Fem dagar förän Eders Kongl:e Maij:tts nådigste breef af den 14 passato [14./24. November]

Nr. 36.

kom oss här den 1 huius [1./11. Dezember] till handa, hade vij skrifvit till dem Frantzöske och theri efter här närvarande beskaffen- heet och Eders Kongl:e Maij:tts näst tillförende ankomne ordre förestältthem keijsl:e optionen att skaffa Eder Kongl:e Maij:tt antingen För- pommeren medh een determinerat deel af Hinderpommeren medh chur- furstens af Brandenburg consens eller och, ifall den inthet vore att nå, då heela Pommeren medh Keijssarens och heela Rom. rikssens garanda, som Eder Kongl:e Maij:tt förmodelig uthur vår nästföregående underdånigste relation och dess bijlago[r] med mehra reeda hafven förnummit. Thet var altså inthet mehr in integro och i vårt våldh att på sätt och vijs, som i thetta sidst ankomne brefvet oss nådigst befalles, begära och stå på Hinder- och Förpommeren cum consensu electoris.

Pommerske landtständernes meeningh, at hålla heela Pommeren odismem- brerat ihoop, går therpå uth att Eder Kongl:e Maij:tt måtte begära och nåå sin satisfaction uthom Pommeren antingen i stiffterne eller Schlessien eller och i bägge tillijka, låtandes sigh, hvadh Pommeren och theruthur försökte och härefter befarande osäkerheet vidhkommer, för thenne tijden benöija medh een alliance och simultanea investitura medh churfursten sampt landtständernes eedh och plicht; thermedh the meena Eder Kongl:e Maij:tt skulle först och främpst vara och blifva i framtijden nogsampt för- säkrat och thertill medh njutha dubbell satisfaction. Hvadh Eder Kongl:e Maij:tt härom kan fatta för tankar, thet ställe vij till dess nådigste resolution och svar.

Medh förre posten sändes itt Generinis breef

Vgl. Vincenzo Generini an Salvius. Münster 1646 Dezember 7. Beilage E zu Nr. 65.

therom, hvilket var skrifvit förän thet bleef vitterligit hvadh för resolution vij hade tagit och då svarat dem Frantzöske af den 25 passato [25. November/5. Dezember]

Nr. 57.

. Sedan thet kom uth, skrifver han, Generini, nu åter itt annat, som nu bijfogas copialiter under lit. A.

Dee Churbrandenburgiske, grefven af Wittgenstein och Löben, hafva fuller oss besökt, men icke så directe i thenne saken, then the lickväll hafva bracht på taal och theri discurrerat nästan efter förra vahna och tenor. Hvadh the hafva skrifvit till them här varande evangeliske finnes under lit. B.

Effter churfurstens resident vidh Eders Kongl:e Maij:tts hoff

Adolf Friedrich Schlezer; vgl. UuA V, Register.

skall hafva berättat att Griessheim

Griesheim, Heinrich Christoph: * 4. 1. 1598 Griesheim an der Ilm; seit Ende 1646 Vertreter Pfalz-Neuburgs beim Westfälischen Friedenskongreß. Vgl. ADB IX S. 665.

 gör olijka rapporter om then Nyenburgiske contro- versien

Vgl. S. 191f.

, så communicerade herr von Löben innelagde tvenne latinske tractater med begären att the måtte komma i Eders Kongl:e Maij:tts händer till efterrättelsse och information i saken.

Thet är mält i tvenne residentens Rosenhanens breef, thet eena till oss

Vgl. Nr. 70.

och thet andra till Eder Kongl:e Maij:tt in originali

Vgl. Nr. 75.

 (hvilka fölgde hoos sidstöfverskrefne breef)

Vgl. Nr. 76 Beilage C.

