Sidst berättade jagh E. Exc.

Osnabrück 1644 November 18/28 (J. Ox. Slg. B II): Jagh kom altså något honorificentius inn än the keijserische.

, huruledes mitt intogh i Ossnabrugge skedde. Den 20./30. Novemb. giorde migh the Danske, rijkzcantzleren, Krabben, von der Lippe och Langerman een solenn visite

Darüber teilweise gleichlautend Salvius’ Brief an A. Gyldenklou. Osnabrück 1643 November 21/ Dezember 1 (Eigh. Ausf.: DG, A I 1. legat. [1], 124–124’) Pr.: Stockholm 1643 Dezem- ber 14/24.

 medh tree caretter. Einzelheiten über Empfangszeremonien. Langerman talte först, gratulerade och frögdade sigh öffver mijn ahnkompst görande sigh nu mehra hopp, att Franzoserna och the öffriga interessenterne skulle desto mehr maturera, önskande, thet E. Exc. motte nu ock snart komma efter, offererade all godh correspondence och communication, förmodande thetsamma af oss igen cum voto.

Jagh frögdade migh igen öffver theres välstånd, tackade them för ähran af receptionen den 17./27. huius och nu af visiten, sporde theraf theres kungs gode venskap til vår allernådigste drotningh och theres gode affection emot migh, offererade migh til all godh correspondence och communication igen cum voto etc. E. Exc. vore beredd alle dagar at ahnreesa, så snart man förnummo the ännu absente interessenterne ahnmarchera. Theropå togh rijkzcantzlern ordet, bekräftade Langermans taal, beklagade den com- petencen, som under grandes i verlden, serdeles Gallos och Hispanos är, at then mycket hindrar saken; sigh hafva icke uthan förtreet och stoor kostnat legat här nu i tree monar, hade icke sielfva saken varit af så stoor importance, då hade theres kung longesedan avocerat them. Giorde doch gode offerter cum voto. Medan han nu mäst syntes gifva skulden på Fransoserne, så sade jagh them entskylla sigh thermedh at hvarken theres mediatores eller partes hafva för än nu moverat sigh till Münster. Nu dessa vore i Munster excepto Pontificio och Galli i Holland, tviflade jagh inthet om mehra maturation; och fastän Galli och E. Exc. nu vore här, så kan doch inthet företagas, förän rijkzens ständer komma, fruchtade, at theraf vorde största drögzmålet entstående, aldenstundh Kaijsaren ville them icke admittera, ther doch han allena uthan them ingen macht eller rätt hade at göra fridh cum digressione brevi in consilia Austriaco-Hispanica pro stabiliendo absoluto dominatu in imperio.

Theropå sade Lippe theres kung vara af samma meening, at Kaijsaren tractar efter en. absolut dominat och at man fördenskuld borde hafva ständerne therhoos, them ock icke utheblifva, uthan vorde af sigh sielfva kommande. Kungen hade nyligen skrifvit ett eftertänckeligit breef therom til collegium electorale etc., hörde altså gerna, at vij vore af den meening cum voto. I thet öfrige discurserades nogot af hvar til den saken, allenast Krabben talte icke ett ordh…

Den 22. Novemb. [2. Dezember] giorde jagh medh Rosenhan them een visite igen… Jagh tackade them för theres sidsta visite och efter våra kungers och chronors goda ven- och naborskap så ock sakens gemeenskap, fordrade all godh och förtroligh correspondence och communication, ville jagh theri erfylla mijn skylligheet, önskade, at the öfrige interessenterne motte nu ock snart komma, att man kunde skrijda till sielfva saken. E. Exc. och migh hafva nu icke allenast fem monar oppehollet oss emellan Elben och Weseren, uthan nu så monga åhr väntat häropå. Ther vij hade trodt, at them andra interessenterne icke hade varit större alfvare, hade vij heller ännu blifvit, jagh i Hamburg och E. Exc. i Pommern, och förrättat nogot annat, thet nu härigenom är blifvit försummat. Men moste nu hafva nogon lijthen patientia, til thes vij sågo, hvartuth thet ville. Rijkzcantzlern tackade för ähran och visiten, sannade the Nordiske kungarijkers venskap och interesse i sakens gode uthslagh, klagade åter mäst på Fransoserne, hvilke han vist meente efter hafvande förmeentlig godh kundskap icke varabenägne til fridh. Tviflade ock, om Påvens legat vorde kommande, begynte åka på den bogen, at ther vij såge Fransosen icke fort vele, at vij hade skääl och orsaker nogh at tänckia på andra medel at skillias uhr detta besvärlige krijget; deducerade detta vidlöftigt.

