Vij hafve sedt bade af Nr. 1, jämvähl och af thet som the i Münster skrefve hijt till sijne medständer

Vgl. Schreiben der evangelischen Gesandten zu Münster an die evangelischen Gesandten zu Osna- brück betr. modum et locum tractandi gravamina. Münster 1646 Oktober 8/18 (Meiern III S. 397f., vgl. auch 396f., 399–404).

att the ursächte och uth[t]yda the Chursaxiskes förehafvde på bäste matton. Thet är mechtog väl gjordt att her residenten på sin ort hålle them af the evangeliske som äre i Monster i god houmeur och tyelen att the stämma med them som här äre öfvereens.

Sedan vij den 6 huius [6./16. Oktober] finge ordre af H. K. M.

Vgl. APW II C 2 Nr. 192.

att ange tractat med the Churbranburgiske hafve vij den 10 huius [10./20. Oktober] talt med them alle her ihop

Vgl. APW II C 2 Nr. 209 S. 511 Z. 31ff., S. 512.

 och i dag åter med greffven aff Witgensteyn

Johann VIII. Gf. zu Sayn-Wittgenstein in Wittgenstein, auch Gf. von Ho(he)nstein in Lohra und Klettenberg: * 14. 10. 1601, † 2. 4. 1657, brandenburgischer Prinzipalgesandter auf dem Westfälischen Friedenskongreß. Vgl. ADB XLIII S. 619–623; APW II C 2 S. 3 Anm. 3; Grossmann; Isenburg IV T. 11; UuA IV S. 347f. und hierzu Meiern, Acta Execu-tionis Pacis I S. 18, 20; Nég. secr. II p. 230.

allene. The hafve ännu ingen fulmacht, men hoppes få henne när churfürsten kome till Raffensberg

Gft. Ravensberg.

Der Kf. von Brandenburg befand sich zu dieser Zeit auf der Reise in die Niederlande und wurde in Westfalen erwartet.

Die Vollmachtenfrage spielt in den kommenden Wochen eine wichtige Rolle.

. Thet är altså inthet i sjelffva saken som förbundlig kan vare förefallet. Uthi sijne discurser hålla the vijdt i fältet och slå mechtog orijmlige saker före. Vij hafva optecht m:r de la Cour Grouillard

Groulart, Henri, Seigneur de la Court: französischer Resident in Osnabrück von 1646 bis 1648; er trat am 15. März 1649 an die Stelle Serviens in Münster. Vgl. APW III D 1 S. 356.

 härom, och som Witgensteyn i dag sade, skall han, Crouillard, hafve recommenderet them avancement af samme tractat. Om her residenten komme med alle eller enthera af plenipotentiariis Gallicis till talss, så ville han och låta them vetta af then ordre vij i thetta falet hafva, jämvähl att vij strax hafve thet notificeret åt the Brandenburgiske och offereret them tractate. The låtz hafva lust thertill, men hafva ingen fulmacht och differerer till thess the få tale med churfursten. Vij hafva på allahanda sätt försöcht och begärt the ville seja oss hvad churfursten skulle begäre för stifter igen, såframpt han skall mijsta hela Pomern. Om K. M. inthet kunde nå hele Pomern, uthan thet skulle deles emellen the bägge, så kunde man liqvel effter en slijk apertur ju bättre skicke sig emot the keijserlige. Men man hafver theriinthet synnerligen kunnet uthrätte. Effter Witgensteyn brukade i dag sijne förre driste contestationer, att churfursten inthet ingår någon tractat om vederlag för hela Pomern, men begärte vij ville gifve nogot förslag, så innuerade vij att i K. M:ttz vegnar man pacis et amicitiae caussa till äfven- tyrs måtte släppe ämpterne Stolpe

Stolp, Stadt in Hinterpommern, an der Stolpe gelegen.

, Slage

Schlawe – vgl. UuA IV S. 423 Anm. 1.

, Rugenwalde

Rügenwalde, Stadt in Hinterpommern an der Mündung der Wipper in die Ostsee.

 och Nyenstetin

Neustettin, Stadt in Hinterpommern.

, jämvehl ändå nogot inemoot Schiffelbeyn

Schivelbein, Stadt in Hinterpommern.

. Thermed hade churfursten en heel tractum ända uthför Nyemark

Neumark, Provinz.

 i sjön och vijd Rugewald och Stolpe två hampnar. När man seer effter 〈chusten〉 och betrachter situm af the empterne, så liggie the vehl för churfursten; och thet öfrige i Hinderpomern återigen för K. M:tt och then Förpomerske staten, hvilken inthet kan bestå säker såframpt Stetin, Wollin och Cammin

Gemeint ist das Stift Cammin.

 skulle söndras therifrån; och thesse platzerne fodra åter the som onämpde äre delss till sitt försvar, delss till sitt underhåll. Oderströmen, som är publique, kan churförsten ändå bruke som för och therpå lijde ingen bräch. Ifall thet skulle therpå komme H. K. M. quitterer fyra så sköne ämpter, ther thee förstlige änkier nu hafve sitt rijkelige och honorable entretenement

Vgl. Wehrmann S. 111f. (Treptow a. R. – Witwensitz der Witwe Philipps II. von Pommern, Sophia, bis 1658; Neustettin – bis 1650 Sitz der Witwe des Hg. Ulrich, Hedwig von Braun- schweig).

 och amptet Schlege

Schlawe (vgl. Anm. 2 S. 5).

 ther- åfvanpå, så kunde thet inthet annars skee än att chronen finge therföre i vederlag stifftet Minden med dess pertinentier. Thenne var discours, hållen med greffven af Witgensteyn, kan her residenten så obiter optechie the Fransiske. Thet är lijkt att the skole tage ille vijd när the höre Minden nämpnes. På thet fallet hafver her residenten argument emot och finner uthveger att remonstrere billigheten af svar postulato.