Man hafver här varit i then förhopningen, at the keijss:e, som the sielfva hafva sagt åth een och annan af chur- och furstl:e gessandterne och till Eder Kongl:e Maij:tt jagh efter åtskilliges ord för 8 dagar sedan under-dånigst månde skrifva, skulle vidh ingången af thenne här veekun hafva uthlefvererat åt ständerne sitt svar på vår proposition, eftersom the och till then ända hafva låtit uthryma rådstugun och giordt ther alle praepara- toria till samqvämet, som ther skulle hållas; hafva och rådt grefven af Wittgenstein, som den 1./11. Sept. ville reesa till Munster at töfva qvar öfver then dagen at kunna först här bijvista samma solenne act.

I Munster hafva the Maintziske proponerat them andra churfurstl:e 12 punchterne angående the ceremonier, som skola hållas i thenne solenniteten, såssom bland andre, om alle närvarande chur-, furst- och städtiske ab- gesandterne eller och vissa deputati skola komma till then keijssrl:e plenipotentiarierne at göra them föllie till then ohrten, ther svaret skall publiceras? Om principalerne af churfursternes gessandter skole rijda? Om Wollmar skulle få titulum excellentiae? Om the keijss:e skole först läggia fram sitt creditif? Och om theras värf och svaret skulle komma ad dicta- turam? Grefven af Wolkenstein, som på een tijdh hafver varit i Munster och på huuss Österrijkes vägnar ther förer directoriumet i furstenrådet, hafva the ämnat hijt och här bestält härberge för honom. Men han är inthet än kommen, eij heller höres nu af, huru snart han lärer komma.

The keijss:e vända nu före at the inthet kunne gifva från sigh svaret, så länge ständerne stå på och villia at the Magdeburg-, Hessen-Cassel-, Baden- och Strassburgiske skole vara med och behålla säte och vota i thenne consultationen. Ty aldenstundh ständerne hafva sielfva föreslagit och Keijssaren bevilliat, at consultationen skulle här föras ad modum comitiorum, så villia the, at theraf skall föllia, at the som inthet pläga städias till säte och votum på rikzconventer, kunna icke häller nu på thenne ohrten admitteras. Magdeburg hafver varit uthur sin session på rikzdagerne, altsedan thet geistlige förbehållet kom op anno 1555. The andre tree ofvantill nämbde vore såssom nondum reconciliati uthslutne på sidst hållne rikz- dagh och äre än i samma condition. The Magdenburgiskes praestension vore itt gravamen och nondum reconciliatorum admissio till een rikzconsul- tation, som thenne är och skall hållas före, rörde amnestien; hvilke både nu äre in quaestione; skulle the keijss:e nu låta them komma med till sessiones, så hade the föruth och in effectu gifvit efter een godh deel af thet som cro- norne hafva proponerat. Medh thesse och flere slijke rationibus äre the öfver the andre, och när skälen inthet gälla, så opfyllas thet öfrige med allehanda caresser, gästebudh och, som een parth här villia säija, skäncker medh. Men uthi alt göra the gode miner, beröma Keijssarens gode intention och svaret, som the nu villia gifva fram, at thet är sådant, som kan nöija cronorne och ständerne och per consequens innan kort och för än the troo, gifva fridh i landet. The glöma icke häller bort at beskrifva feldtmarskalkens, h:r Torstenssons, elaka tillståndh, Rakoczys fridh och the Beyerske resolu- tion att attacquera the Frantzöska op vidh Heylbron och mehra slijkt, som kan dämpa modet på them som lijta sigh till thetta parthiet.

Then Mecklenburgiske berättade mig i går, at ständerne hade i förgår haft deputatos hoos the keijss:e at fordra på theras proposition till ständerne; ville the icke gifva henne uth solenniter och i alle ständernes närvaru, så vore the tillfridz, at någre deputati unfånge henne eller och att the keijss:e skickade then genom någon theras betiente. Them är svarat, at the hafva ordre at gifva henne uth åt alle ständerne, men inthet för än the fyra vore therifrå skilde.

