The furstl:e rationes emot titulum excellentiae, som the churfurstl:e prae- tendera, tyckte han vara heela gode och vichtige, men sade, att legatio Galli- ca hade i begynnelssen inthet thenne saken så betänkt, skulle thet nu, sedan the churfurstl:e hade fåt then ähran, falla svårt och betänkeligit at dragan tilbakar. The hade ordre från hofvet at så göra och gifva nu allena capitibus legationum electoralium titulum excellentiae. Han hölt före att man måtte härefter, eenkannerlig moot ändan på thenne tractaten finna opp een annan titell för legatis af crönte hufvuden och thermed skillias från them andre, som gå efter lijka respect.

The furstlige hafva, som Schäffer rätt nu veet säija, svarat them keijss:e, som om the churfurstl:es excellence proponerade, att the hade sedan öfver- lagt saken sinemellan befinnandes henne så eftertänkelig och vore mäste- parten reeda så instruerade, att the inthet förmå gifva något efter, uthan förthenskuldh ville hålla med sine titlar, som vahnen hafver varit.

Dee furstl:e och städtiske, som then 17./27. huius finge thet summariske begrepet af collegial sluthet i Lengrichen, hafva strax projecterat sitt be- tänkiande och med oss communicerat, som thet är bijlagt under lit. E. The stättiske hafva fuller varit eenige med the furstl:e, att then churfurstl:es interimistica consultatio borde förskiutas och alle ständerne admitteras ad sessionem et suffragia i the 3 öflige collegiis. Men lickväll varit något dis- crepant och ståt therpå at samma collegia måtte separeras och hållas antin- gen itt här och två i Munster eller och tu här och itt i Munster.

Nu omsijder hafva the städtiske conformerat sigh the furstl:e på sådant vijs, som lit. F uthförligare i munnen förer. The furstl:e och städtiske hafva oss thet låtit insinuera genom then Hessen-Casseliske gessandten Schäffer med begäran, att vij vella så mycket hoos oss står secundera them. Theras in- tention är, at thet måtte vara ständerne frijtt vara och hafva the sine på hvil- kenthera ohrten the villia; men at consultationes skole bäggestädes föras, och när the komma till någon vichtig materia eller och vota skole föras och re- och correlationes skee, kunne ständerne antingen samptligen eller perdeputatos komma ihoop in loco tertio såssom Lengrichen eller och alter- native in locis tractatuum, som vij och Frantzoserne, the keijss:e och chur- furstl:e härtills hafva giordt. The evangeliske hafva reeda öfvertalt then Culenbackiske och Nurnbergiske att vara på een tijdh i Munster ibland the papistiske. När the villia thedan och hijt, skole andra växla them af. Samma frijheet hafva the catholiske här, om the så ville. Thee Magdenburgiske såssom primatis Germaniae gessandter föra nu pro tempora directorium på thenne ohrten och blifva af the andra berömbde och aestimerade för thet att the föra gode consilia. The furstl:e äre i then meeningen, att the inthet behöfva någon interimsform på thet sättet, som af them churfurstl:e är föreslagit, uthan så länge man kan föreena sigh om itt allmänt ständernes sluth och the få theröfver Kaijssarens ratification, kunde man här fortfara med sakerne och behålla then modum consultandi, som nu är komne på bahnen och brukas att öfverläggia och finna sättet till at consultera.

Then eene Brandenburgiske, doctor Fritz, giorde i dag sin första visite till oss, efter han härtill hafver mäst varit siuk af podagra. Han tesmoignerade, at han och hans colleger inthet vore emot thett som the furstl:e nu sluta, uthan hafva varit på then meeningen allraförst. Men sedan the furstl:e fölle på itt annat slagh och the andra churfurstl:e vore them öfverlägin, hafva the måst vijka. Meente, att thetta the furstl:es och stättiskes sluuth förorsa- kar the churfurstl:e at komma än een gång ihoop. Om the då skulle kunna eenbara sigh sigh, stodo till tijden. Han för sin person kunde inthet neeka, uthan sågo, at the keijss:es och the andres consilia gå therpå 1. att separera cronorne ifrå hvarandra, brukandes ibland annat ständernes afsöndring härifrå och till Munster att komma cronorne i någon jalousie sinemellan, 2. at skillia ständerne heelt ifrå cronorne och 3. att göra skillnisse emellan sielfve ständerne. Tijden tillät honom icke längre at vara hoos oss. Men hans ährende syntes vara at höra, om icke vij ville förstå thertill att ständerne måtte komma ihoop in loco aliquo tertio såssom Warendorff; hvilket och d’Avaux per obliquum slog fram. Men d’Avaux refuterade thet strax, 1. at thermed skulle guarnisonen uthföras och the keijss:e blifva stärkte i fäl- tedt; 2. blefve ständerne stängde ifrå cronornes plenipotentierade, thermed vederparten kunde mycket vinna. Thetta förslaget ogilla alla the som vij hafva talt med.

Hertigerne af Weymar och Anhalt hafva här hvar sin gessandter, hvilke i thesse dagar komme hijt och vore i förgår hoos oss berättandes, att the vore instruerade och befalte at blifva här i Ossnabrugge och therhoos att secundera them andre, som villia slå ordinariam deputationem öfver ända. Ständerne här och uthi Munster nu för thenne tijden församblade finnes härhoos optecknade under lit. G.

Ifrå Feldtmarskalken hafve vij nu nyligen hafft inge breef, eij eller egentligen hvart Königzmark må vara gången, sedan han skildes från duc d’Anguien Aviserne … under lit. H.

Rätt som thetta brefvet var så när emunderat, sände Schäffer till oss itt breef in originali från Munster honom tillskrifvit af landtgrefvinnans Furstl:e Nådes gessandters secreterare, theruthi contraria villa säijas emot thet som samma Zobell hafver tillförende hijtöfver berättat om secrete tractaten emellan Frankrijke och Beyern. Beilage J. Bägge kann vara sant, nembl:n att Beyern låtz göra sigh godh och ville tractera medh Frankrijke och icke desto mindre achtar på lägenheet, som nyligen är skedt, at göra Frankrijke afbräck. Om något må drifvas under handen och sådant spegelfecht an- stellas at blinda synen, thet måste tijden öppa …