Såssom vij i Nr. 173 månde förmäla dät vij, väntandes dagen therefter Eders Kongl:e Maij:tts svar och förklaringh öfver heela satisfactionen, ville efter thensamma mätha och rätta the andre sakerne som vij hafva händer emellan, altså och emedan bem:e declaration, författat i Nr. 154, kom den 16 huius [16./26. März] och vij blandh annat theraf förnummo dät Eder Kongl:e Maij:tt voren till värka att icke allenast fatta resolution i soldatescans contentement och oss thensamma låtha bekomma medh nästa post, uthan och sända een man till oss, som mundteligen kunde göra berättelsse om itt och annat i then saken, oss nådigst befallandes att inga- lunda affhandla punctum gravaminum förän militiens förnöijelsse kommo i lijka steeg och blefve tillsammans slutten, dy hafve vij hållet inne medh specificationen af någon vijss summa af penningar, som the keijsl:e fordra och drifva på, hoppandes att Eders Kongl:e Maij:tts resolution och then hijt ämnade mannen skolo nu snart föllja.

In puncto gravaminum haffver man på evangelicorum statuum anhållande sedan sidste posten gick bort hållit någre conferencer medh them keijsl:e och theri sökt att jämka och laga articklarne, som effter the evangeliskes opsatt äre två och tjugu

Vgl. Meiern V S. 89–99 sowie 131–155.

, tillförende hoos vårt breeff aff den * * * februarii

Vgl. Nr. 157 Beilage A.

insände. Theraf hålles nu then 1, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 10, 11, 16, 17, 18, 19 och 20:de för richtige. Uthi the andre är och alt placiderat, undantagandes hvadh theri förmäles om städerne Aaken och Donawerth, hvilket the keijsl:e mycket spänna emot. Vij finge i förgår Nr. 131 och vella effter dess inne- håldh gör〈a〉 vår möijeligste flijt för thee evangeliske i bem:e Aaken.

Minden och Ossnabrugge hafva the keijsl:e inthet än fulkomligen cederat åth them evangeliske. Om Minden göra the lickväll nu mindre väsende och synes hafva släptet. Hvadh Ossnabrugge vidhkommer, hafva vij medh alle thertill tjenlige motiver remonstrerat them keijsl:e 1) att bem:e stifft är itt evangeliskt stifft, 2) att thet fuller för een tijdh sedan var råkadt i the catho- liskes händer, men strax thereffter förmedelss Eders Kongl:e Maij:tts vapn satt i sitt förra ståndh, 3) att Frankrijke efter alliancens lydelsse inthet kan medh foogh tala och stå emot oss, aldenstundh att scopus foederis är att bringa alt i thet lagh som thet var anno 1618, förän kriget begyntes, då och Ossnabrug var evangeliskt

Vgl. die Monographie Stüves.

Greffven aff Trautmanssdorf svarade till thet sidste det d’Avaux består fuller att foedus coronarum hafver itt sådant måhl, men lickväll medh anhängdh condition att chronorne skulle göra alt hvadh dee kunde och möijeligit vore at bringat therhän. Thertill svarades at obstacula inkastadeaff foederato kunne inthet achtas för oöfvervinnlige. Caesareani tycktes innuera att the föga stå therpå.

Greffven af Lamberg reeste den 19 huius [19./29. März] till Munster, efter dee keijsl:es föregifvande mäst för stifft Ossnabrugz skulld, nembl:n att tala medh them som stå på Frantz Wilhelms sijda, eenkannerlig the Frant- zöske, förnimmandes af thesse hvadh the, ifall å Eders Kongl:e Maij:tts vägnar vij inthet ville låtha Ossnabrugge komma under the catholiske, uthan behållat för itt evangeliskt stifft, ville göra, om Frankrijke då ville therföre låtha Tourenne coniugera sigh medh them keijsl:e och taga Ossna- brugge uhr the evangeliskes händer?