, att duc de Longueville, unfåendes vårt breef af den 25 passato [25. November/5. Dezember]

Nr. 57.

 till heela ambassaden, hafver då inthet annars än väll dömbt om saken. Hvadh han, residenten Rosenhanen, af den 4 huius rapporterar om samma hertigz discurser, thet finnes under lit. C och under D hvadh heela legatio Gallica skrifver oss till om sitt för- rättande och hvadh them tycker om Eders Kongl:e Maij:tts föreslagne option. Thet är såväll i duc de Longuevilles särskilte tall emot Rosenhanen som i theras samfällige breef någre förvijtelsser och praesupposita, som the med foog inthet kunne oss tillmähla: ty 1) at thet klagas thet the inthet kunna komma under vädret medh vår dessein och spörja inthet förtroende hoos oss, är itt sälssampt besvär, alldenstundh vij ingen annan dessein böra hafva eller och kunna bevijsas hafva hafft än then Eder Kongl:e Maij:tt sjelf förer. Thensamma borde them vara bekändh icke allenast af alliancen och i så månge åhr till vederpartens och heela Europae admiration conso- cierade beständige consilier i handlingen och med vapnen, uthan eenkanner- ligh här på tractaten förmedelss i Eders Kongl:e Maij:tts nampn här uth- gifne publicque skrifter och med them altidh föruth theröfver håldne con- certer, men i synnerheet i then sidsta vår skrifvelsse af den 25 passato [25. November/5. Dezember]

Nr. 57.

, theri Eders Kongl:e Maij:tts declaration in puncto satisfactionis är nog cathegorice uthsatt. Vij see inthet mehra feela till at öppa vårt förtroende emot them än att vij läggia fram för them vår instruction! 2) Att vij inthet blifva vidh afskeedh och hveeka ifrå thet eena förslaget till thet andra vill thermedh bevijsas att vij skulle hafva i Munster declarerat oss det Oderen kunde blifva satt för termino emellan Eder Kongl:e Maij:tt och churfursten, thet vij sidermehra i oftabem:e vår skrifvelsse af den 25 passato [25. November/5. Dezember]

Nr. 57.

 återkallade eller kanskee innuerar hertigen på the Pommerske deputerades sidst gifne för- lagh. Thetta seenare är inthet kommit ifrå oss, eij eller hafva vij thet någor- städes föreslagit som een proposition och föga talt therom emot andre hvadh oss tyckte, alldenstundh vår ordre obligerar oss fast annars. Att Oderen skulle blifva terminus är af them Frantzöske proponeerat och åtskillige gånger drifvit. Vij hafva theremot contesterat att vij salvo mandato Vestrae Maiestatis thet inthet kunde eftergifva, remonstrerandes therhoos theraf fölljande inconvenientier, som rapporterne, efter handen gjorde, såväll i thetta som alt annat skola kunna gifva vittnessbördh om. Vij hafve altså i thenne passu inthet hveekat eller dragit oss tillbakar. Ja, efter vij på the Frantzöskes eenträgne åliggiande, emedan vij vore både ihoop i Munster, månde oss emot them i förtroende låtha märkia att stifftet Camin kunde påvisse sätt cederas, hafve vij efter Eders Kongl:e Maij:tts ankomne ordre af den 7 passato [7./17. November]

Nr. 28.

, när vij skulle oss ändteligen förklara, mäst i respect af the Frantzöske, att the icke skulle hafva orsak at vijta oss före thet vij äre ostadige och hveekande, uthan meer at the, märkiandes vår realitet, skulle theraf taga orsak at desto mehr arbeeta på E. K. M:tz bästa, då strax uthelåtit och gåt stifft Camin förbij. Thetta oachtadt skylla the oss 3) att vij nu augmentera vårt postulatum mycket mehr än förr. Thet vij begära een penningesumma, skeer till at erhålla någon compensation för the styckerne som Eder Kongl:e Maij:tt, såframpt churfursten togo vidh thet förre förslaget, på een tijdh måste mista, villjandes vij försökia at antingen få samma post penningar eller och landh i dess ställe igen. Huru vijda 4) thet är funderat, at vij medh våre rapporter och förslagh äre orsak till att vij få nye ordres och at saken här theraf förvirrar och the Frantzöska thermedh förlohra sin credijt, thet ställes i underdånigheet till Eders Kongl:e Maij:tts ägen dijudication. Vår plicht fordrar och kräfver at vij efter bästa förståndh och förmögenheet icke allenast vigilera här till Eders Kongl:e Maij:tts tjenst, uthan gifva om sakerne troovärdige rapporter. Om vij stundom säija vårt ringa sentiment är thet alt underkastat Eders Kongl:e Maij:tts aller- nådigste gottfinnande och therpå fölljande resolutioner och ordres. Och hoppas vij hafva fölgt them i thet närmaste och Eders Kongl:e Maij:tts sidst ankomne resolution