Then Lubeckske Gloxinus, som i förgår var med i samma deputation hoos the keijss:e, hafver temmelig mascule predikat för them och sagt, at man väll märker, thet the med flijt sökia opskoff; så hafva the altidh giordt och väntat på avantage för sigh, men sakerne hafva mästedeels vändt sigh emot dem, så at the theraf med rätta skola hafva een varning och nu inthet gå på thet slaget. Thet kan fuller vara een fördeel för them, att Rakoczy hafver giordt frid, men the skulle theremot betrachta, hvadh för vicht then Danska friden och stilleståndet med Chursachssen brachte med sigh; then under- stödh, som Sveriges vapn finge therigenom, vore fast considerablere än Rakoczy och hans heela macht. Gudh måtte än vijdare straffa them, om the villiandes och med beråd modh hindrade friden och förorsakade så stoor blodzuthgiutelsse.

Jagh vill tala med S:t Romain och then Hessiske och skrifva öfver till re- sidenten Rosenhanen att förnimma the Frantzöskes sentiment, görandes therhoos min flijt at understödia och hielpa thet som kan lända thet allmänne väsendet till goda, i synnerheet at praeliminarsluthet blifver conserverat. S:t Romain kom hijt den 8./18. huius med innelagde creditif. Han berättade mig, at, när m:al Gramond, som bleef fången i sidste rencontre med the Beyerske, skulle taga afskeed af Beyerfursten, hafver thenne caresserat Gra- mond på thet högsta och bland annat på nytt begärat, han ville recommen- dera drottningen i Frankrijke then ofta föreslagne neutraliteten, thertill han tesmoignerade sigh vara heelt benägen och therhoos illa tillfridz, att Frank- rijke hafver hans tilbudh uthkastat och slagit i vädret. Gramond skall havat svarat, att Beyerfurstens anbudh vore therföre mäst suspect, aldenstundh han hafver allenast sökt thet hooss Frankrijke och inthet Eder Kongl:e Maij:tt tillijka ställandes sigh thermed, som ville han söndra alliancen; hvilket Ba- varus hafver neekat och sagt thet ingalunda hafva varit i sine tankar, men tvertemot, at han altidh hafver hafft een oprichtig intention at komma i gott förståndh med bägge cronorne. Thetta haver Gramond genom een sin op- vartare, Bergera, refererat till hofvet och drottningen remitterat saken och sändt samma Bergera till sine fullmächtige i Munster at här pläga theröfver mit och h:r Salvii inrådh, eftersom the och till then ända hafva strax affärdat S:t Romain hijt begärandes vårt sentiment. Effter han dessföruthan var hijt sänder at blifva här på een tijdh, förmodelig så länge residenten la Barde kommer, att i medier tijdh taga vara på thett som här förelöper, och talet går här, det duc de Longueville ämnar sigh snart hijt till Ossnabrugge, såhafver jag allenast discurerat med honom, S:t Romain, häröfver villiandes vetta hvadh conditionerne som Beyerfursten föreslår. Men han låtz inthet hafva kundskap om them.

Hvadh Saviedra hafver hafft för discurser med residenten Rosenhanen om the Frantzöskes actioner, thet vijsar Beilage A. Här och i Munster glunka the mycket, at the Frantzöske hafva något för händer. Dazu Beilage B.

The |:Brandenburgiske, g. aff Wittgenstein och Löben:|

Die Beilagen C u. D hatte Rosenhane bereits am 30. August /9. September von Münster aus mit einem kurzen erläuternden Schreiben (Pr.: Stockholm 1645 September 22/Oktober 2) an die Königin abgesandt. (DG, A I 1, resid., 1007–1007’)

vore den 6./16. huius hoos mig och ville vetta af mig, om jagh och h:r Salvius hade com- mission och fullmacht |:till tractera med dem om Pomern:|. Jagh påmin- nandes migh Eders Kongl:e Maij:tts allernådigste ordre in Nr. 299 hafver med allehanda skäll |:declinerat dedhsamma:|. The stodo lickväll therpå och bode, jag ville skrifva om then saken till Eders Kongl:e Maij:tt.