I går hafva och status evangelici hafft een starck deputation hoos residenten de la Cour och hoos honom i lijka måtto talt om thetta stifftet. Thet säijes at d’Avaux väntes åter hijt igen.

The differentier, som ännu äre öfrige uthi den 9, 12, 13, 14, 15, 21 och 22:dra articklerne

Vgl. Meiern IV S. 156–158 sowie Anm. 1 S. 352.

, finnes på här hoosfogade bijlago under lit. A.

Effter punctus amnestiae och restitutionen aff een och annan, som hoos oss hafver angifvit sine besvär och begärat blifva infattade i fridzslutet, är af consideration och betänckiande, blef samma puncht för någre dagar vijst och lefvererat åth them keijsl:e, doch med thet betingande att han inthet ännu var fullkomligen inrättat, uthan vij hade ändå någre som borde i lijka måtto ihugkommas. Samma puncht med någre andre som då gofves åth them keijsl:e är här afskrifven under lit. B. Och ehuruväll man inthet begärte, så brachte lickväll Vollmar i går therpå sådant svar som lit. C inne- håller. Han förmälte derhoos att om vij ville alle af oss införde particular- interesse i thenne restitutionspunchten fatta och begripa uthi instrumentet såssom een conditio pacis, kunde the keijsl:e på sin sijda thet inthet annars opta- ga än att Eder Kongl:e Maij:tt inthet hafver någon hugh till friden. The kunne inthet troo att vij skulle vella stå therpå, effter vij hade hvarken i proposi- tionen eller the sidermehra passerade actis framstält slijka particularia, som fuller till een deel må vara i någon oreeda, men then kommo inthet af kriget och kunde deelss genom andre punchter i thetta sluthet, deels elljest blifva afhulpne, som then 6 articklen uthi the keijsl:es svar thet particularius gifver till känna.

Thet svarades att interessenterne föregifva och vella bevijsa thet dee äre mästedeels graverade genom kriget, oss och hafva meendt och seedt på them i första propositionens 3:dje artickell medh the orden universi et singuli status tam mediate quam immediate imperio subiecti imprimis qui cum regibus regnoque Sueciae Galliaeve quacunque necessitudine iuncti fuerant aut etiamnunc sunt electores, principes, comites, barones, civitates et libera imperii nobilitas etc. att the alle och hvar för sigh måtte blifva restituerade. Skulle thet skee, så vore bäst att man specificerade hvars och eens angelägenheet och hvartill the med rätta böra komma.

Den 18 huius [18./28. März] höltz här på rådstugun rikzråd af alle 3 colle- gierne öfver caussa Palatina

Vgl. Meiern IV S. 388–393.

. Huru vota äre fallne, vijsar protocollet under lit. D.

I går var een rikzdeputation, bestående i två Maintziske, två Chursachssiske, den Wurtzburg-, Altenburg-, Hildessheim-, två Wetteraviske och städer- nes Strassburgz och Regenssburgz gessandter, och berättade in generalibus terminis hvadh som ständerne emellan var här passerat in decisione caussae Palatinae. The, deputati, ville inthet beröra caussas motuum och altså sjelfva saken ifrå sin begynnelsse, effter hon vore oss kunnig till alle sine circumstantier. Thet eendeste och mäste som rijket vore angelägit är att man måtte bringa then saken till sluuth och richtigheet, hvilket the på thet bästa recommenderade.

Man tackade them för communicationen och thermedh bevijste ähra; sade them inthet göra illa att the inthet opräckna hvadh för procedere var hållit i then saken, effter theri kan så vara gott, som gamble ordspråket lyder, Illia- cos intra muros peccatur et extra. Vij ville taga saken i betänckiande, och thertill göra alt hvadh möij- och tjenligit kan finnas, beflijtandes oss therhän att förmedelss thenne sakers afhjelpande Romerske rijket och naborskapet må åter komma till een beståndigh och säker roo.

