derom. I synnerhet snedde de ögonen och see sur på 1) den oeconomien som E. K. M:tt skall derhemma hafva anstält med skepz timbrage, 2) att E. K. M:tt förmedelst denna tractaten bekommer Pomeren, Wissmar och Brehmen och tullerne i Pomerske och Mechelnburgische hambnarne, 〈nä〉standes sig uth med uthloppen af de tre hufvdströmmerne Oderen, Elfven och Wesern, 3) att E. K. M:tz undersåter ähre tullfrij i Sundhet och blifva intet så, som de fremmande i Sverige, graverade med licenten. Der- uthaf de Svenske slåå sig meer och meer på commerciene och begynna här och där taga vinsten uhr henderne på de Hollendske. Och effter trafiquen vore anima Uniti Belgii, så kunde man lätteligen tänckia huru det dem lijkade. I synnerhet hade Hensestäderne een agent der i Haag, hvilken var chronorne, och i synnerhet Sverige, myckit emot, och lågo een och annan i öronen med vidrige discurser och impressioner. Det kunde intet vara uhr vägen om man hjelpte honom sin kos eller ifrån den charge; ehvad då een eller annan snakade om Sverige, så hade han lichväl intet förnummit att de skole hafva något fiendtligit före. Så lenge man tracterer dem, som nu skeer, och man gar realmente med dem om tychte han att de skulle hålla sig i hu- den. Den 5:te puncten i garantien

Art. 5 lautet: Conventum quoque est ut tractatus pro mutua scilicet guarantia hic Hagae concludendus non vim ullam aut robur habeat, antequam pax inter Galliam et Hispaniam Monasterii conclusa et subsignata sit.

Dieser Artikel kann jedoch kaum Anlaß zu der schwedischen Reaktion gegeben haben; möglicher- weise ist Art. 3 gemeint: Rex Galliarum nemini suorum confoederatorum contra Unitas Belgii Provincias assistet nec vice versa Domini Status contra Galliam.

 var effter deres föregifvande ansedder påPortugal. Det Brasiliske väsendet och Portugals procedere låg dem då i sinnet. Legatus Portugalliae

Gemeint ist möglicherweise der portugiesische Resident in Osnabrück Christoforo Suarez de Abrey; infrage kämen sonst die portugiesischen Gesandten in Münster, Francisco d’Andrade Leitão oder Luiz Pereira de Castro.

 hafver fuller gjordt sin flijt att endskylla sin herre och betaga den misstanckan, som hade Portugal itändt och fomenterat Bresiliske Portugisernes oproor, anbjudandes sin herres och konnungz

Johann IV., Kg. von Portugal: * 18. 3. 1604, † 6. 11. 1656, Kg. 1640. Vgl. Isenburg II T. 55.

 mediation och att han, ambassadeuren, ville föllja med till Brasilien att förlijka och stilla denna saken, hvilket förslag en part hafva känndt vara godt och stått derpå att det måtte accepteres; andre förkasta det och slijke medel som tjäna till förlijkning, seendes dee heller att de få dermed ett nytt krijg och legenhet at sökia sitt particularinteresse. Derpå skole de hafva sedt och syfftat med sin praecaution i garantien, hvilket han bad vij ville behörligen refererer och derhoos på hans vägner i underdånighet E. K M:tt försäkra det han, vettandes hvad begge våre nådigste princ[i]palers förbund fordrer och importerar, jembväl och med ödmjukeste ährevyrdning erkennandes den synnerlige gunst och nåde, som E. K. M:tt vore honom bevågen med uthi alle förefallande occasioner, vill och skall trachte effter att giöra det som tjänar till att conservera den intelligence och vänskap som ähr emillan hans herre och E. K. M:tt, förhoppandes att E. K. M:tt dermed skall förorsakas till att continuera sin kongl. favor emot honom.

