Såsom Edher väll är vi vitterligit thet Hans Kärligheet pfaltzgrefve Wolf- gang Wilhelm af Pfaltz Neuburg

Wolfgang Wilhelm, Hg. von Pfalz-Neuburg: * 25. 10./4. 11. 1578 Neuburg/Donau, † 20. 3. 1653 Düsseldorf; folgt zu Neuburg und wird katholisch 1614, nachdem er 1613 die Tochter des Hg. Wilhelm V. von Bayern, Magdalena, geheiratet hatte. Vgl. ADB XLIV S. 87–116; Isenburg I T. 34; Riezler S. 94–101.

hafver beskickat oss genom sin gesandte Hendrich Christoffer von Grißheimb, altså är och han, gesandten, uthi begynnelssen på octobris månadt hijtkommen och på höghbe:te sin herres vägnar hoos oss ibland annat låtidt sollicitera om vår adsistence vedh thesse påstående universalfridztractater och till den ände anhållet hoos oss om vår befalning till Edher att i then Edher i Osnabrug uthi then Pfaltziske successionssaken och theri verserande Hans Kärligheetz högha interesse allaredo i förledne sommar tilstälte proposition väll öfverväga och medh ijfver Edher anlägen vara låtha, animerandes härtill andre där anväsande gesandterne, och särdeles them kongelige Frantzösiske plenipotentierade, att Beyerfursten icke favoriserad, men den Rudolfiske linien

Linea Rudolphina, i. e. die alte Pfälzer Kurlinie, die sich unter Rudolf I. (1274–1319) resp. Rudolf II. (1306–1353) von der bayrischen Linie der Wittelsbacher löste. Unter Rudolf II. kamen Neuburg und Sulzbach, die sog. junge Pfalz, an die Rheinpfalz; vgl. Isenburg I T. 31.

 thervidh mainteneradh varder, hvarvidh dogh Hans K:t vill hafva betingat att thetta icke är meent i någon motto till att behindra dem Heidelbergiske linien

i. e. die mittlere Kur-Pfälzer Linie, der der „Winterkönig“ Friedrich V. angehört, begründet durch Friedrich III. von Pfalz-Simmern (1515–1576, Kf. 1559); vgl. Isenburg I T. 32.

uthi dess restitution.

Nu såsom Edher mehr än nogh är kunnogt och vitterligitt medh hvadh ijfver och flijt vij, trädandes i vår högstährade och salige k. her faders glor- vördigst i åminnelsse *** och footspår, hafve drifvet genom vapnen och fridz- tractaterne thet opprimerade churfurstlige husetz Pfaltzes restitutions i dess churdignitet och länder och uthi vår Edher gifven instruction den puncten per expressum inserera låtet såsom och genom andre våre idkesamme bref och order Eder starckt inbundet att låte Edher dess interesse på det högsta och yttersta vara befallat, och vij medh nådhe förstådt hafve thet I ther- uthinnan fliteligen och medh krafft hafve arbetet, altså behöfve vij icke opreppa häri gångne våre order å nyo, eij heller tvifle om Edher ytterligare cooperation i den saken; men så myckit Hans K:t pfaltzgrefve Wolfgang Wilhelms höghe anlagenheet och interesse härvidh anlangar, efftersom ge- sandten grunden och skählen till höghbem:te sin herres rätt och praeroga- tivam för Beyerfursten och den Wilhelmiske linien

Linea Guilhelmiana, i. e. die bayrische wittelsbachische Linie, an die 1623 die Kurpfälzer Kur- würde überging (Kf. Maximilian ist Sohn des Hg. Wilhelm V. von Bayern); vgl. Isenburg I T. 28.

i churdigniteten och dhe Churpfaltziske landen vidlöffteligen hafver deducerat och verificerat och den Rudelfiske liniens successionsrätt icke kan billigt förmedelst Chur- pfaltzes oppression vara betagen, dy sij vij icke ogärna, ifall I, destituerade till äfventyrs af andre som i Churpfaltzes restitution hafve ett stort interesse och elljest hafve lofvat att vele theri inständigt och ifrigen laborera, pro extremo emot all förhopning icke fruchtbarligit skulle kunna uthrätta, att I tå vidh desse fridztractater adsistere höghbem:te her Wolfgang Wilhelms K:t i dess rätt och berörde successionssaak så mycket möijeliget är och Edher står till göra, jämväll och bedje och förmane vår k. broders och bundz- vervantes kongens i Frankerijkes plenipotentierade i Münster att och dhe höghbe:de pfaltzgrefve af Neuburgz saak ville låta sigh vara befallat, så att aureae bullae och andre *** ingenii jämväll och pactis familiaribus, emellan berörde förvante furstlige huus fordom oprättade, skeer ett nöije, efftersom vij eij heller tvifle vele att Hans K:t förmår i lijka motto sine modhståndare och ledemoter i Romerske rijket, särdeles sine religionsför- vanter, att uthi lijka motto vigilere och tala för Hans K:t till dess erhållelsse i sin funderade successionssaak emoth Beyerfursten. Vij hafve oss här fuller, så och hvadh meera Hans K:t hoos oss genom sin gesandte hafver anbringa och söka låtet, uthi een särdeles resolution

Vgl. Resolution der Kgin. Christina für den Gesandten des Pfalzgrafen Wolfgang Wilhelm von Pfalz-Neuburg, Griesheim. Stockholm 1646 Dezember 31/1647 Januar 10. Kopie: RR fol. 2371–2382.

Rekreditiv der Kgin. Christina für Griesheim. Stockholm 1646 Dezember 31/1647 Januar 10. Kopie: RR fol. 2382–2382’. Schreiben der Kgin. Christina an Feldmarschall C. G. Wrangel betr. Schonung von Pfalz-Neuburg. Stockholm 1646 Dezember 31/1647 Januar 10. Kopie: RR fol. 2375–2376.

 förklarat, den vij copialiter härhoos lägge och Edher tilhanda sände.