The Hessiskes controversie, och in specie Hessen-Cassells satisfication, står än nästan som före. The keijsl:e säija at the inthet kunna i then Marburgiske saaken ophäfva Keijssarens doom

Vgl. Dickmann S. 29; Weber S. 11ff.

. Om vij kunna disponera the Darm- stadtiske till något skulle the thet gärna see. Vij hafva talt med them och fåt af them itt slijkt förslag

Vgl. Meiern IV S. 434f. und dazu S. 429–434.

som är bijlagt under E. Cassellani äre inthet ther- med till fridz. Vij hafva åter förmåt them att förtroo oss sine yterste man- data, hvilka skole vara i heela Hennes Furstl:e Nådes satisfactionspraeten- sion, som lit. F gifver till känna

Vgl. Meiern IV S. 435f. (nur ein Ausschnitt aus dem Text der Beilage, und zwar Teil 5).

. I går gjorde man begynnelssen at nego- tiera theri med the Darmstadiske. Hvad som vijdare förefaller skall effter handen underdånigst berättas.

Vij hålla så före att H:es Furstl:e Nådes landtgrefvinnans satisfaction aff stifterne skulle kunna gå och blifva eftergifven af the keijsl:e om icke the Frantzöske plenipotentiarii vore i vägen och sökte med sitt patrocinio devinciera sigh the catholiske, efftersom och d’Avaux skall kittla sigh ther- medh att papisterne kalla honom här och uthropan öfver Italien och i Room pro salvatore catholicorum! Cassellani besvära sigh mächtog ting öfver thetta the Frantzöskes procedere.

Hvadh Eders Kongl:e Maij:tts satisfaction och the theri effter Eders Kongl:e Maij:tts nu nyss af then 13, 20 och 27 passato [13./23., 20./30. März, 27. März 16. April] ankomne breef desidererade stycker anlangar, hafve vij effter handen och under the andra här framför refererade och med themkeijsl:e tracterade saker optächt them hvaruthi satisfactionen vore icke till förbättras, men så att inrättas och lagas att man på både sijder kunne vara behållen och föruthan trätor, recommenderandes thensamma saken till att drifva henne hoos the Churbrandenburgiske. Thesse effter the icke allenast hafva, som förr är berättat, contradictiones af Magdeburg och huus Brunswijk för stiffterne Magdeburgz och Halberstadts skuldh, ja, af ertz- biskopen aff Bremen

Vgl. Lorenz S. 160f., 166–168, 168 Anm. 7; Meiern IV S. 339–340.

, som copian under lit. G gifva til känna, uthan the stå och i fara med stifft Minden, om the kunna thet få, som the keijsl:es till- säijelsse här hoosfogat under lit. H med mehra beteer

Vgl. Meiern IV S. 329f.

, effter Brunsuicenses stå thereffter, som theras upsatt under lit. I låther see

Vgl. Lorenz, Koadjutorwahl S. 127, 129.

; så hafva vij här och ther hulpit öka samma theras bekymmer, görandes först oss nödige för them till att obtinera sitt intent och sedan thermed vägen för oss desto bättre att erhålla Eders Kongl:e Maij:tts öfrige desideria i Hinderpommeren och elljest. Vij hafva them gjordt therom special apertur och the reeda skrifvit till churfursten.

Hvadh then Hollsteinske cantzleren Dr. Hatte hafver här inlagt emot cessionem dioecesios Hamburgensis

Vgl. Beilage No. 3 zum Schreiben Hattens an Kg. Christian IV. Osnabrück 1647 März 21/31 (Ausf.: TKUA 145/7) sowie Lorenz S. 213 Anm. 2.

, thet lägges under lit. K.