Hvad tillståndet i Munster anlangar, sade hann att de där efven som vij här hade hållet stilla och hvarken med de käijserlige eller Spanniske något synnerliget hafft före sedan grefven af Trautmansdorff förreste. De Unie- rade Provinciernes vanckelmodighet och derpå fölgde lille förandring i Nederland och Catalonien, enkannerlig Weijmeriske armeens revolte

Vgl. Nr. 273, 303.

haf- ver gifvit Spanien mood och occasion icke allenast att stussa i sin tractat, uthan och att holla dem kaijserlige tillbakar, brukandes Jesuiterne till värcktyg att skrija och strijda emot tractatum gravaminum, som vore Ecclesiae Romanae interesse deri förfordelat och att Franckrijke jempte chronan Sverige intet annat sökte ähn befordra de protesterades desideria. Vid så fatta saker, der duc de Longeville intet såg sig stort skulle här kunne giöra, uthan för tractatens skuld få reesa bort, resolverade han till att postera till hofvet, efftersom han och hafver i Munster och her hoos oss genom skrifvelsse tagit afskeed. Mediatores och de först ankombne Hollendiske plenipotentiarii hafva det afrådt och desse lofvat att deres colleger skulle innan få dagar komma, varandes sinnade att giöra något gott till saken. I den hopningen hafver duc de Longeville bytt sitt råådt och blifven nu qvar. Fuller troor han, Servient, att Gen:lstaternes plenipot:ii skole med macht och alfver falla på värket och vela det poussera till slutet. Men såsom sakerne hafver sig nu på een tijd i månge måtto ändrat och de Spagniskefattat andre tanckar, altså syntes honom vara lijkt att de som deri hafva att säga skole få giöra med saken. På Franckrijkes sijda mente han vara alt färdigt, ehuruväl vij observerade att the hafva ingen lithen regard på revol- ten i Neapolis

Vgl. Dickmann S. 119; Stolpe S. 283.

 och skulle gierna see att hon tendes meer uthi. Franckrijke hafver inthet ähn offenteligen tagit sig den oproriske an eller skickat dem något hjelp, skall lichväl under handen fomentera deras opsåt och hålla secoursen färdig, till des Neapolitanerne ähre väl råkade ihoop och ingen hopning meehr förhanden att bringa dem från hvarandre. Dereffter lära de taga sitt mått. Ehvad Gen. Staternes plenipot:ii nu varde giörandes, så trodde han lichväl intet att de skulle giöra sitt värck à part och uthan Franck- rijke, effter det ville falla dem betenckeligit att afdancka sitt folck och läggia bort vapnen så länge två så mechtige naboer stodo i krijg, varandes uth- gången oviss och der[as] stat då intet meera så considerabel. Skulle den ene eller andre få öfverhanden och Gen. Staterne måtte hafva något obytt med demsamme, skulle praetexterne inthet feeles.

Den Tyske tractaten med dem käijserlige syntes honom dependera och hängia af grefven af Trautmansdorffz relation. Hispani hafva uthi grefvens frånvoro fått mehra macht vid käijserlige hoffvet och på een tijd gouverne- rat Käijsarens consilia effter sitt interesse. Och såsom Spanierne och Jesui- terne hafva begynt detta krijget, Spanien med Mantua

Vgl. Steinberg S. 59–61.

och Jesuiterne värkat uth Käijsarens edict

Gemeint ist wohl das Restitutionsedikt vom 6. 3. 1629.