Vgl. Nr. 36.

 at föreställa the två punchter så sammanhängt medh våre förre skrifter att the keijsl:e inthet hafva hafft at säija therpå, fastmindre vij väntat at the Frantzöska thet skulle göra medh then ijfver och passion som nu är skeedt.

Hvadh anlangar Eders Kongl:e Maij:tts förslagh, så hafva the Frantzöska suggererat och pousserat oss till thet rådet at före inn then efterste clausulen i propositionen vij gjorde then 10 passato [10./20. November] i Munster, nembl:n quod si supradictus proxime interessatorum consensus omnino denegetur, liberum etc., och vij öfverlagt och befunnit att thet vidh så fatta saker och churfurstens närvarande contenance skulle kunna värka något, sättiandes thet omsijder in efter theras förslagh, som sidermehra befinnes instämma och är confirmerat medh och af Eders Kongl:e Maij:tts nådigste ordre. Nu synes the falla theremot. Vij disputera inthet theras rationes, uthan ställe them och heela saken under E. Kongl:e Maij:tts mogne rådh och betänckiande, eftersom thet och synes vara een saak af consideration, hvilken- thera deelen skulle vara bättre: antingen låtha nöija sigh med een deel con- sentientibus interessatis än taga större emot theras villje och cession. Vij ville inthet underlåtha at påminna them Frantzöska at när the för Frankrijkes och the nys inkrächtade conquesterne inmoot Rhenen bättre säkerheet skuldh begärte och stodo efter Brisach och Philipzburg, tesmoignerade the at the hällre skulle villja föra krigh i 20 åhr vijdare än släppa så importante ohrterneuhr händerne igen. The kunna för samma orsak skuldh inthet undra att Eder K:e Maij:tt och i cessionen åth churfursten seer på sin ägen och sine allierades säkerheet. Vij ämna svara them på brefvet och thet inrätta som saken sigh bäst skickar och thet nu tjenar.

Uthi sidste brefvet

Vgl. Nr. 65.

bleef något rördt om the Pommerske deputerades insagor emot vår proposition. I går gafve the them skriffteligen in, them vij läggia härhoos under lit. E, underdånigst bedjandes at Eder Kongl:e Maij:tt ville taga them uthi berådslagh och therpå sigh nådigst förklara

Vgl. Baltische Studien VII S. 120–126, Beilage Nr. 33 S. 168–211.

.

Vij märckia at the fyre punchterne skräckia och förföra landtständerne mycket, och licenternes continuation skall opväckia åtskillige opponenter här på tractaten.

Then Mecklenburgiske

Dr. Abraham Kayser.

, nu nyligen hijt igenkommen, hafver fuller varit här hoos oss, men inthet talt om Wissmar. Uthan tvifvell töfva the och afsee huru thet aflöper medh churfursten. Thet eendeste han här hoos oss före- brachte var een berättelsse hurusom Eder Kongl:e Maij:tt hafven sändt residenten Hallenum

Hallenus, Johann, vorpommerscher Assistenzrat und schwedischer Resident zu Stralsund; vgl. Kopie der schriftlichen Resolution für Hallenus. Schwerin 1646 Oktober 31/November 10 – DG A I, Legat. fol. 1043–1045’; Elgenstierna I S. 739; Malmström (u. a.) S. 80.

 till Schwerin, och communicerade här hooslagde copier under lit. F, G hvadh thervidh var passerat, ömkandes sin herre och hans närvarande tillståndh på thet högste, såssom then ther gärna gjorde Eder Kongl:e Maij:tt alt thet möijeliget vore till tjenst och behag, men beskaffen- heeten vore sådan at Hans Furstl:e Nåde hade nappast maaten at äta, fast- mindre at nu (emedan Eder Kongl:e Maij:tt hade ther starka guarnisoner och drager anseenlige contributioner aff landet, som uthan dess är af marcher förödat) betala sine skulder, hälst them som Hans Furstl:e Nåde medh ingen billigheet kan stringeras till, uthan hvadh som eftergifves, skeer deels i then regard at Lewitzou

Lewitzou, Amt, schwedischer Oberstleutnant; vgl. Kopie der schriftlichen Resolution für Hallenus. Schwerin 1646 Oktober 31/November 10 – DG A I, Legat fol. 1043–1045’.