Jagh sade Kon. M:t och Sveriges chrona hafva altidh varit benägen til fridh, försökt alla vidh handen giffna vägar och medel at medh reputation skillias theruhr. Repeterade thet op generaliter af begynnelsen. Chronan till den ända hafva i förstonne nogre reesor slutet alliancen medh Gallia icke längre än från 3 åhr til 3 åhr. En gång hafva oppehållet thes ratifica- tion spe pacis medh Caesare öfver halftannat åhr och theröfver mist nogra tunnor guld subsididier. Men efter alle Kaijsarens tractater hafve varit lautter fixererij, thet jagh particulariter deducerade bevijsande, at Kaijsaren icke kunde nhå sin intenterade dominat nisi per continuationem belli, derföre hafver Kon. M:t och chronan förbundet sigh medh Frankrijke arctissime at icke annorlunda tractera än tilhopa ett almän, ährlig och säker fridh, skä- randes honom en gång för alla platt af hoppet till nogon separation.

Han sade chronans interesse vara vitterligit oss i alt såväl i krijgh som tractater procedera medh fundament, men ther Galli nu taga Påvens utheblifvande til obtentum morae novae, quid consilii? Jagh svarade oss thet icke vele hoppas, them dessföruthan hafva Venetum mediatorem. Migh i går hafva skrifvit till d’Avaux

Nicht in den benutzten Akten.

, ville hans svar förvänta, thet jagh inthet tviflade gifva oss nogare satisfaction. När han thet hörde, begynte både, han och Lippe sielfva, stickla på Kaijsarens consilier tviflande, om Auersberg och Chran äre the rätta, som komma skole. Hade aviso frå Wien, at Kewenhuller och Kurts eller Tieffenbach ännu skulle komma. I Auersbergs fullmacht stå constitutis aut constituendis commissariis, hvilket vore eftertänckeligit. In summa cantzleren och Lippe låttes icke vara godhe Kaijserische.

Unsicherheit der Postwege (Bremen–Vechta). Klage über hohe Preise in Osnabrück. Vij hade elliest monga discurser, men hvarken denne eller den förre visiten nogon ting om armeerne. Rijkzcantzlern synes vara en försichtig man, är i taal och åthäfvor mächtog höflig, discret och human, ja modest och faste blyglåtigh, mehr än i gemeen Dani pläga vara. Secreterare Klein sade migh alla fyra vara legatos regios, credo tamen Lippium et Langermannum ut consiliarios Holsaticos magis ratione ducatus quam regni et ob res Germanicas adiunctos esse. Ita alii hic putant…

PS.: [Ausf.

Nicht nach Schweden mitgesandt; vgl. die Angaben am Kopf dieses Briefes.