, altså och effter det hafver på een tijd, enkanner- lig Jesuiternes dessein med bonis ecclesiasticis intet lyckatz, uthan the mest see dem blifve traverserade här och där, men att nu någon lijten fortun syntes ville blidka till att reparera dem ige[n], ty hafva Jesuiterne på alle sätt, så med skrijffter som offentlige predikan, illa uttydt greffven af Traut- mansdorffz procedere, helst in tractatu gravaminum. De hafva och fått biskop Frantz Wilhelm till hjelp, hvilken, effter han intet fick här i stifftet fahra fram som han ville och vrijda praeliminarslutet effter sin intention och nytta, uthan för de hostiliteter han här och där begick emot E. K. M:ttz krigzstat blef fiendtligen angripen och miste Wiedenbruch och Forstenou, hafver derföre det repraesenterat nuntio och dem andere catholiske, som skedde det alt in odium et extirpationem religionis catholicae; hafver för- mått honom, nuntium, och alle andre catholiske att graveligen see på the käijserliges handlinger och disposition med de andelige godzen, förmåendes genom Jesuiterne Käijsarens, Bavari och Coloniensis skrifftfäder att liggia sijne herrar i örorne och movera deras samvet till att föreena och samman- föra sin macht emot E. K. M:tt och de som det partijet föllja. Nu vore catholici status i full deliberation uthi Munster öfver tractatu gravaminum. Som han hörde, så disputerade de icke allenast de härtill moverade fyre saker, uthan de sökia och grufla effter meer och fast altsammans. Franckrijke hafver gierna sedt att offtabe:te gravamina och deraf fölljande missförståndemillan ständerne hade kunnat componeres. Men inthet hade de velat be- fatta sig dermed, uthan låtit den förlijkningen komma på stendernes in- bördes handel. Och effter stenderne af begge religionerne, befinnandes att deres negotiation gick trögt och hade sijne difficulteter, hafva opdragit, the catholiske them käijserlige och de protesterade oss, att tractera den saken och vij på begge sijdor deri avancerade, hafva de, plenipotentiarii Gallici, till att intet få nampn som föllo de sin religion bij och gjorde de protesterade, såsom Franckrijkes bästa affectionerade, emot, declinerat den tractaten och intet velat hafva dermed att giöra, låtandes alt som slötes till sin ort och sitt värde. Hispani hade fuller gjordt detsamma, om de icke hade för någre mån[ader] fått högre mood och till att fortsettia sin intention hade behöfft een skeenbar och ljuss praetext. Det stodo nu derhän hvad de kunde effec- tuera. Effter de intet ville fort, så moste man fuller deruthi lembna dem sin villja och tijden. Men det ville och vara af nöden att chronorne låto deremot see sin resolution att bjude den hufvdet. Han vore hijt kommin att höra och taga vårt råd i detta fallet. Hans gich deruth på 1) att vij nu som för och, om möijeligit vore, ähndå meere, fast det och såmpt vore ad apparentiam, skulle komma ihop att tesmognera och hålla een god correspondence, unierandes våre consilia ad propositum nobis scopum och gåendes uthi alt d’un commun concert, på det at fienden icke må genom någon vår antingen inbördes oblijde miner eller missförstånd fatta meere mod och giöra sig hop om någon separation, som man seer vara skedt med de Unierade Pro- vinciers comportement emot Franckrijke. Det giör fienden i hjertat ondt och ähr ett under för verden, ja somblige våre venner ähre jaloux deröfver, att desse två chronorne stå så bestendigt tillsammans. Franckrijke hafver stort intresse deri att de protesterande blifve hålne i god houmeur och att deres affection conserveras. Nu förnimma de att den ena förloras här, den andre där, mäst af vijdrige impressioner, som söckte Franckrijke intet deras bästa, der lichväl förrige tijder och vij nu skola kunna vitna det deras, de protesterandes, subsistence hafver hafft een stoor stöd af Franckrijke. Effter de intet komma så åth att öppa sitt hjerta för de protesterande och vij förmåtte myckit hoos dem, så försågo de sig till oss att vij som allierade et consiliorum consequi gjorde deri bonorum amicorum officia. Derhoos och hvad de catholiske vidkommer, kunde vij neppeligen tänckia och troo huru Spanierne och des partij måla uth dem Frantzöske enkannerlig att R. K. M:ttz officerar och commendanter tractera de catholiske altför hårdt. De begierte intet meera att de ville låta dem vederfahras hvad alliancen förmår och altså see på Franckrijkes respect och honneur.

Sedan och till 2), effter vederparten intet hafver alfvar till att sluta uthan trainera värket, så var af nöden att chronorne intet låto något feela till att fulföllja sin dessein och giöra fienden afbrech med vappnen. Såsom de på sin sijda moste beklaga att den dess〈eug〉 Franckrijke hafver hafft att allena på 2 månader bruke den armee som Thourenne commenderar uthi Luxen- burg hafver misslykat, altså hade de orsak att frögda sig det E. K. M:ttzkrigzstat hafver imedlertijd stått och står ähn oprätt. Skulle vij i denna höst intet komma till fredzslutet, lofvade han att Franckrijke ville i vinter be:te armee på besta sättet låta stärkia och sedan holla och bruka henne her uthe i Tyskland.

