Vij vore den 3 huius [3./13. August] hoos the keijsl:e at beneventera them effter theras heemkompst från Munster. Vij talte och något om sjelfva sa- kerne, eenkannerligen soldatescans contentement, doch alt praeliminariter och uthan determinatione quanti, effter her Erskein var ändå inthet all färdig med sitt opsatt och roopet gick at thet inthet stoodh alt väll till medh hufvudharmeen. Effter vij nu den 4:de huius [4./14. August] finge effterrät- telsse icke allenast at samma uthsträdde vijdrige tijender var itt keijsl:e spargiment, uthan och at the våre hade fallit in i Keijssarens läger och brachtet i temmeligh confusion, så funne vij tjenligit at låtha them keijsl:e få vår proposition

Vgl. Odhner S. 250.

, efftersom thet och samma den 4:de huius [4./14. Au- gust] skedde, i thet vij sände Biörneklaw till them med itt memorial och 2 bijlagor, som nu finnes under lit. A, B, C.

Den 6 [6./16. August] vore caesareani hoos oss och sade thet the hade sedt och öfverlagt vår proposition in puncto militiae, befinnandes then vara öfvermåtten stoor och högt anslagen. Effter then inthet ginge Keijssaren principaliter uthan ständerne an, hade thesamma vårt memorial stält åth thet här närvarande Maintziske rikzdirectorio, som thet varder först communi- cerandes medh sine colleger i Munster och bägge sigh föreena om een dagh at proponerat; therhoos tesmoignerade the at dee ville reassumera tractaten. Vij gjorde thetsamma och frågade 1) hvadh thet ville betyda at status catholici skole effter inkomne berättelse nu hafva een consultation före i Munster öfver thet keijsl:e projectet in puncto gravaminum; 2) om caesa- reani icke hafva hafft commission af the catholiske at tractera med oss i then punchten äfvensåväll som vij hafva hafft af them protesterande och 3) om caesareani icke hafva effter handen under varande tractat communicerat med catholicis hvadh här var föreluppit? Caesareani svarade at ehuruväll the hafva hafft commission af statibus catholicis lijkasom vij af evangelicis till tractera och slutha in puncto gravaminum, så hafva the lickväll, komman- des öfver til Munster, funnit hooss them catholiske stoore oppositioner uthi och öfver the saker som här i Ossnabrugge vore slutne, syndicerandes then eene här, then andra ther något. The keijsl:e hade fuller inthet communi- cerat och öfverlagt alle minutiora med catholicis, men lickväll så noga gått at the förmodade catholici skulle thermed vara till fridz, efftersom the keijsl:e them och hafva (som innelagde och oss från Nurnberg communi- cerade copier under lit. D uthvijsar) alt till sinnes fört. Thet hafver doch inthet vellat hjelpa, uthan catholici hafva trängt på een ny deliberation och till then ända hvar vellat vänta fullmacht och instruction ifrå sin principaler Thermed hafva caesareani sigh måst låtha nöija.

Vij påminte theremot dät vij allan tijden öfver emedan grefven af Traut- manssdorff och Vollmar vore här, snart i fem månader, icke allenast trac- terade värket medh them effter all möijeligheet, uthan communicerade interessenterne alt hvadh som föreföll och them angick, sättiandes våre saker på een viss foot. Hade the keijsl:e gjordt thetsamma på sin sijda, så hade catholici inthet hafft orsak at retractera eller och disputera thet som så vore sluttit. Våre congresser vore på thet sättet illusorisk. Vij ville gärna reassumera och fullföllja tractaten; men hvadh skole vij taga före? Grava- mina, som vij uthi så långan tijdh hafva debatterat och äntelig bracht till förlijkningh, hålles nu lijkasom oslitne på catholicorum sijda.

In caussa Hasso-Cassellana kunne the keijsl:e inthet vijdare sigh förklara än grefven af Trautmanssdorff gjorde.

Punctus militiae är inthet än kommen ad deliberationem statuum.

Therföre syntes oss att vij vijdh så fatte saker, ther caesareani sigh inthet annars förklarade, måste på någre veekor ansee värket.

Caesareani meente at catholici lära fuller bequäma sigh in puncto gravami- num om the see at the thermed kunna hafva och nåå friden. Thermed skildes vij then gången åth.

General Königzmark hafver arbetat på at bringe landtgrefvinnan till att engagera sigh medh Warendorp

Vgl. Stüve S. 310.

. Thet var reeda något sluttet emellan bem:te general och Rabenhaupt, men H:es Furstl:e Nåde hafver thet sedan ändrat. Her Königzmark är i dagh opbruten och hafver tagit sin marche på Erffurt, efftersom thetta alt är at see af Königzmarkz breeff till migh, Johan Oxenstierna, och her Erskein med sine bijlagor, som finnes under lit. E, F. Hvadh öffvercommissarien Brandt och Haffner sampt general Königzmark skrifver hijt om the Weijmariske troupparne, thet är lagt under lit. G, H. och I.

Hamburger stadzsyndicus D:r Meurer

Johann Christoph Meuerer, Ratssyndikus; vgl. APW III D 1 S. 353; Heimatchronik der Freien und Hansestadt Hamburg S. 104.

hafver här hoos oss förebracht att staden Hamburg skulle gärna see at then för een viss summa penningar kunde handla till sigh then praetension som Eder Kongl:e Maij:tt hafver på stifftet Hamburg

Vgl. zum folgenden Lorenz S. 212–216.

, slåendes här före 30 à 40 tusendt rikzdaler. Effter hans, syndici, berättelsse, så skall thermed så vara fatt: Stifft Hamburg hafver i förtijden varit itt särskildt stifft, sedan är thet consoliderat med Bremen. Med tijden, och hälst post reformationem, hafver staden tagit åth sigh någre dess pertinentier, såsom qvarnar och annat sådant, som the kunda komma åth. Huus Holstein hafver nu in på 80 åhr alle dess byar. Thet öfrige äre 9 canonicater och så månge curier eller våningar i staden, theraf 3 liggia förfallne och the andre 6 äre någorlunda på fötterne. Tree canonicatus förlähnar huus Holstein, een tillägnar sigh erkiebispen af Bremen, och the öfrige gå per liberam electionem. Nu effter staden Ham- burg vidh thenna mutationen gärna vigilerer till sitt bästa och, befinnandes at Eder Kongl:e Maij:tt hafver här ingen inkompst, härnäst och i thet öfrige ringa interesse, så förmoda the at Eder Kongl:e Maij:tt skall ther- uthinnan villja deferera een så väll affectionerat stadh. The hoppas kunna komma till rätta med the keijsl:e och huus Holstein om the man först få här itt favorabelt svar och resolution.

Vij kunna ännu inthet annars befinna än at saken skall sigh som ofvan- bem:t är förhålla och ställa therföre till Eders Kongl:e Maij:tts nådigste gottfinnande hvadh vij häruthi skole svara.

Residenten Rosenhanen hafver effter Eders Kongl:e Maij:tts nådige ordre till honom begifvit sigh på vägen och är nu hijt kommen at reesa neder till stift Bremen, villjandes ther förvänta Eders Kongl:e Maij:tts instruction och vijdare befallningh. Uthi Munster hafver han fuller tagit afskeedh, men lickväll så at han kan komma igen, om Eder Kongl:e Maij:tt skulle för- andra sin meening om hans reesa till Frankrijka och finna gott at än vijdare employeran i Munster.