 är i Eders Kongl:e Maij:tts tjenst, deels at undvijka thee hoot och trungh som inmängies, bedjandes at vij ville intercedera för Hans Furstl:e Nåde, at executionen, som skall vara å förde [färde], måtte för Gudz skull inställes.

Erkiebispens aff Bremen secreterare

Schneidbach, Ludwig: Sekretär bei der erzstiftisch-bremischen, später bei der Glückstädter Kanzlei; vertrat Adm.Administrator Friedrich 1646 und 1647 bei den Friedensverhandlungen in Osnabrück und Münster; wurde nach dem Regierungsantritt Friedrichs III. von Dänemark einer der Räte der Glückstädter Regierung. Vgl. Lorenz S. 98 Anm. 5 und ab S. 98 passim.

brachte oss i förgår itt breef, som copian under lit. H

Vgl. Konzept: RGK III 11/7 Nr. 269; vgl. auch Lorenz S. 152.

 gifver till känna. I lijka måtto hafver han skrifvit till ständerne, som lit. I

Entwurf Reinkingks o. O., o. D. RKGRegeringskancelli i Glückstadt III 11/7 Nr. 353; Reinkonzept N 260; Druck: Meiern III S. 762f. mit drei Beilagen. Vgl. Lorenz S. 151f.

 uthvijsar.

Evangelici status hade den 4 och 5 huius [4./14. und 5./15. Dezember] een anseenlig deputation hoos oss, then före gången at berätta dät the keijsl:e slå före att tractatus gravaminum måtte åter reasumeras här emellan stän- derne och at then keijsl:e Dr. Vollmar medh någre catholiske vore väntandes hijt, begärandes vårt sentiment theröfver. Vij frågade them hvadh them sjelfva therom tyckte, om icke the keijsl:e skulle therunder sökia någon separation? Then förre gången kunde the inthet cathegorice therpå svara, uthan begärte dilation till andre dagen, sedan the hade hållit samtaal therom in loco ordinario. Therefter brachte the oss till svar att the fuller troo thet the keijsl:e och catholiske gärna skulle see chronan Sverige och the evan- geliske separerade och therhän vände alle artificia, hvilket kunde vara itt betänckiande at hällre hålla sigh till universaltractaten och vårt instrumen- tum, lijtandes på at å Eders Kongl:e Maij:tts vägnar vij skulle kunna uth- värka och bringa saken i it gott postur. Men efter alle saker nalkas till sluuth och the catholiske nu tesmoignera lust at komma hijt till handelss, så vore theras meeningh att man skulle kunna träda ihoop med them på efter- fölljande cautioner: 1) att the inthet ville någon puncht företaga eller och låtha komma till ändteligit sluuth uthan plägadh communication och erhållen gottfinnande af oss och 2) att om the skulle kunna komma till een ändtelig förlijkningh i hecla saken, skulle then äntå achtas pro non conclusa, sålänge alle andre saker, eenkannerligh Eders Kongl:e Maij:tts satisfaction, vore richtigh. Vij |:kunnandess med intet maneer läggia oss emot deres före- hafvande, utan varandes i then meningh att sjelffve materien skall kunna suppeditere oss medell till gouvernera samma deres handell effter E. M:tz ähra

Die wörtliche Aufschlüsselung lautet: Vij |:kunnandes mit kein maneer läggia uns gegen ihr vorhaben, sondern varandes i then meynung, at sjelfve materia soll können suppe- ditiren uns mittel zu gouverneuren samma ihr handlung nach Euwer May:t interesse:|.

Schlüssel: Gedruckter deutscher Text und Einzelbuchstaben von 4: f bis 110: v (vgl. Geheim- schlüsselsammlung).