Derhoos och till det 3) tychte han att man på alle gjörlige sätt skulle tillsee att man icke allenast conserverade våre venner och dem som vij hafve dragit ifrån Käijsarens partij, såsom Churbeyern, uthan att man arbetade på att vinna flere bland andre att Churcöln måtte kunna drages tillbaker, besväran- des sig öfver landtgrev:n, att H. F. N:de intet hafver i tijd skickat in sin ratification och velat förstå till ett vist quantum med contributioner i Chur- cölns land. De Churbeyerske gesandterne i Paris och Mönster ville försäkra Frankrijke om sijn herres beständigheet. Och emedan Käijsaren söker på alla vägar att vinnan till sig igen och, om det intet skulle skee, då uthan all tvifjvel lärer fahra fort med sijne nu för een tijd uthbrustne consilia, så hafver Bavarus till sin säkerhet och tryggare correspondence med chronorne förslaget och begiärat 1) beholla sijne garnisoner i de Würtembergiske platzerne, sammaledes och 2) i Ausburg och 3) att honom måtte assigneres vijdere quarteer. Hoffvet i Paris skall hafve remitterat then saken till Mün- ster och han, Servient, och fördenskul hijt öfver kommin. Samma förslag gaff han oss skrifftelig och finnes nu under lit. A. Det ytersta och 4) af hans förslag och råd var att vij emedlertijd och altijd måtte vara färdige och ingen occasion låta fara, som oss på både sijder kan praesenteras till een ährlig och universal frijd.

Vij gofvo honom näst een tackseijelsse för hans omak att reesa hijt och denne hans recite till svar på hans förslag: det vij i förleden månader hafva märckt och observerat att Spanien hafver vridit vår tractat uhr laget och lämpat honom effter sitt interesse. Man förmärker och att Jesuiterne hafva gjordt sitt dertill, såsom de der inthet synnerligit gott pläge stiffta. Vij vijste icke rätt väl hvad vij skulle seija om Trautmansdorff; fuller hafver han här gjordt god mine, bekymbrat sig om frijden och fördenskul vunnit mäste evangeliskes gemüther. Men effter han inthet hafver i tijd communicerat de catholiske hvad han bevilljade i det ena och andre gravamine, uthan skjöt det op till yterste stunden, lembnandes dem catholiske occasion att besvära sig öfver een slijk nullitet, så troo mången att det ähr skedt antingen effter de käijserliges vane att gå imperiose eller och fastmeer〈a〉 consciis catholicis, men lichväl under handen, att de nu kunne hafva praetext, catho- lici att contradicera och caesareani att stussa och för deras skull continuera krijget. Ehvad resolution som då må föllja ifrån käijserlige hoffvet effter Trautmansdorffz relation, så ähr bäst och säkrest att man ähr på både sijdor ferdig. Vij kunne intet annars ähn gilla hans, greff Servientz, förslag. Till det första och andra hade vij intet synnerligit att säija. Vij på vår sijda ville så hereffter som härtill giöra hvad E. K. M:tz nådigste ordre, alliance och een förtrolig correspondence fordrer. Feltmarskalcken her Wrangel prae- sterer och alt det som af honom kan desidereres. Vij förebode att han villemed sijne colleger alt effter sin art och beskaffenhet repraesentera till hoffvet och så laga att Franckrijke giör sitt till med vapnen. Hvad Churbeyern vidkommer och hans desideria, vore vij fuller eense med honom att con- servera Beyern i det stånd han nu ähr kommin uthi, efftersom vij, så myckit vår commission vidkommer, hafve för någon tijd sedan ingåt och bevilljat i den Pfaltziske saken hvad Franckrijke hafver förslagit och begiärat. Detta som nu föreslås ähr uthom vår commission och ett accessorium af den Ulmiske tractaten, som feltmarskalken hafver fördt. Om Franckrijke hade nu såväl som då, när tractaten slötz i Ulm, sijn armee i Tyskland, skulle Churbeyern intet stå på desse postulata. Vij kunde intet annars ähn skrifva och referera den saken till feltmarskal:n, hvarmed han var til fridz. Hvad vij både om de Weijmerske rytterne och denne sak hafve låtit afgå till felt- marschl., det finnes under lit. B.

Servient, förnimmandes att alle Hollendske gesandterne vore kombne till Münster, reste den 28 huius [28. August/7. September] herifrån.

Hvad den Würtembergiske och evangeliske borgerskapetz i Auspurgz deputerade

Georg Wagner, Stadtkämmerer von Esslingen; vgl. APW III D 1 S. 361.

hafve slagit före, hvar om sijne principalers interesse, om Beyern skulle något bevilljes, det vijser C och D. Hvad vij och hafve om hufvudarmeen och Lamboys marche neder ått Ostfrissland, ähr alt under lit. E.