Thet som ofvantill är mält, at the keijss:e förtrösta ständerne med it nöij- achtigt svar och godh uthgång på thenne tractaten, synes fuller inthet skola vara i alla stycker, som een och annan kan åstunda och begära. Icke desto mindre äre månge i then meeningen, at Keijssaren vidh så fatte saker skall i een godh deel låta falla sine förre deseigner och sökia alla görliga meddell at hålla ständerne sigh tillhanda; hvilket Saviedra och tyckes hafva innuerat i sin discours med Rosenhanen

Beilage A = Nr 390.

. Ehvadh thet då är, antingen thet keijss:e svaret är, som the thet föruth beskrifva, eller hafver ännu starka knuter, så synes lickväll lijkt, at the keijss:e skola villia hafva oss i vår replicque på bättre förklaring öfver satisfactionspunchten.

The Frantzöske hafva och någre gånger varit åt oss och nu nyligen i Mun- ster talte the med migh och efter min bortreesa med residenten rådandes, at vij på bägge sijdor optäckia hvarannan, hvadh hvarthera vill begära och hvarpå man achtar bestå, på thet vij kunna sådant tillijka och offenteligen proponera och sedan i tractaten theröfver secundera hvarannan. The låta sigh märkia, at Frankrijke |:vill begära heela Elsass och Philipsburg:| och till then ända förmoda |:fåå Benfeldt ifrå E. K. M:tt, i fall:| thet nutte |:thesse, så:| tyckes them |:lijtet vara om ständernes gravamina, uthan:| skulle snart släppa them, |:på thet här i Tysklandh:| må vara |:någre semina discordiarum:|, them |:Frankrijke een annan gång:| kunne läggia |:sigh uthi:|; hvarföre ställes till Eders Kongl:e Maij:tts allernådigste gottfinnan- de hvadh som är at göra, 1. huru man sigh hafver i thetta fallet at compor- tera emot the Frantzöske; 2. ifall the keijss:e skulle villia dröija medh trac- taten, som nu skeer, om då icke skall tiena till at maturera värket och vara som een cuneus at drifva the keijss:e till tractats, ther man hände thet bodh |:som de Brandenburgiske nu göra, åtminstone |:att man pro forma:| hade |:fullmacht:|, förmedelss hvilken man kunde komma med them till tals ochaf the conferencer andre få tillfälle at discurrera therom och vij thermed lägenheet |:till höra deeress meeningh:|. Hvadh Eder Kongl:e Maij:tt häruthinnan varden befallandes, skall i underdånigheet blifva efterfölgt och i medier tijdh efter min skylligheet then förre ordre in Nr. 299 hörsambligen observerat.

Hvadh Keijssaren hafver skrifvit till rikssens ständer om thenne conventens beskickande och Churpfaltz om sitt interesse till ständernes gessandter här församblade, thet finnes under lit. C, D. Under lit. E är gen. leutenantens Königzmarks bref till migh, theruthi han mäler, hvadh skääl the hafva hafft at sluta stillståndet med Chursachssen. Om the Frantzöska äre thermed till- fridz, kan man inthet vist säija. Om the hafva något förhänder medh Bey- ern och villia eller och hafva giordt thet allena med honom, skola the thet uthan tvifvell villia beskönia härmedh at vij inthet hafva communicerat them föruth, hvadh som i Sachssen var på färde, ther lickväll Beyerfurstens offerter äre någre gånger aff them uthslagne och sådane saker remitterade till plenipotentiarios i Munster at kunna thesto bättre pläga then inbördes correspondencen, som bör vara. Under lit. F äre allehanda aviser …