Deputati Pomeranici berätta att theras committentes bedja at man i then clausulen som talar om privilegio de non appellando måtte föraccorderas therhoos ius erigendi tribunal quoddam superius, tijt caussae appellabiles uhr Eders Kongl:e Maij:tts provincier kunde skjuthas. Föruthan itt sådant see the inthet att iustitien skall kunna administreras med undersåternes åthnöije, och nu vore rätt tijden at erhålla thetsamma, effter Keijssaren måtte till äfventyrs een annan gång blifva difficil och gärna see och trachta thereffter att Eders Kongl:e Maij:tts undersåter för iustitiens skuldh blifva illa content.

The, Pomeranici, tala och om licenterna, att landtständerne måtte blifva här förbehållit och them aff Eder Kongl:e Maij:tt tillåtheligit at vara med och säija sin meeningh, när moderationer af licenterne skall fattas.

Staden Bremen håller och an att blifva per expressum nämbd för itt rikz- ståndh

Vgl. hierzu Lorenz S. 222.

Här hoosfogas under lit. L the reformerades och under M var religions- förvanters förslagh att bijläggia theras specialquaestion.

The Beyerske gessandterne vore här i dagh och påminte först hurusom man här tillförende hade beropat sigh på Romerske rikssens ständer sentiment till att slutha caussam Palatinam. Therpå hade the, Bavarici, förmåt at een consultation är theröfver anstält. Hvadh theri var förefallet hade deputati förmodeligen i går förebracht. Så emedan icke allenast Romerske rikssensständer, uthan och Keijssaren, Franckrijke, Spagnien och fleere andre er- kännia att theras nådigste herres praetension är funderat, så förmodade the att Eders Kongl:e Maij:tt skulle och nu gifva sitt samtyckie thertill. Eder Kongl:e Maij:tt haden för Pfaltzes skull gjordt mehr än någon annan hade kunna tänckia och så mycket at Palatina domus i evigheet lärer thet erkänna, effter thet elljest hade af alle och hälst sine ägne varit förlåtit. Theras nå- digste herre ville och optaga för then högsta obligation, som honom någon- sin kunde skee, om Eder Kongl:e Maij:tt nu ville gifva sin consens härtill och i thet öfrige sigh så lämpa emot Eder Kongl:e Maij:tt att Eder Kongl:e Maij:tt förmodeligen skolen fatta itt gott behagh till hans tacksamheet och förtrolige correspondence. The ville och oss försäkra att ther å Eders Kongl:e Maij:tts vägnar vij ville i förtroende emot them låtha oss märkia nägne till theras nådigste herres billige praetensioner, skulle vij spörja och i värket förnimma att thet vore then rätta klubban at befordra och drifva thet andre som ännu vore öfrigit och disputerligit i tractaten med them keijsl:e, hvilke saker såssom the äre af stoor consideration och svåre, åltsa och ther the äre på thet sättet at erhållas, kunna the icke annars än lända Eders Kongl:e Maij:tt till högsta ähra, respect och een odödeligh renomée.

Thet svarades att man hade af deputatis förnummit hvadh i then saken var förefallit, icke allenast i alle 3 collegierne, uthan och vidh hållen re- och correlation

Vgl. Beilage D und S. 357 Z 16.

, och att vij thetsamma stälte till sin ohrt och värde. Man kunde icke så strax förklara sigh therpå, effter thet vore een saak aff stoor conse- quence. Vij väntade att d’Avaux skulle komma hijt igen. Om thet skeer kunde vij först hoos oss och sedan med honom saken efftertänckia och theri fatta een tjenlig resolution. Hvadh vij befinna vara practicerliget och lända till een universal och ährligh fridh, thet skulle på vår sijda inthet skjuthas uhr vägen.

Hvadh sedan vårt sidsta är inkommit ifrå residenten Rosenhanen finnes under lit. N och under lit. O armistitiipunchterne emellan Frankrijke och Beyern

Vgl. Meiern V S. 6f.; ST VI 1 S. 82–90; auch den Auszug in Ledreborgske Samling.