: J. Ox. Slg. B II

Kongl:e Maij:tz breef

Nr. 57; wahrscheinlich identisch mit der in Joh. Oxenstiernas Brief an Salvius. Minden 1643 November 20/30 (Salvius Slg. vol. 11) erwähnten Post aus Schweden.

sampt the andra (för hvilkes communication jagh E. Exc. högeligen betackar) sänder jagh härmedh tilbakes. Jagh seer, atregeringen hafver misshagat thet förslaget att ahnreesa för än Fransoserne och befahler, at jagh skal reesa till Minden igen. Illa skal detta skicka sigh och förorsaka een blasme öffver chronan och desperation hoos the Tyske ständerne, at the quocunque modo accordera medh Kaijsaren. Men effter thet så befahles, moste jagh fuller begifva migh tilbakes igen, doch heller öffver Bremen åt Hamburg eller på mina godz än åt Minden. Jagh seer inthet, för hvadh orsak skuld jagh skall liggia i Minden, medan jagh hafver ther inthet till at göra. I Hamburg kommer ännu den ena vechselen efter den andra frå feltmarskalken, hvilka migh, så longt tädan stadde, mächtog besvärligit falla at contentera. Drager jagh ock hädan, så kan jagh icke låta mina saker qvarre, aldenstund jagh them alla dageligen behöfver, hvar jagh är. Jagh må bekänna, at sådana contrarie löpande ordrer göra migh nogot perplex. Men hvadh hielper! Parendum necessi- tati. Gerna hade jagh E. Exc. aviso, om icke bättre voro, thet jagh heller ryckte på Hamburg så lenge och bestelte ther om vechslarna och subsi- dierne. At ryckia således än 60 mijl af och till är icke allenast kostsampt, uthan ock för en gubbe besvärligit. Postmesteren från Buckeburg hafver här om postvesendet bestält, såsom han varder E. Exc. sielf berättande. I begynnelsen kan vara nogh, at posten går här emellan en gång i vekan. Diem dicet nuncius. Mondags aftonen frå Minden kan vara beqvämaste.

Kon. M:tz bref lyder, at vij icke skole reesa ahn, förän vij hafve varit tilhopa medh Fransoserne och medh them alt aftaalt. Sådant moste vara ett missförstånd; ty vij kunne icke nisi per longos circuitus komma tilhopa medh hvarannan loco medio, med mindre vij moste först taga vår vägh genom Ossnabrugge och the sinn genom Münster. Alibi non sumus securi och således lyda praeliminaria såväl som d’Avauxes och mitt aftaal medh hvarandra i Hamburg. Migh tycker fördenschuld icke orådeligit vara, at jagh föllier Kon. M:tz förre ordre och blifver här qvarr. Jagh skreef i förgår til d’Avaux

Nicht in den benutzten Akten.

, communicerar ock alt här medh Rortés secre- terare. Hic omnino dissuadet meum abitum, expectans huc quotidie Rortaeum. Räumung eines festen Platzes auf Bitten der Landgräfin von Hessen- Kassel (Isenburg, Landgraf von Hessen-Darmstadt, Torstensson, Königsmarck). Belangande salvos conductus synes vara gott, at the så fortsändas. Til Hol- stein, Delmenhorst, Oldenburg, Ostfriessland synes the icke stort nödige, efter the hafve hvarken varit våre faederati eller adhaerenter eij heller nogot contribuerat til vårt krieg, uthan varit neutrales. Vil man lijkväl honorera them, quia sunt ordines, kan thet ock hafva sijn beskedh. Stift och staden Bremen hafver varit foedererat och contribuerat. För hus Brunswich och Luneburg hafver jagh Caesaris speciales salvos conductus. Men efter the hafva them afskrifvit, hollandes nogh, at them är i den Gosslarische trac- taten tillåtet at besökia tractaten, så hafver jagh icke meent vara skäligt attruga beneficium på them, doch vil E. Exc. ännu hafva them, så vil jagh öffversända them. Til Stralsund och Stettin är nogh, at E. Exc. allena skrifver och sänder general passen. The kunne theropå säkert reesa. Doch ther the högt ahnholla therom, så är tijdh nogh at härefter begärat af Auers- berg. Secretarius, som hafver vidimerat leigderne, skal jagh medh her Rosenhans consilio tilställa een förähring… Nytt hafve vij här inthet. Rortés secreterare hafver i 14 dagar inthet breef af sin herre, meenar honom medh thet första komma hijt ryckiande…