4058 (muta), 471 (muta), 115 (muta), 87: k, 98: v, 36: n, 101: n, 106: a, 73: n, 86: d, 107: e, 80: s, 27 (muta), 54 (muta), 197: mit, 2515: kein, 2250: man, 8: e, 45: e, 47: r, 353 (muta), 83: l, 104: ä, 35: g, 100: g, 17: i, 106: a, 171: uns, 218: gegen, 205: ihr, 168: vor, 2875: haben, 181: sondern, 99: a (wohl 94: w oder 98: v gemeint), 99: a, 84: r, 71: a, 73: n, 86: d, 82: e, 80: s, 30 (muta). 108: i, 25 (muta), 59 (muta), 37: t, 31: h, 45: e, 36: n, 2187: meynung, 34: a, 37: t, 56 (muta), 23 (muta), 43: s, 64: i, 82: e, 46: l, 78: f, 94: w, 107: e, 2214: materia, 179: soll, 13: k, 77: ö, 36: n, 73: n, 45: e, 101: n, 118 (muta), 80: s, 33: v, 18: p, 93: p, 107: e, 86: d, 17: i, 37: t, 64: i, 47: r, 8: e, 101: n, 112 (muta), 171: uns, 2165: Mittel, 157: zu, 2973: Gouverneur, 82: e, 101: n, 6: s, 34: a, 42: m, 79: m, 99: a, 205: Ihr, 2861: Handlung, 196: nach, 3423: Euwer Mayt., 2597: interesse, 2435 (muta), 463 (muta), 627 (muta).

:|, hafva tesmoignerat att Eder Kongl:e Maij:tt inthet hällre seer än at theras tvistige saker må blifva afhandlade, och förthenskuldh oss inthet ogärna förnimma at the sjelfva betrachta saken och ämna theri gå med varsamheet; när the begära vårt sentiment, ville vij thet efter vårt förståndh gärna meddela. Nu i dagh hafva the delibererat de modo tractandi.

Hvadh then Hessiske gessandten Schäffer rätt nu communicerade om then Darmstadiske saken, först om Hertigh Wilhelms af Weijmar underhand- lingh

Wilhelm, Hg. von Sachsen-Weimar: * 11./21. 4. 1598 Altenburg, † 17./27. 5. 1662; folgt 1605. Vgl. ADB XLIII S. 180–195; Isenburg I T. 46; zu dessen Vermittlungsbemühungen vgl. Weber, Kapitel: Erfolglose Verhandlungen (S. 126–139) sowie S. 194–196 (die von Hg. Wilhelm vorgeschlagenen Waffenstillstandsbedingungen).

och sedan duc de Longuevilles resolution, gifvin then Darmstadtiske gessandten Dr. Schutze, thet lägges copialiter under lit. K och L. Schäffer begärer at vij ville, när bem:e Darmstadiske kommer hijt till oss, con- formera oss i then saken medh them Frantzöska, hvilket vij, såvijda thet kommer öfvereens med Eders Kongl:e Maij:tts nådigste ordre till oss, achta göra.

Till feldtmarskalken her Wrangell hafver jagh, Johan Oxenstierna, skrifvit, förän Eders Kongl:e Maij:tts breef kom, ungefär på thet slaget som E. Kongl:e Maij:tt nådigst befaller, at förtrösta officerarne om theras dona- tioners conservation. Vij hafva nu nyligen inge breef hafft uhr armeen.

Hvadh aviserne medbringa finnes under lit. M.

P.S.:

På thet som ofvantill är mält om erkiebispens af Bremen secreterares före- bringande och brefvets innehåldh bleef svarat at vij inthet viste af något breef som skulle vara afgångit till E. K. M:t, eij heller kunde vij see at något skulle vara passerat på E. K. M:tts sijda emot then Nordiske freden

i. e. der Friede von Brömsebro vom 13./23. August 1645; vgl. Lorenz S. 57–66.

; vij ville lickväll sådant referera till E. K. M:tt.

Hvadh jag, Salvius, rät nu fick för it breef från d’Avaux, finnes copialiter under lit. N.