I går gjordes migh strachs hvar efter annan fem visiter af S:t Romain

Saint Romain, Melchior de Harod de Senevas, Marquis de: Französischer Resident in Münster 1643–1648. Vgl. APW III D 1 S. 346.

, legatione Gallica, Cesareana, Lusitanica, Hassiaca.

Hoos Gallos entskyllade jagh först E. Exc. förblifvande i Ossnabrugge til thes medh Brandenburgicis försöktes en accord öfver Pommern, 2) badh them nu poussera churfursten til at accommodera sigh Kon. M:t och Sveriges chrona, 3) at the ville både sjelfva och genom Holländerne således dispensera theres Spanske tractat at den Spanische machten icke kumme oss på halsen i Tyskland; 4) offerade migh til conference medh them öffver the andra puncterne i instrumento pacis, praeparatorie, til thes E. Exc. vorde hijtkommandes.

Thet första approberade the; thet andra lofvade the fermement vela göra, ärnandes uthsända S:t Romain så snart churfursten kummer närmare hijt, på hvilket fall her Rosenhane hade ock ärnat ryckia uth til churfursten. Men på timan låta the hiesige Brandenburgische

Johann Portmann und Dr. Johann Fromhold; vgl. Breucker S. 12 Anm. 2. Zu J. Portmann vgl. APW II C 2 S. 388 Anm. 2.

J. Fromhold: * 1602, † 1653; Hof- und Kammergerichtsrat, Geheimer Rat (1./11. Mai 1648), Kanzler des Fürstentums Halberstadt (1650). Vgl. APW II C 2 S. 93 Anm. 4; UuA IV S. 349.

avisere oss at churfursten lågh i förledne natt i Rheden, kommer inthet på Tellich, uthan varde i til- kommande natt liggiande i Soest, een daghreesa hädan. Ther thet continue- rar, troor jagh näpligen at nogon sändes, uthan allenast skrifves til högb:techurfurste. 3) Ville Galli göra sitt bästa theruthi. The bekände nu uthtrycke- ligen at både the och Batavi vore nu så när richtge at the kunna hvar dagh tillijka sluta medh Spagnien. Formam ratificationis (et quidem de praesenti, NB!) hade Holländerne allorede

Vgl. Dickmann S. 263f.

; men Galli ville urgera at dette vårt tridje postulatum motte ännu pro conditione medh införas, klagade hårt på Hol- länderne at the mächtog pressa them til fridz. 4) Ville the medh migh con- ferera om, men alra först hafva vår satisfactionspuncten.

Caesareani hade alloreda sändt och skrifvit til churfursten om Pommern, hoppades vij hade nu extrema mandata, bode oss fortsättia friden offereran- des facilitirung.

Lusitani klagade at Galli gå så frigide om medh theras saak, bode oss erfriska them och sjelfve göra thet bästa.

Hassi recommenderade landgrefvinnans interesse, item Durlacensis sitt.

Flere visiter hafver jagh än icke undfått. Vänter i morgon och öffvermorgon Venetum

Contarini, Alvise: † 1653, Vermittler in Münster. Vgl. APW II C 2 S. 8 Anm. 1; Tourtual S. 14–16, 19, 22, 25f.

, Batavos

Vgl. APW III D 1 S. 347.

, Bavaros

G. Christoph v. Haslang und Johann Adolf Krebs.

Haslang, Georg Christoph von H. zu Hohenkammer: Geheimer Rat, Hofmarschall, Kämmerer und Pfleger zu Pfaffenhofen, bayrischer Gesandter bei den Westfälischen Friedensverhandlungen. Vgl. Egloffstein S. 9 und passim; Riezler S. 16, 592f.

Krebs, Johann Adolf, Dr. iur.: bayrischer Hofrat, Gesandter beim Westfälischen Friedens- kongreß. Vgl. Egloffstein S. 9 und passim; Riezler S. 16, 592f.

, Hispanos

Vgl. APW III D 1 S. 345f.

etc.

Sequentia e variis discursibus notavi: 1) at alla råda oss vara tilfridz medh Förpommern, 2) at om vij ingalunda skulle få beholla Stetin (thet mächtog ligger Churbrandeburg på hjertat), då hafver varit på talet at i thet stället gifva chronan ett ahnsehnliget stycket peningar, 3) at Danus föreslår Batavis medel til at hindra thet Sverige icke må få Pommern, 4) at Roncalius

Roncalli, Claudio: polnischer Gesandter; Domherr des Bms Ermland.

och Cracow

Krockow (Krakau), Matthias von: polnischer Resident in Münster und Osnabrück 1645–1647.

här säija Polen ingalunda vela lijda at Sveriges chrona skall få Hinderpommern, men Förpommern skulle the väl lijda, 5) at kungen i Polen

Wladyslaw IV. Sigismund, Kg. von Polen: * 9. 5. 1595, † 19. 5. 1648, folgt 1632. Vgl. Czapliński; Rhode S. 271; APW II C 2 S. 98 Anm. 1; Isenburg I T. 86.

skal trachta efter en evigh fridh medh Sverige, villjande renunciera all praetension, om han finge för sitt hus ett stycke af Lifland eller Pommern, och at han bedher Franckrijke strachs efter denne tractaten om mediation.

Hvadh mehra förefaller, berättar jagh efter handen. Jagh hafver än ingen revisite gjordt.